En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård.

Inför det här programmet ser jag för min inre syn ett barn, som ser välmående ut. Obekymrat om världens ondska och elände. Ett barn med en klar och oskuldsfull blick som verkar ha en framtid utan större svårigheter. För att jag ska få klart för mig vad det ska handla om, så ska jag be om Guds Andes vägledning, just nu.

”Gode Gud! Du visar mig ett barn för min inre syn. Ett välmående barn med rosiga kinder och med en glad förväntan i blicken. Jag ber om att Du ska leda mina tankar så att det jag förmedlar till mina lyssnare, överensstämmer med det som Du vill ha sagt. Tack för att Du hör min enkla bön. Amen.”

Den första bibeltext som jag kommer att tänka på i samband med ett barn, är den som handlar om Jesu ord, från Markus evangelium: ”Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in” (Mark 10:15 SFB).

Vad talar Jesus om när Han säger så?

Jag tror att Han talar om villkoren för att komma in i Guds rike. Och jag tror att barnets enkla inställning och tillitsfulla förtröstan, är den attityd som vi allesammans, både du och jag, måste ha, om vi någonsin ska kunna få en fast förvissning i vårt innersta om att det är Gud som styr, och att det är på Honom, och bara på Honom, som vi ska fästa vår blick, genom tron på Jesus Kristus, Guds Son.

MUSIK

Genom hela historien kan vi följa Guds plan och Hans beslut som genomförts till punkt och pricka. Jag tror personligen att Gud har en exakt tidplan, som varken du eller jag känner till, men som in i minsta detalj fullföljs av både oss människor och Guds änglahär.

Visst har vi människor en fri vilja, som ger oss ett antal rörelsemöjligheter och olika vägar att handla inför framtiden. Man kan naturligtvis undra över hur det då går med Guds plan för framtiden, om människorna handlar precis tvärtemot vad de borde göra. Ja, visst kan man undra och fundera, men jag tror att Gud har ett antal olika ’alternativa framtider’ om man nu får uttrycka sig så. Gud står alltså inte handfallen om det ena eller det andra händer bara för att det sker enligt människornas vilja.

Vi kan naturligtvis inte förstå ett så otroligt komplicerat nätverk, med vårt förstånd, men det hindrar ju inte Gud för att handla som HAN vill. Det vore ju klädsamt om vi kanske kunde börja med att lära oss förstå hur våra egna hjärnor -skapade av Gud- fungerar, innan vi börjar ifrågasätta Guds möjligheter att hantera tiden, historien och kosmos enligt SIN vilja och SIN plan. Inför Den Allsmäktige Guden är det kanske säkrast ändå att -som ett barn- förtrösta till 100% på att Gud dels absolut vet vad Han gör och dels tar det fulla ansvaret för allt som Han gör – eller hur?

MUSIK

Varför är det så svårt att med full förtröstan lägga sin lilla hand i Guds stora -precis som ett barn litar på sin Far- och utan någon som helst tvekan anförtro sitt liv åt Honom som är livets källa och som en gång skapade både dig och mig? Varför inte lita på Honom som hade räknat alla våra dagar, och skrivit upp dem i sin bok, innan en enda av dem hade kommit?

Finns det någonting säkrare i universum, än att få göra det? Om du vill ha trygghet och säkerhet både i ditt nuvarande liv, inför en osäker framtid -och till och med inför evigheten- då vet jag bara en enda som det finns ett oändligt antal anledningar att lita på. Det är Han som håller alla trådarna i Sin hand -den treenige Guden. Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Den Helige Ande. -------------Precis som ett tryggt barn!------------

Fundera på det!

Och när du har funderat färdigt – bestäm dig för att tro – även om du inte förstår allt.

Jag tror nämligen inte att vi någonsin kommer att kunna förstå allt. Den stora och totala ’bilden’ av alla människors tankesystem och handlingsalternativ är alldeles för komplicerad -och dessutom oåtkomlig- för oss. Förutom allt det jag nu talat om, så finns det en andlig, osynlig, värld, där det pågår en ständig strid som vi inte har den minsta hum om, om inte Gud själv avslöjar den för oss.

Så det är nog säkrast att överlåta besluten och handlandet, med vår värld och oss människor, till Gud själv.

MUSIK

Det har med ett särskilt allvar kommit upp i mina tankar, detta som Jesus sa om Jerusalem: ”…Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte” (Matt 23:37 SFB).

Det känns inte bra att erkänna det, men visst är det så… vi vill inte det ena och vi vill inte det andra.

