En stilla stund

”De som var bjudna var icke värdiga” (Matt 22:8 - 1917)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. lbland talar jag om vår korta stund här på jorden -alltså vårt jordeliv- och den kristna grundtonen som anknyter till både vår vardag och vår evighet... där borlom blommorna och sången. Den tonen från evighetens värld vill jag gärna ska prägla den här stunden av närhet inför Guds ansikte.
Men innan jag går vidare ska jag be om hjälp och vägledning genom den Helige Ande.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med en innerlig önskan om att Du tar en total kontroll över mina tankar, ord och handlingar. Låt något ord från Dig själv få bli till välsignelse, hjälp och vägledning för någon lyssnare som väntar med ett öppet hjärta. Amen.”

Min utgångspunkt idag är hämtad från Matteus evangelium, det 22:a kapitlet och handlar om när Jesus undervisar om himmelriket. jag läser från början, för Dig som antingen inte kan läsa själv eller för Dig som inte har någon bibel att läsa ur. Jag kortar ner det lite grann, så att det inte blir för långt. Alltså Matteus evangelium kapitel 22:

”Jesus talade och sa: Med himmelriket är det, såsom när en kung gjorde bröllop åt sin son. Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som var bjudna; men de ville inte komma. Åter (igen) sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till
dem som var bjudna... ”Allt är redo, kom till bröllopet!” Men de brydde sig inte om kungens inbjudan utan gick var och en åt sitt håll... till sitt jordagods eller till sina affärer. Då blev kungen arg och lät först sitt krigsfolk förgöra dråparna och bränna upp deras stad... sedan sa han till tjänarna: ”Bröllopet är klart och tillrett, men de som var bjudna var icke värdiga.”
Gå därför ut på gator och vägar och bjud in alla som ni träffar på, till bröllopet... både onda och goda... och bröllpssalen blev full med gäster.

MUSIK

Situationen är nu den här! Alla som ville komma till kungens bröllop blev inbjudna.
Bröllopssalen är alltså full av gäster och alla är glada och förväntansfulla. Vilken fest det ska bli. Och alla har fina festkläder på sig. Nej vänta! Nästan alla. En har inga bröllops-kläder på sig... Då kommer kungen in i salen, för att se och hälsa på alla sina gäster.
Han får då se att en av gästerna inte har några bröllopskläder på sig och säger till honom: ”Min vän, hur har du kommit hit in när du inte har bröllopskläder på Dig?"
Och mannen kunde inte svara kungen på den frågan.

Då sa kungen till sina tjänare: ”Grip honom vid hans händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför. Där ska vara gråt och tandagnisslan.”
Många är kallade (och bjudna) men få är utvalda. Kanske har Du hört det här om himmelriket, som Jesus liknade vid en bröllopsfest, med en gäst som inte hade
bröllopskläder på sig.

MUSIK

Kanske har Du någon gång läst det här bibelavsnittet själv och undrat över hur det hänger ihop egentligen. Ja, det har jag också undrat över och det beror nog på att vi lever i så skilda kulturer - den tidens folk och vi, nu några tusen år senare.
Jag tänkte därför tala lite grann om hur jag har förstått det.
För att börja med det sista först. Jag menar orden där Jesus säger att ”många är kallade (och bjudna) men få är utvalda”, så tror jag inte att det var kungen som så att säga ’diskvalificerade’ den här gästen, som inte hade bröllopskläder.
Nej, jag tror att den personen hade diskvalificerat sig själv. Han hade själv valt. Hur kan jag säga så? Varför tror jag det? Det verkar ju konstigt?
Jo, om jag har förstått det rätt så var det så enligt österländsk sed och tradition, att den som ordnade festen, för det första bjudit in sina gäster flera gånger, för att alla skulle ha god tid att förbereda sig, och för det andra höll han själv med festkläder åt dem som ville komma. Det fanns alltså alltid festkläder för alla gäster.
Men den här gästen, som kungen nu talade med, hade alltså inte några bröllopskläder på sig. Han måste alltså själv ha valt att inte använda sig av de kläder som kungen erbjudit honom. Jag skulle tro att han tyckte att hans egna kläder var bra nog.
Det spelade alltså ingen som helst roll vilka kläder gästerna hade när de kom. Alla fick festkläder att sätta på sig. Jag tolkar det alltså så, att ingen var för dålig... men uppenbarligen var någon för bra, i sig själv!
Jag tror att det var det Jesus ville tala om. Mannens egna kläder, och hans egen inställning, hindrade honom från att delta i den underbara bröllopsfesten. När Guds frälsnings evangelium förkunnas så blir alla människor kallade och inbjudna till att tro.
Men det är bara de som i tro tar emot inbjudan som blir utvalda - genom sitt eget beslut.

