En stilla stund

1 Petr 3:21

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. En bibeltext om dopet i vatten har kommit upp för mig från 1 Petr 3:21 som handlar om ”ett rent samvetes bekännel-se till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse.” Men innan jag går vidare ska jag be om Guds Andes vägledning och hjälp så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en bön om insikt och vägledning i ditt ord. I mig själv har jag ingen förmåga att rannsaka Skriften och om du inte hjälper mig så blir det inget resultat alls. Därför ber jag dig nu att du genom den Helige Ande tar en total kontroll över mina tankar, ord och handlingar, så att det som du ger mig att förmedla fylls av din kraft till välsignelse för den som vill lyssna med ett öppet hjärta. Amen.”

Bibeltexten från 1 Petr 3:21 går tillbaka till Noas dagar och de människor som var olydiga under tiden som Gud tåligt väntade när Noa byggde arken. Om jag minns rätt så tog det Noa omkring 100 år att få den stora arken färdig, och när allt var klart sa Herren till Noa: ”Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfär-dig inför mig i detta släkte” (1 Mos 7:1). Så räddade Gud Noas familj (8 personer) och ett par av alla sorters djur. Sedan stängde Gud dörren till arken och vatten började strömma -i 40 dagar och 40 nätter- både uppifrån i form av regn, när ”himlens fönster öppnades” och underifrån när ”det stora djupets källor bröt fram” (1 Mos 7:11). Eftersom Noa trodde och förtröstade på Gud och på hans budskap om vad som skulle komma, så ’frälstes’ -eller räddades- han med sin familj ifrån syndafloden som dränkte allt annat levande på jorden.

MUSIK

När Petrus talade om syndafloden och sa att ”Efter denna förebild frälser dopet nu också er” så ska man inte förstå honom så att syndaflodsvattnet frälste någon från synd, utan i stället så att Noa och hans familj genom Guds nåd blev räddade och på det sättet ’frälsta’ från det syndiga släktet som gick under. ’Förebilden’ består i att vi i dopet ”vittnar om att vi har blivit räddade från döden och domen genom Kristi uppståndelse, inte därför att våra kroppar tvättas rena av vattnet, utan därför att vi i dopet vänder oss till Gud och ber honom rena oss från synden” (1 Petr 3:21 HfL).

Dopet i vatten som Jesus talade om när han sa att ”Den som tror och blir döpt skall bli frälst…” (Mark 16:16) är ju en bekännelsehandling som visar den förtröstan man har till himlens Gud, han som ensam -genom vår tro på Jesus- räddar oss människor från den eviga döden till det eviga livet.

Petrus undervisar vidare om dopet i vatten och det nya livet och säger:

”Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida, sedan änglar, furstar och makter har blivit lagda under honom” (1 Petr 3:21-22 – SFB).

MUSIK

I det här sammanhanget där det talas om Noas samtida som inte trodde under tiden han byggde arken (1 Mos 7), kommer frågan ibland upp om det gavs någon ny möj-lighet för dem som förnekat Jesus i det här livet, att -efter döden- ta emot honom.

Petrus skriver i sitt 1:a brevs 3:e kapitel:

”Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än att lida för onda gärningar. Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud. Han blev dödad till köttet, men levande-gjord i (eller genom) Anden (olika översättningar). I Anden gick han bort och utropade ett budskap (riktat mot dem som inte trodde under Noas tid) - för andarna i fängelset, för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes” (1 Petr 3:17-20 – SFB).

Det finns olika tolkningar av de här textorden som handlar om att Jesus besökte de dödas andar som var fångna i dödsriket och ”utropade ett budskap” (inte evangeliet om frälsning, utan budskapet om sin seger över Satan - på Golgata kors ) för dem.

>>>>>Någon menar att Jesus, mellan sin död på korset och sin uppståndelse, predikade budskapet om frälsning för alla trogna efterföljare till Herren, som väntat på frälsning-en under hela Gamla Testamentets tid. Många gudfruktiga män och kvinnor uppstod ju ur sina gravar när Jesus dog, står det (Matt 27:52-53).

>>>>>En annan tolkning är att Jesus gick till dödsriket för att förkunna sin seger för de fallna änglarna som varit fångna där sedan Noas dagar.

