En stilla stund

(Apg 17:31)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. När jag bad om vägledning inför den här stunden så kom bibeltexten från Apg 17:31 upp för mig.

Men innan jag går vidare vill jag, ytterligare en gång, be Guds Ande om direkt hjälp och styrning av hela mitt väsen, så att allt blir rätt tänkt och förmedlat av mig.

”Gode Gud! Jag kommer än en gång inför Ditt ansikte och ber Dig om att, genom Din Ande, ta en total kontroll över mina tankar, ord och handlingar, så att det budskap som Du vill ha förmedlat blir rätt framfört. Amen.”

Bibeltexten från Apg 17:31 handlar alltså om aposteln Paulus och hans tal från Areopagen, en berömd plats i Aten, där ledamöterna av högsta domstolen brukade sammanträda. Där skulle Paulus nu redogöra för ’sin lära’ - alltså om den gud som atenarna kallade ’den okände Guden’ - och om uppståndelsen från de döda.

Paulus sa: ”Athenare, jag ser av allting att ni är mycket religiösa. När jag har gått omkring och sett era gudabilder, har jag nämligen också funnit ett altare med inskriften: ’Åt en okänd gud’. Vad ni alltså tillber utan att känna, det predikar jag för er. Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel som är gjorda av människohand. Inte heller låter Han betjäna Sig av människohänder som om Han behövde något, Han som åt alla ger liv och anda och allt.” (Apg 17:22-25 SFB).

MUSIK

Paulus fortsätter att tala till atenarna om ’den okände guden’ och anknyter till det som en av deras egna skalder har sagt, nämligen att: ’Vi är av Hans släkt’. ”Är vi nu av Guds släkt” säger Paulus vidare, ”så bör vi inte tänka oss att gudomen liknar något av guld, silver eller sten - en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. ’Ty i Honom är det vi lever, rör oss och är till…’ Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller Han människorna att de alla och överallt skall omvända sig.

Ty Han har fastställt en dag då Han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som Han har bestämt till det (nämligen Jesus Kristus) sedan Han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka Honom (Sonen) från de döda” (Apg 17:22-25; 28-31 SFB).

På ett annat ställe i Skriften står det: ”Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har Han överlämnat åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern” (Joh 5:22).

Jag vet inte hur det kommer att bli, men jag tror att lika litet som någon i förväg vet dag eller stund för Människosonens tillkommelse (Matt 24:36), lika lite kommer man att veta om den dag som Gud har fastställt för den slutliga domen (Upp 20:11).

MUSIK

Varför talar jag om det här med att Gud har bestämt en särskild dag när världen ska dömas? Jo, under den senaste tiden har jag gång på gång, när jag har studerat min bibel, lagt särskilt märke till hur exakt Gud planerar allting. Det går verkligen inte på måfå eller med tveksamhet, utan ALLT är i minsta detalj medtaget i Guds stora plan.

Jesus sa:

”Till er, mina vänner, säger Jag: ’Var inte rädda för dem som dödar kroppen men sedan inte kan göra något mer. Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta Honom (Gud) som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna.’ Ja, Jag säger er: Honom skall ni frukta. Säljs inte 5 sparvar för 2 öre? Och inte en enda av dem är bortglömd hos Gud. Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade…” (Luk 12:4-7 SFB).

Det här är bara 2 exempel på alltings exakthet i Guds skapelse. Vi människor förund-ras ibland över det vi uppfattar som ’naturens nyckfullhet’ – men något sådant tror jag personligen inte finns. Guds lagar, som vi ibland kallar ’naturlagar’ är absolut exakta och inte alls nyckfulla, det är bara det att vi inte ser det utrymme som Gud har skapat för de olika lagarnas giltighet och svängningarna däremellan. Vi saknar helt enkelt den överblicken. Häromdagen hörde jag någon tala om ett himlafenomen som enligt mänsklig kunskap och beräkning inte återkommer förrän om 780.000 år. Vem är det, om inte Han, vår Gud, som styr allt med Sin makts ord, som håller kontrollen på det?

Det är Han, som ’för härskaran däruppe fram i räknade hopar; Han nämner dem alla vid namn – ingen enda uteblir’ (Jes 40:26 -- 1917).

Det är VÅR GUD, som i detalj styr alla sådana sammanhang och som befaller alla samband exakt på bråkdelen av en sekund trots universums ofantliga utsträckning.