MUSIK

Har Du och jag någonting att lära oss av det här? Hur väljer Du? Jag vet ju inte hur du tänker, men jag vet ju hur jag själv tänker, och kanske finns det någon mer som tänker som jag?
Jag tror att alla människor, både du och jag, är fångade i en sorts egen-rättfärdighet. Vi vill så gärna visa, både för oss själva och för andra människor... kanske också för Gud... hur bra vi är. Egentligen är vi så bra och snälla och goda sååå...
Behöver vi egentligen himmelriket och frälsningen som de kristna talar så mycket om?
Vi duger väl som vi är... vi gör ju vårt bästa och håller sams (försöker åtminstone) med alla. Vi slår inte varken frun eller barnen. Någon gång när andan faller på - går vi till och med i kyrkan...
Kanske mest på julottan och så... men det är väl ändå inte helt fel - eller hur?
Visst, det är jättebra alltsammans det där. Men det har ingenting med himmelriket och frälsningen att göra. Visst ska vi vara goda mot våra medmänniskor! Det sa ju Jesus själv. Men himmelriket har inte med vår egen duglighet eller våra egna prestationer att göra. Våra egna ’prestations-kläder’ duger inte, för att nu tala med det bildspråk som Jesus använde. Vi måste ta på oss de kläder som passar i bröllopssalen... i himmelriket.
Och det gäller oss alla - både dig och mig!
Men det spelar ingen roll hur vi ser ut medan vi är på väg dit!

MUSIK

Han som har bjudit in dig till sin stora fest i himlen har också bestämt hur klädseln ska vara. Jag vet inte om Han har skickat ut särskilda inbjudningskort också, där det står o.s.a. (om svar anhålles) på - som det brukar stå på kort till bjudningar här på jorden.
Om svar anhålles! Vill du ta vara på Guds inbjudan till dig, och svara JA? Ge då upp dina egna prestationer och kläd dig i Guds rättfärdighets bröllopskläder.
Välkommen till bröllopet! Du är också bjuden! Vill Du komma? Då måste Du svara JA!

Egentligen undrar jag om inte många fler skulle ha velat vara med på kungens bröllop.
Men så var det ju det här med affärerna som skulle skötas... och jordegendomarna som skulle ses över... och så vidare...
Javisst, det finns alltid en massa andra saker som ’måste göras’. Du måste göra det och du måste göra det. Det är så många ’måsten’ som ska ordnas först - eller hur?
Sedan kanske... när allt det där andra är gjort... då kanske du får tid? Tid att tänka på ditt liv... och hur det ser ut där på andra sidan. Det där med ett evigt liv det skulle du kanske fundera på... någon gång... tänker du...
Så går dagarna och veckorna... månaderna blir till år… och visst är det väl konstigt att man aldrig hinner att sätta sig ner i lugn och ro och tänka färdigt de där tankarna som är så viktiga, trots allt…
Min käre vän! Sanningen är den, att du får aldrig den tid som du tycker att du behöver.
Du måste fatta ett beslut nu. ”ldag är frälsningens dag!” Förhärda inte ditt hjärta när du får höra din egen inre röst tala till dig. Säg i stället: ”Det får bära eller brista, nu ska jag bli en kristen. Nu ska jag ta steget och tro på Jesus. Om det är sant, allt det här med synden och frälsningen och himmelriket, då får Gud uppenbara det för mig. Jag vill tro!”
Och tänk, att det är allt Gud begär av dig - DIN vilja att tro.

MUSIK

Vid ett tillfälle talade Jesus och klagade över Jerusalems ohörsamhet. Han sa: ”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, MEN Nl VILLE INTE. Se, ert hus kommer att stå öde” (Matt 23:37-38 - SFB). Det var
allvarsord, men nästan ingen ville lyssna på Jesu förmanande röst.

Hur är det i dag? Lyssnar du och jag till den där svaga kallande rösten som finns i vårt inre? Den är svag... javisst, men den är fullt hörbar för den som VILL lyssna och har ett sinne som inte är alldeles igenkorkat av egen godhet och egen rättfärdighet...
Min vän! De egna bröllopskläderna duger inte inför honom som bevakar pärleporten.
Den dag när din och min stund på jorden är slut är det bara en enda sak som duger inför Honom som har ögon som eldslågor. Det är ditt hjärtas uppriktiga TRO på Jesus som gjort allt för dig och bara väntar på att du ska säga ditt JA till honom. Han ser rakt igenom dig. Dina synder och andra felaktigheter i livet som du haft del i, de ser han inte för de är förlåtna för länge sedan, men OM du har accepterat Jesus i ditt hjärta, sagt ditt
JA till honom och bekänt honom som din Herre under din tid på jorden - det ser han.

Dagens minnesord: ”Många är bjudna, men få är utvalda” (Matt 22:14 - Bibel 2000)

MUSIK