En stilla stund

”Förtrösta på Herren av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd” (Ords 3:5 – 1917)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att du vill vara med när jag tänker tala om någonting som man inte kan se. Tro – kristen tro. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds hjälp och vägledning i bibelordet så att allt blir rätt, både tänkt och sagt.

”Gode Gud! Tack för att jag alltid får komma till dig och utbe mig hjälp, särskilt om tron på dig. Hjälp mig, Herre, att förstå ditt ord på rätt sätt så att jag kan ta det till mig och förmedla det vidare till någon väntande lyssnare som har ett öppet hjärta för dig i dag. Låt ditt ord bli mottaget så det kan växa till och bli till välsignelse. Amen.”

Jesus sa: ”Saliga är de som icke se och dock tro” (Joh 20:29). Ibland träffar jag människor som undrar över hur man kan tro på någonting som man inte kan se. Det enda man kan säga om det, är att om man alltid ställde kravet att kunna se för att kunna tro, så skulle man nästan inte tro på någonting alls. Du tror ju att Australien finns, trots att du kanske aldrig varit där och kanske aldrig heller kommer dit - eller hur?
-Jamen, invänder du kanske, det finns ju andra som har varit där och de berättar ju om att det finns! Javisst, jag vet det, men kan man lita på det???

-Nja... säger du, jag utgår ifrån att det som de säger är sant... men det här med en osynlig värld och en Gud som är Ande... det kan väl ändå inte vara sant. Det säger ju ens eget sunda förnuft att det är nästintill rena ‘science fiction‘ - produkter av den mänskliga fantasin. Det finns ju ingen som kan bevisa att Gud verkligen finns - eller hur?

MUSIK

Hur upplyst det sunda förnuftet är vill jag inte uttala mig om, men däremot har du alldeles rätt i att ingen kan bevisa att Gud finns. Den enda bärande invändningen mot det är att ingen heller kan bevisa att Gud INTE finns! Alltså blir varken du eller jag klokare av ett sådant försök till ‘bevisföring’.
Det var ju därför jag började det här programmet med att tala om TRO - alltså en övertygelse om ting som man INTE ser. Det är ju det Jesus talar om! Han försöker inte BEVISA att Gud finns eller att kärleken från Gud har uppenbarats till frälsning och räddning bland oss människor. Han begär bara att vi ska TRO.
För att ingen människa ska kunna berömma sig av att själv, med sin egen intelligens eller förmåga av annat slag, ha nått fram till Gud, så har Han bestämt att det ‘bara’ är en fråga om att tro och ingenting annat.
Aposteln Paulus skriver: ”Var inte själviska! ... Tänk inte bara på det som är till er egen fördel, utan visa intresse för andra människor och vad de gör” (Fil 2:3-4 – LB).
Jag försöker göra mitt bästa för att vägleda dig som lyssnar nu, därför att jag själv har funnit Jesus-vägen värd att vandra på. Det finns faktiskt inget annat motiv bakom det hela.

MUSIK

Detta med tron som jag talar om, är kanske dunkelt för dig. Sanningen är att det minsann inte är någon självklarhet för någon annan heller.
Bibeln uttrycker det så här i 1917 års textversion (Hebr 11:1-3): ”Men tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting, som man icke ser. På grund av den fick ju de gamle sitt vittnesbörd. Genom tron förstår vi, att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud, så att det man ser icke har blivit till av något synligt.”
Jag läser nu samma text ur den Levande Bibeln. Så här står det där: ”Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss. Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning. Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.”

Till sist samma textavsnitt ur den Svenska Folkbibeln: ”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser. Genom tron fick fäderna sitt vittnes-börd. Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.”

”Genom tron förstår vi...” eller  ”genom tron vet vi...” Sådant är bibelns ordval.