MUSIK

Är det inte dags att, med psalmisten Kung David, utbrista i den 8:e psalmen:

”När jag ser Din himmel, Dina fingrars verk, månen och stjärnorna som Du har berett, vad är då en människa, att Du tänker på henne, eller en människoson, att Du låter Dig vårda om honom?” (Ps 8:4-5 – 1917).

Som om det inte vore nog att Gud håller reda på allting i himlen och på jorden - intill minsta hårstrå på dig och mig, så har Han också lagt på Sig att hålla reda på alla människors tider, tankar och andliga sammanhang. Psalmisten uttrycker det bland annat så här: ”Förrän ett ord är på min tunga, se, så känner Du, Herre, det till fullo.”

-- ”Alla mina dagar blev uppskrivna i Din bok, de var bestämda, förrän någon av dem hade kommit” (Ps 139:4, 16 -- 1917).

Och aposteln Paulus skriver i sitt 1:a brev till korinterna: ”Vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att VI SKALL VETA vad vi har fått av Gud. -- Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att Han kan undervisa Honom? Men vi har Kristi sinne” (1 Kor 2:12; 16 SFB).

I romarbrevets 11:e kapitel utbrister Paulus:

”O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte Hans domar och hur outrannsakliga Hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit Hans rådgivare? Eller vem har först givit Honom något som Han måste betala igen? Av Honom, genom Honom och till Honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen” (Rom 11:33-36 SFB).

MUSIK

När Johannes, i sin uppenbarelse på ön Patmos, får se in i Guds himmel och vad framtiden bär i sitt sköte, så får han också se och höra rösten av många änglar runt omkring Guds tron och väsendena och de äldste.

Han skriver: ”Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen gånger tusen. Och de sade med hög röst: ’Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rike-domen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen’” (Upp 5:11-12).

Om jag förstår det rätt så talar Johannes här om minst 101 miljoner änglar.

När han sedan i vers 13 skriver om att han hörde allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem, så måste det ha varit många miljarder människors röster som samstämmigt upphöjde Gud och Lammet, när de sa: ”Honom som sitter på tronen, Honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter” (Upp 5:13).

I Uppenbarelsebokens 7:e kapitel skriver Johannes sedan om ’den stora vita skaran som ingen kunde räkna’ - av alla folkslag och stammar och länder och språk.

Hur många människor Johannes då fick se, som fanns i himlen, på jorden, under jorden och på havet, det vet ingen utom Gud själv. (Upp 7:9).

En av de äldste sa: ”Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar Honom dag och natt i Hans tempel, och Han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon” (Upp 7:14-17 SFB).

MUSIK

”Den stora nöden” som det talas om i Upp 7:14, är den stora vedermödan som också kallas ”Jakobs nöd” (Jer 30:7). Den drabbar både Israel och hednafolken (Hes 30:3).

Vedermödan är vredens tid, när Guds vredes skålar kommer att tömmas över en mänsklighet som inte har velat ta emot Hans frälsning. Det är alltså inte en ’vanlig bedrövelse’ utan ’den stora nöden’ är ett uttryck för att Guds vrede är utgjuten över jorden. ’Den stora vita skaran’ som Johannes talar om här, har alltså -efter vad jag kan förstå- lagt bedrövelsen bakom sig och gått segrande ur den. De på Jesus troende har i alla tider rannsakat Skriften och undrat om de också (och de kristna församlingarna som Jesus talar om i Upp 22:16) ska vara med under vedermödan. De är ju skrivet att de heliga ” för Kristi skull har fått nåd, inte bara att tro på Honom utan också att lida för Hans skull...” (Fil 1:29). Frågan är alltså om det kan anses vara ett privilegium att bli befriad från vedermödan, genom att ’uppryckandet’ Herren till mötes på skyn -alltså Människosonens återkomst- (Matt 24:30; 26:64) sker innan den svåra tiden börjar? Om du som lyssnar nu också undrar hur det kommer att bli, så ska jag först som sist säga att jag själv INTE har någon särskild insikt om det. Du kan själv läsa det som står skrivet och dra dina egna slutsatser. Jag avstår. Hos Matteus (Matt 24:29-30 – 1917) säger Jesus själv: ”Men strax EFTER den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att ge sitt sken, och stjärnorna skall falla från himlen, och himlens makter skall bäva. Och DÅ skall Människosonens tecken visa sig på himlen, och alla släkter på jorden skall då jämra sig. Och man skall få se ’Människosonen komma på himmelens skyar’ med stor makt och härlighet”. Amen.

MUSIK