En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att du och jag till-sammans, ska kunna ta ett steg till på den kristna trons väg. Bibeln talar ju bland annat om att vi ska ”arbeta på vår frälsning” (Fil 2:12 SFB). För att vi rätt ska förstå bibelns ord, så vill jag först av allt be den Helige Ande att öppna våra hjärtan och upplysa våra sinnen så att vi KAN se, förstå och ta till oss ordet, så som det är avsett.

”Gode Gud, jag tackar Dig för att jag får lov att komma inför Dig i namnet Jesus. Jag ber om att Du ville låta Din Helige Ande vägleda oss alla och hjälpa mig att tänka rätt, och tala ut det som är rätt i Dina ögon. Tack för att Du hör min enkla bön och svarar mig - i all min ofullkomlighet. Amen!”

När aposteln Johannes under sin landsförvisning till ön Patmos, i en syn får se in i Guds himmel, det Nya Jerusalem, så säger ängeln som visat Johannes: ”Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig. Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar” (Upp 22:11-14 SFB).

MUSIK

Vad betyder textorden ”Saliga är de som tvättar sina kläder?” I ett parallellställe (i Upp 7) står det så här: En av de äldste frågade mig: ”Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?” Jag svarade: ”Min herre, du vet det.” Då sade han till mig: ”Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar Honom dag och natt i Hans tempel…” (Upp 7:13-15 SFB).

Vad betyder då textorden att ”den helige må fortsätta att helga sig?”

Vem är den helige som nämns här? Jo, Det är de på Jesus troende på jorden.

(Apg 9:13 SFB). Och helgelsen är en pågående process (Hebr 12:14 SFB) som grundar sig på Jesu fullkomnade verk på Golgata (Hebr 10:10 SFB). Jesus är alltså vår helgelse (1 Kor 1:30 SFB) och ” utan helgelse kommer INGEN att se Herren” (Hebr 12:14 SFB) skriver Hebréerbrevets författare.

Aposteln Paulus skriver till de heliga i Kolosse: ”Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar Hans fiender, också er har Han nu försonat med sig, när Han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, OM ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen…” (Kol 1:21-23 SFB).

MUSIK

Eftersom vår Skapare och Frälsare är samma person, så vet Han verkligen att vi är stoft och att vi är totalt oförmögna att helga oss själva, lika lite som vi kan skapa oss själva. Detta är en sanning som vi alla måste ta till oss.

Helgelsen är alltså ett gudomligt verk och Paulus skriver i sitt första brev till församlingen i Korint, så här: ”Honom (alltså Gud) har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning

(1 Kor 1:30 SFB) för att det skall ske som står skrivet: ’Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren.’ Det sista var ett citat från profeten Jeremia som skriver:

”Så säger Herren:

Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren” (Jer 9:23-24 SFB).

Gud gör heligheten till en natur hos oss, precis som rosens natur är att dofta. Eller som örnens natur är att flyga. Jesus är alltså vår helighet och vår helgelse, när Han bor i oss och Hans heliga liv och karaktär inpräglas i vårt väsen (2 Kor 3:18 SFB), liksom det som trycks på ett papper inpräglas i det, så att det kan läsas. Det är Guds Ande som helgar vårt förstånd och vårt intellekt (1 Kor 2:13 SFB) och förmedlar de dygder, egenskaper och den karaktär som kännetecknar Jesus (Gal 5:22-23 SFB).

MUSIK

Vår Gud är fridens Gud och inte oordningens (1 Kor 14:33 SFB). Vår helgelse motsvarar alltså Guds väsen och Hans vilja, medan vår brist på helgelse är en oordning som ”oroar” Gud.

Guds helgelseverk skapar alltså ett fridstillstånd mellan Gud och Hans barn och en samstämmighet i tanke, vilja, känsla och funktion (Rom 8:5-9 SFB). Alltså ett fridstillstånd mellan de olika delarna av den mänskliga personligheten själv, så att inre konflikter och disharmoni upphör.

Det betyder att det blir en samstämmighet mellan det inre och det yttre. T ex viljan, tanken och samvetet -i det inre- ger motiv, som utlöser handlandet i det yttre.

Det är ett psykologiskt faktum att frid är en förutsättning för utveckling.

Fridsgrunden i sin tur är det faktum att Jesus dog och att Gud uppväckte Honom igen från de döda. Det är därför som vår tro på det Gud har gjort, när Han uppväckte Jesus från de döda, leder till vår rättfärdighet, och vår bekännelse av Jesus som Herre, leder till vår frälsning. Skriften säger ju: ”Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst” (Rom 10:10 SFB).

