En stilla stund

Hes 20:25

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden kom det upp en bibeltext för mig från profeten Hesekiel kapitel 20, vers 25. Men innan jag går in på det ämnet vill jag be om Guds Andes vägledning och hjälp så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer -som alltid- inför ditt ansikte med två tomma händer. Jag ber om insikt och förstånd så att jag kan förmedla ditt budskap på rätt sätt, och så att den Helige Ande kan välsigna det och leda det in i någons hjärta. Amen.”

Hesekiels 20:e kapitel handlar om Guds löften och om Israels upproriskhet.

Gud hade ju lovat Jakobs avkomlingar -alltså Israels folk- att föra dem ut ur Egyptens land, till det land som Gud hade utsett åt dem, ett land som flöt av mjölk och honung - - det härligaste av alla länder.

Och han sa till dem: ”Var och en av er skall kasta bort de styggelser som era ögon fäst sig vid, och ingen får orena sig med Egyptens avgudar. Jag, Herren, är er Gud. Men de var upproriska mot mig och ville inte lyssna på mig. De kastade inte bort de styggelser de hade fäst sina ögon vid, och de övergav inte Egyptens avgudar. Då tänkte jag utgjuta min vrede över dem och tömma min förbittring över dem, mitt i Egypten” (Hes 20:7-8).

MUSIK

Jag läser vidare från Hesekiel kapitel 20 och nu från vers 9, där Herren Gud talar vidare och säger: ”Men det jag gjorde skedde för mitt namns skull, för att det inte skulle bli vanärat inför de folk som de levde ibland. I deras åsyn hade jag gjort mig känd för dem då jag förde dem ut ur Egypten. Jag förde dem ut ur Egypten och lät dem komma in i öknen. /…/ Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem i öknen för att förgöra dem. /…/ Men deras barn var upproriska mot mig. De vandrade inte efter mina stadgar och höll inte mina föreskrifter, så att de följde dem, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade också mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem och tömma min vrede över dem i öknen. /…/ Jag lyfte min hand inför dem i öknen och svor att skingra dem bland folken och sprida ut dem i länderna, eftersom de inte lydde mina föreskrifter utan föraktade mina stadgar och vanhelgade mina sabbater och såg längtansfullt efter sina fäders avgudar. Därför gav jag dem också stadgar som inte var till nytta för dem och föreskrifter som inte kunde ge dem liv. Jag lät dem orena sig med sina offergåvor, då de lät allt som öppnade moderlivet gå genom eld, ty jag ville slå dem med förfäran, så att de skulle inse att jag är Herren” (Hes 20:9-10; 13, 21, 23-65 -- SFB).

Upprepade gånger var alltså Israels barn upproriska mot Herren Gud. Vi ser här, klart och tydligt, bakgrunden till Israels förskingring bland folken i länderna världen över.

MUSIK

Jag måste erkänna att jag tidigare inte har haft klart för mig Israels upprepade upp-roriskhet mot Herren som Hesekiel talar om, alltifrån tiden inne i Egypten, via de 40 åren i öknen och sedan inne i Kaanans land.

Herrens uppmaningar till Hesekiel fortsätter och han säger: ”Säg därför till Israels hus: ’Så säger Herren, Herren: Skall ni orena er på samma sätt som era fäder gjorde och trolöst hålla er till deras vidriga avgudar? Ni orenar er än i dag med alla era avgudar, genom att ni bär fram era offergåvor och låter era barn gå genom eld. Skulle jag då låta mig rådfrågas av er, ni av Israels hus? Nej, så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag låter mig inte rådfrågas av er (Hes 20:30-31-- SFB).

Jeremia profeterar också och talar om ett avfall utan motstycke bland Israels folk.

”Så säger Herren: ’Mitt folk känner inte Herrens domslut’ /…/ ”De tar det lätt med att hela dottern -mitt folks- skada och säger: ’Allt står väl till, allt står väl till.’

”Men allt står INTE väl till” (Jer 8:7, 11).

Evangelisten Lukas tar också upp Israels upproriskhet när han refererar Stefanus andeinspirerade och eminenta tal i Stora Rådet och skriver i Apg 7.

”Det var Mose som i församlingen i öknen var tillsammans både med ängeln som talade till honom på berget Sinai och med våra fäder, och som tog emot levande ord för att ge till oss. Men våra fäder ville inte lyda honom. De stötte honom ifrån sig och vände i sina hjärtan tillbaka till Egypten.”/…/ ”Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här, så som det står skrivet i profeternas bok:

’Bar ni väl fram åt mig slaktoffer och och andra offer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus? Nej, ni bar med er Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni hade gjort för att tillbe. Men jag skall föra er bortom Babylon” (Apg 7:38-43).

Och bortom Babylon -ut över hela världen- förde Herren, Gud, verkligen sitt upproris-ka egendomsfolk. Och bland folken i länderna förskingrade han dem och där har de sedan varit i omkring 1.500 år, ända tills de 1948 när den nya staten bildades, fick tillbaka sitt land, och sina fäders arvedel - som Gud hade lovat dem.