Det finns många exempel. Jag tänker t ex på mannen som blev utkastad ur bröllops-salen därför att han inte ville ta på sig de bröllopskläder som erbjöds åt honom av den som bjudit in honom (Matt 22:11-12 SFB). Han tyckte antagligen att hans egna kläder dög lika bra.

Jag tänker också på den kopparorm som Mose -på Guds befallning- lät sätta upp på en påle, för att den som blev biten av en orm i öknen, skulle kunna se upp på koppar-ormen och så få leva. Den som inte ville se på kopparormen dog!

Det står i Skriften att Stefanus såg Jesus stå upp på Guds högra sida, när Stefanus stenades till döds. Jag förmodar att Jesus på det sättet ville hedra Stefanus, som den förste martyren för sin tro på Honom, Guds Son.

Står du och jag upp för Jesus – för att hedra Honom?

Eller tycker vi -lite slappt- att det går väl lika bra ändå? Har vi inte förstått att Jesus Kristus, Messias – vår Herre, lejonet av Juda, universums Skapare och Allhärskare ska äras, hyllas och upphöjas över allt och över alla våra egna små funderingar?

MUSIK

Lika visst som att ett barn -mänskligt sett- har en lång tid att leva framför sig, lika visst har du och jag en lång tid framför oss. Bibeln kallar den tiden ”evighet” och hur lång den är vet jag inte. Någon har sagt att där tiden tar slut, tar evigheten vid.

Vi människor har ju en vana vid att mäta tid med utgångspunkt från solens läge på himmelen. Den period som ligger mellan 2 soluppgångar, alltså en dag och en natt, kallar vi ju för ett ’dygn’ och delar in den så gott vi kan i 24 lika delar som vi kallar för timmar. Om vi inte hade någon sol som vi kunde bestämma tiden efter, utan levde i ett konstant ljus, så kunde vi ju dela in tiden på något annat sätt. Och om tiden är obegränsad så kan vi ju kalla den för ’evighet’ -eller något annat som vi tycker är lämpligt- om den nu tvunget ska ha ett namn. Ett litet problem för oss är ju att vi har så svårt att föreställa oss någonting som är ’gränslöst’. Så egentligen vet jag inte om vårt tids-begrepp har någon koppling alls till ordet ’evighet’ utan har kanske mer att göra med skillnaden mellan det som förgår och det som består. Tiden förgår alltså – men evigheten består.

Bibelns ord i Predikaren tyder på att han gärna filosoferade över det här med tid, och skriver så här i det 3:e kapitlets 11:e vers:” Allt har Han (Gud) gjort skönt i sin tid. Också evigheten har Han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk, från begynnelsen till änden” (Pred 3:11 SFB).

Om jag förstår den här texten rätt så är vi -alla människor- evighetsvarelser, med den av Gud oss givna förmågan att välja ett evigt liv.

Vad betyder det?

Ja, Jesus förklarar själv innebörden av det eviga livet med orden: ” Detta är evigt liv att de känner Dig, den ende sanne Guden, och den som Du har sänt, Jesus Kristus”

(Joh 17:3 SFB).

MUSIK

Vad betyder detta, att känna den ende sanne Guden?

Jo, det betyder att man med ett öppet hjärta accepterar bibelns budskap att man är en syndare och behöver den förlåtelse Gud erbjuder genom Sin Son, Jesus Kristus. Om man alltså i sitt hjärta tror att Gud har uppväckt Jesus från de döda och med sin mun bekänner Honom som sin Herre, då är man frälst – vilket betyder att man har övergått från döden till livet. Genom hjärtats tro blir man rättfärdig inför Gud och genom munnens bekännelse blir man frälst.

Det eviga livet börjar alltså redan här på jorden och fortsätter, efter den fysiska döden, i evigheten hos den Guds Son, som man under sitt jordeliv bekänt sig till som sin Herre – alltså Jesus Kristus.

Hur alla detaljer sedan ska infogas i varandra det känner jag inte till. Det överlämnar jag med absolut förtroende till Gud att ta hand om. Har Han skapat det här livet så fint, skönt och vackert, så kan Han säkert skapa det eviga livet – på ett lika underbart eller till och med bättre sätt, för den som vill tro på Honom.

Skriften säger att vid tidens slut ska alla väckas till liv som vilar i mullen och de ska först uppstå, för att sedan förena sig med de levande och möta Jesus på skyarna.

Så ska vi för alltid vara hos Herren Jesus, vår Gud.

MUSIK