Den helgelse som Gud verkar i oss, är total och fullkomlig. Den är alltså total i en kvantitativ betydelse som omfattar allt, dvs ande, själ och kropp. Och fullkomlig i en kvalitativ betydelse, dvs att den innehåller allt som erfordras för en FULLSTÄNDIG OFÖRVITLIGHET över all tid, dvs förfluten, nuvarande och tillkommande tid.

Guds verk och Hans väldiga gärningar -som Anden talade om på pingstdagen- är verkligen underbara - totala och fullkomliga.

MUSIK

Människans hela väsen -med ande, själ och kropp- är alltså målet för Guds helgelse-verk i oss. Vår ande är ju sätet dels för vår tro och dels för vårt samvete – alltså vårt moraliska organ. Hebréerbrevets författare skriver ” Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt” (Hebr 11:3 SFB).

När vi umgås med Gud så gör vi det genom lovsång i anden, bön i anden och tack-sägelse i anden. Aposteln Paulus skriver om detta i sitt första brev ”till församlingen i Korint och till de korintier som helgats i Kristus Jesus, de kallade och heliga” (1 Kor 14:15-16 SFB). Johannes hänvisar också till den här andliga kontakten när han skriver att: ”Gud är ande, och de som tillber Honom måste tillbe i ande och sanning” (Joh 4:24 SFB).

En människa som är född på nytt genom Guds Ande, kan alltså både ge ifrån sig uttryck av andlig natur, genom lovsång, tillbedjan och tacksägelse och ta emot intryck från den andliga -gudomliga- världen. Jesus säger till Johannes, när han får sin uppenbarelse på ön Patmos: ”Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna” (Upp 2:7 SFB). Det handlar alltså om ett öppet andligt sinne och andliga hörselorgan, så att vi kan uppfatta vad Anden säger.

På liknande sätt uttrycker aposteln Paulus sig i sitt brev till de kristna i Efesos, men där handlar det om den andliga synen. Jag läser från den äldre bibelöversättningen (Ef 1:17-19 1917): ”Min bön är, att vår Herres Jesu Kristi, Gud, härlighetens Fader, må ge er en visdomens och uppenbarelsens ande till kunskap om sig och att Han må upplysa era hjärtas ögon, så att ni förstår, hurdant det hopp är, vartill Han har kallat er, hur rikt på härlighet Hans arv är bland de heliga och hur översvinnligt stor Hans makt är på oss som tror – allt i enlighet med den väldiga styrkas kraft, varmed Han har verkat i Kristus, i det Han uppväckte Honom från de döda och satte Honom på Sin högra sida i den himmelska världen, över ALLA andevärldens furstar och väldigheter och makter och herrar, ja, över allt som kan nämnas (det vill säga över allt som har ett namn), icke allenast i denna tidsålder, utan också i den tillkommande.

MUSIK

All sann helgelse börjar i människans ande och har som mål att vi ska kunna ställas fram inför Honom, Jesus Kristus, utan lyte, fläck eller skrynka – alltså fullständigt felfria och ostraffliga. Paulus skriver bl.a. om detta i Ef 5:27 SFB.

Varför är det nödvändigt med helgelse? Jo, det är nödvändigt med tanke på det evighetsperspektiv som vi blickar in i. Den som är kristen, och som under sitt liv här på jorden, bekänt Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare, i en livsgemenskap med Honom, är egentligen redan här och nu, i början av sin tjänst i ett ’högre tempel’ i det nya Jerusalem -som är Guds rike- men var och en i sin tjänst - efter sin helgelsenivå.

En parallell till en sådan utveckling, talar Jesus om i liknelsen om de 10 punden som kungens tjänare, var och en efter sin förmåga fått att förvalta. När resultatet redovi-sades fick de sin lön - att härska över 10 städer, fem städer osv. (Luk 19:12-24 SFB).

Skriften säger att ”Guds och Lammets tron ska stå i staden, och Hans tjänare skall tjäna Honom. De skall se Hans ansikte och Hans namn skall stå skrivet på deras pannor” (Upp 22:3-4 SFB). Det står också att vi ska regera som kungar i evigheter-nas evigheter. (Upp 22:5 SFB). Men, i olika tjänster, beroende på – vår helgelse.

MUSIK