MUSIK

Men obegripligt nog, åtminstone för mig, så måste staten Israel och det judiska folket fortsätta kampen för sin frihet varje dag. De är ständigt hotade runtomkring, av än det ena och än det andra. Det finns säkert anledningar till det, kanske både andliga och profana, men man undrar ju ibland om o-friden aldrig ska ta slut. Och det kommer det kanske inte att göra förrän Jesus, deras Messias och Fridsfurste, kommer tillbaka.

Profeten Jesaja skriver: ”Ty om än ditt folk, Israel, vore som havets sand, så skall bara en kvarleva av det vända om. Förödelse är beslutad, flödande av rättfärdighet. Ty förödelse och beslutad straffdom skall Herren, Herren Sebaot låta komma över landet"”(Jes 10:22-23 -- SFB).

Och genom profeten Sakarja säger Herren Gud: ”Och jag skall utplåna detta lands missgärning på en enda dag” (Sak 3:9).

Om och hur alla de här profetiorna som jag nu citerat, eventuellt hänger samman i tiden, vet jag inte. Han ensam -härskarornas Gud- känner till allt. Han har en absolut inblick i alla detaljer och känner till alla samband. Jag tror och är övertygad om att han i sin plan har fastställt allt före världens begynnelse. Visserligen har alla männi-skor en fri vilja, men det hindrar inte alls vår Store Gud från att ändå hålla alla alter-nativ öppna och samtidigt ha allt under Sin absoluta kontroll. Helt underbart!

MUSIK

Kanske undrar du hur jag menar att Guds kontroll över allt som händer kan vara total och ändå passa ihop med människans fria vilja att själv forma sin framtid. Men för Gud är ju ingenting omöjligt och jag tror att Gud i Sin allmakt kan hålla ALLA olika framtidsmöjligheter öppna -beroende på olika människors fria vilja- och ändå styra in varje sådan möjlig framtid efter Sin plan. Det är ju en fantastisk tanke, men för Gud är det förstås inte omöjligt.

Det handlar ju egentligen om att ha en tillräcklig kapacitet för att kunna förutse alla tänkbara alternativ - utan att varken ha bestämt hur framtiden ska se ut i förväg eller därför begränsa människans fria vilja att välja alternativ.

Det är givetvis omöjligt för oss människor att ens försöka tänka oss in i Guds sätt att tänka eller handla. Gud är ju inte begränsad, som vi är, och det är ju precis där som vi kommer till korta. Jag tror det är så här, att när vi människor har tömt ut all vår intellektuella kapacitet och våra egna möjligheter till sista andetaget, då har Gud nog inte ens börjat fundera än.

Gud har ju visserligen skapat oss till sin avbild, men det betyder ju inte därför att vi också har Guds gränslösa och allvetande kapacitet eller till exempel hans obegrän-sade möjlighet att vara på alla ställen samtidigt – eller hur?

Jag tror att vi måste försöka förstå att den Gud vi dyrkar är en STOR GUD utan alla begränsningar – eller kanske är det fel av mig att säga så, för vi kan nog aldrig förstå det ändå, och det har ju Gud heller aldrig begärt av oss. Han har bara sagt att vi ska TRO och förtrösta på honom. Det räcker mer än väl för att vi då också ska kunna få del av hans makt och kraft, i den omfattning som han själv med sin Ande väljer att utrusta oss - för den uppgift som han har gett oss. Gud delar aldrig ut uppdrag eller uppgifter till oss människor, utan att också samtidigt utrusta oss med den kraft och den kapacitet, inom olika områden, som han vet att vi behöver.

MUSIK

Ur djupet av mitt hjärta håller jag med aposteln Paulus när han skriver i romarbrevets 11:e kapitel ”Lovsång till den Outgrundlige.”

”O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar.

Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen?

Av honom, genom honom och till honom är allting.

Honom tillhör äran i evigheter, amen” (Rom 11:33-36 SFB).

Jesaja skriver i kapitel 40: ”Vem har mätt vattnen i sin kupade hand och tagit mått på himlens vidd med sina utspända fingrar? Vem har samlat stoftet på jorden i ett måttkar, eller vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål?

Vem har utforskat Herrens Ande, och vem kan ge honom råd och undervisa honom?

Vem rådfrågar han, för att denne skall ge honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg?” Alla folk är som ett intet och idel tomhet anser han dem vara. Vem vill ni likna Gud vid, vad vill ni jämföra honom med?” (Jes 40:12-14; 17-18 -- SFB).

Ja, de där orden av profeten Jesaja -om Gud- är verkligen någonting att tänka på.

I sin bön sa Jesus: ”Detta är evigt liv att de känner Dig, den ende sanne Guden, och den som Du har sänt, Jesus Kristus” (Joh 17:3). Gud begär ingenting annat. Amen.

MUSIK