Hur man än tolkar bibeltexten så är slutsatsen att Guds gränslösa frälsningsbudskap har predikats under tider som flytt på samma sätt som det förkunnas i dag, och både levande och döda har fått lyssna på det. Att Gud har gett alla möjlighet att lyssna till budskapet, betyder ändå INTE -om jag förstår bibelordet rätt- att de som har förnekat Honom i det här livet, skulle få någon ny möjlighet till frälsning efter döden.

MUSIK

Jag vet inte om Noa, före syndafloden, talade om för sina medmänniskor vad han visste om att Gud hade beslutat ”förgöra alla levande varelser…”(1 Mos 6:13 – SFB). Det jag vet är att ”Noa var en rättfärdig man och ostrafflig bland sitt släkte; i umgäng-else med Gud vandrade Noa” står det (1 Mos 6:9 – 1917).

Petrus skriver om Noa i sitt 2:a brev så här: ”Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden…/…/ Han skonade inte heller den gamla världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare…” (2 Petr 2:5).

Slutligen skriver Hebréerbrevets författare: ”Genom tron var det som Noa, sedan han hade fått en uppenbarelse om något som man ännu icke såg, i from förtröstan byggde en ark för att rädda sitt hus; och genom den blev han världen till dom och fick till arvedel den rättfärdighet som hör tron till” (Hebr 11:7 – 1917).

Jag vill i det här sammanhanget understryka att min kunskap om och insikt i Guds gränslösa nåd och barmhärtighet mot sin skapelse i allmänhet och människosläktet i synnerhet, på inget sätt är entydig eller fullkomlig utan mycket bristfällig.

MUSIK

Jag sa innan att min kunskap om Gud och om hans nåd mot människorna är mycket bristfällig. Jag skulle därför inte bli det minsta förvånad om Gud i sin gränslösa godhet, generositet och kärlek, räknar sina älskade barn tillgodo kärlekshandlingar av många olika slag, och hans värdering av dem är en helt annan än vår mänskliga bedömning i all sin begränsning. Kanske har Gud därför saker och ting i beredskap, på andra sidan om den här tidsålderns gräns, som vi inte har en aning om och aldrig ens skulle kunna föreställa oss.

Aposteln Paulus citerar Gamla Testamentets skrifter och säger: ”Vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom” (1 Kor 2:9 – SFB).

Det är honom jag hyllar och talar om, för dig som vill lyssna just nu. Han är Herren Gud, Skaparen, som ”gör de döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till” (Rom 4:17 - SFB).

”Jag prisar dig, Fader” sa Jesus ”du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja” (Matt 11:25-26 SFB).

Det är om honom, Jesus, som Jesaja profeterade, hundratals år i förväg, innan Guds tid var inne att låta honom träda in i vår värld. Han som är ”Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste” (Jes 9:6 – 1917). Det är han som skall ”låta sig ses av dem som bidar efter Honom - till frälsning” (Hebr 9:28 –1917).

MUSIK

Du har kanske -liksom jag- levt många år i tro och förtröstan på Gud, din Frälsare.

Visst har det kanske gått lite upp och ner ibland under tros-vandringen genom livet – åtminstone för mig. Mycket har jag ångrat, men mycket har jag också tackat Gud för.

Och när allt kommer till allt, så finns det bara en sak som står fast och som vi aldrig behöver tvivla på. Det är GUDS GODHET.

När Predikaren, son till David, kung i Jerusalem, hade gått igenom allt som kunde fås för pengar – antagligen var det kung Salomo med sina ofantliga rikedomar som skrev den bibelboken ’Predikaren’ – så insåg han att det mesta var förgängligt. Och när människan glömmer det, så blir livet bara ett jagande efter vind, eftersom allt jordiskt är förgängligt, hur fint det än är. Gudsfruktan däremot, är nyckeln till frid och en rätt förnöjsamhet. ”Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån” (1 Tim 6:6-7 – SFB).

Det där är riktigt så länge det gäller jordiska ting av materiell natur. Det kan vi inte ta med oss någonting av, när vår stund på jorden är slut och det är dags att lämna den här världen, gå över gränsen och in i nästa tidsålder. Men en enda sak kan du och jag ta med oss – och det är det enda. En FRÄLST SJÄL har vår Herre, Jesus Kristus låtit oss få del av redan här på jorden, och den får vi ta med oss till himlen. Amen.

MUSIK