MUSIK

Vad har då tron med förstånd eller kunskap att göra? Jo, mycket av vår kunskap kommer ju av att vi tror på en auktoritativ person eller informationskälla. Om den som börjar skolan INTE TROR det som läraren eller lärarinnan säger - till exempel att bokstaven A ser ut på ett visst sätt och inte på något annat sätt - kommer ju aldrig att lära sig förstå alfabetets uppbyggnad och det skrivna språket - som sedan kan leda till annan kunskap.
Alltså kan man säga att utan tro blir det ingen förståelse eller vidare kunskap.
Tron är alltså ingen motsats till vetande - utan tron är en förutsättning för vetandet.
Den kristna tron utgår ifrån att Guds visdom är den enda absoluta och totalt heltäckande som existerar.
Skaparen och Upprätthållaren själv ensam, vet allt om alla. Från den minsta beståndsdel i materien till den största i planeternas mångfald. Från den minsta antydan av tanke hos dig eller mig, till Guds tankar om människan -skapelsens krona- med förlängningen i det Skapande Ordet som sa ”Varde ljus!” och det blev så.

Kristendomen utgår från att Gudomen är treenig, dvs består av Gud, Hans Son Jesus Kristus och den Helige Ande. Att Gud har en ”enfödd Son” utan att på mänskligt sätt ha haft någon hustru som fött Honom, är ingenting märkligt alls. Det märkliga är att vi människor alltid vill vara alltings ‘måttstock’ och det vi inte känner till, det vill vi väldigt gärna bortförklara eftersom det förenklar vår världsbild.
Om Gud så önskar så kunde alla människor från och med nu komma till på ett helt annorlunda sätt än vad som skett hittills. För Gud är ingenting omöjligt! Att vi kommer till genom en kombination av det manliga och kvinnliga beror bara på att Gud, allas vår Skapare, har bestämt att så skall det gå till och inte på något annat sätt.

MUSIK

Guds ‘bruksanvisning’ för det mänskliga livet kan du ta till dig från bibelns blad. Förslagsvis från Ordspråksbokens 3:e kapitel där bibeln förklarar att vishet och gudsfruktan hör ihop. Jag läser för dig ur den Svenska Folkbibeln (Ords 3:1-12):

”Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind dem om din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla, så skall du finna nåd och få gott förstånd i Guds och människors ögon.
Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.
Räkna med Honom på alla dina vägar, så skall Han göra dina stigar jämna.
Håll dig inte själv för vis, frukta Herren och fly det onda.
Det skall ge hälsa åt din kropp, ny styrka åt alla dess ben.
Ära Herren med dina ägodelar och ge Honom det första av all din gröda.
Dina lador skall då fyllas av riklig skörd och dina pressar flöda över av vin.
Min son, förakta inte Herrens fostran, förarga dig inte över Hans tuktan.
Ty den Herren älskar tuktar Han liksom en far den son Han har kär.”

Lever du och jag efter de här förmanande orden? Om inte, så ska vi kanske börja fundera över innehållet i bibelverserna jag läste och om vi borde tänka om och ändra oss på något sätt...
Jag vet inte hur just du har det i ditt liv eller hur du känner det inför det jag läste, men själv måste jag ständigt låta mig korrigeras och låta Gudsordet verka djupare i mig, så att det får bli den ledstjärna det är avsett att vara - för oss alla - både för dig och för mig.

MUSIK

Till sist ska jag läsa för dig, början av Johannes evangelium och det första kapitlet.
”I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom Honom (JESUS) har allt blivit till, och utan Honom har inget blivit till, som är till. I Honom (JESUS) var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” (Joh 1:1-5 – SFB).

Johannes fortsätter sedan att tala om att Jesus kom till sina egna - alltså till sitt eget folk - men de tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han makt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.

Det var alltså de som tog emot Jesus genom att tro på honom, som han gav makt att bli Guds barn. Hans folk, judarna, blir alltså inte Guds barn sådär utan vidare… Nej, det krävs att de tror på honom -JESUS- också. Och om jag förstår judendomen rätt, så är det precis där ’skon klämmer’ som man brukar säga. Judarna VILLE INTE TRO på den som Gud hade sänt till deras räddning och frälsning.

Dagens minnesord: Jesus sade: ”Jerusalem, Jerusalem /…/ Hur ofta har jag inte velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni har inte velat” (Luk 13:34 – 1917).

MUSIK