En stilla stund

(Ef 6:10)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Bibelorden som jag har valt för det här tillfället är hämtat från Paulus brev till Efesierna (Ef 6:10) och handlar om den vapenrustning som Gud har berett för oss, mot det ondas attacker. Men för att allt ska bli rätt tänkt och sagt, så vill jag börja med att be om Guds vägledning.

”Gode Gud. Jag kommer inför Ditt ansikte och ber om vägledning och hjälp genom Din Ande, så att det som Du vill säga till oss alla, blir rätt förmedlat av mig. Amen.”

De attacker mot våra tankar, som aposteln Paulus talar om, kan Guds vapenrustning skydda oss emot, OM vi tar på oss rustningen varje dag. Bland annat talar han i

Ef 6:17 om ”frälsningens hjälm” som är våra tankars andliga skydd.

Men han skriver också till sina trosfränder i Filippi: ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. DÅ skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan OCH ERA TANKAR i Kristus Jesus” (Fil 4:4-7 SFB).

MUSIK

En följd av syndafallet i Edens lustgård, när Adam och Eva överträdde Guds befall-ningar, var att människohjärtats uppsåt och tankar blev onda. Skriften säger att ”Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” (1 Mos 6:5).

”Människorna förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan” skriver Paulus i brevet till romarna (Rom 1:21 SFB). I en äldre bibelöversättning står det att ”de har blivit fåfängliga i sina tankar, och så har deras oförnuftiga hjärtan blivit förmörkade" (Reformationsbibeln – Karl XII).

I sitt 2:a brev till församlingen i Korint, ger Paulus råd om hur de troende ska bete sig bland annat när det gäller att förlåta varandra ” för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till” (2 Kor 2:10-11 SFB). Din och min tro är förankrad i Gud själv, i och genom Jesu totala seger över det onda, på Golgata kors. Ändå är det inte slut med de onda makternas försök att om möjligt få oss att överge vår tro genom att attackera oss så fort det finns ett tillfälle. Tyvärr tror jag att det är vår lott, så länge vi befinner oss på den här sidan om evighetens gräns, eftersom en kristens liv är en ständig kamp mellan köttet och Anden. Därför skriver ju Paulus också: ”Ge inte djävulen något tillfälle” (Ef 4:27 SFB).

En bibelkommentar säger att: ”Detta har sin yttersta orsak i Satans tankar, varmed han försöker förföra människorna - även de troende.” (Ill. Bibellex. Spalt 5567).

Men vår tröst är att Herrens tankar om sitt folk är ”fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp” som profeten Jeremia skriver (Jer 29:11 SFB).

MUSIK

Vad kan vi då göra för att slippa de här attackerna på vårt tankeliv? Ja, i oss själva har vi ingen kraft eller förmåga alls och kan inte göra någonting.

I sitt brev till församlingarna i Galatien skriver Paulus om friheten i Kristus: ”Vad jag vill säga är detta: ’vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet.’ De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. Men OM ni leds av Anden, står ni inte under lagen” (Gal 5:16-18 SFB).

Om du och jag vill bli vägledda av Guds Ande, så står vi INTE under lagen, med dess laggärningar och krav på att göra det ena och låta bli det andra, för att nå fram till det eviga livet. Men det betyder att vi måste ge upp våra egna ambitioner och vår vilja att hålla kontroll på allt och alla – oss själva inte minst. Många människor är rädda för att släppa ifrån sig kontrollen över sitt liv och låta Guds Ande ’ta över’. Det som händer då är att man förvägrar sig själv Andens frihet, i Guds gemenskap, och delaktighet i Hans härlighet, med de underbara välsignelser som Gud har i beredskap, men som Han ensam vill kontrollera och styra själv – efter sin egen vilja.

Det enda säkra är att Guds Ande ALDRIG ’missbrukar’ den frihet vi ger Honom så att det på minsta sätt skulle vara negativt för oss. Tvärtom, så finns det inget bättre sätt att handskas med sitt eget liv, än att lägga alltsammans i Guds hand, därför att Han är den ende som har en total överblick över allt som har betydelse för slutresultatet.

MUSIK

Om vi människor förstod Guds tankar och vilken oerhörd omsorg Han har om oss, så skulle vi ALDRIG tveka ett ögonblick, att ge Honom fullständig frihet att ta en absolut och total kontroll över våra liv. Vi borde kunna förstå att den Gud som löste mänsklig-hetens största problem sedan skapelsens morgon, nämligen SYNDEN, också kan samordna alla ’lösa ändar’ i vårt livs väv, och få till det skönast tänkbara resultat, av det -till synes- hopplösa.

Varför är vi så rädda? Varför tror vi att vi själva kan lösa alla bekymmer och livsfrågor på ett bättre sätt än den Allsmäktige Guden kan, Han som har skapat oss? Jag vet inte, men jag tror att det beror på att vi aldrig riktigt lärt oss känna vår Gud och Fader.

Jesus sa: ”Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara Honom för” (Matt 11:27 SFB).

När du i ditt hjärta, genom tron, tar emot den som Gud har sänt till din räddning, alltså JESUS, Guds Son, så tar du också emot Gud, Fadern - som sände Honom.

Jesus säger i sin översteprästerliga förbön i Joh 17: ”Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom Du, Fader, är i mig och Jag i Dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att Du har sänt Mig. Och den härlighet som Du har gett mig har Jag gett dem, för att de skall vara ett , liksom Vi är ett: Jag i dem och Du i Mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett” (Joh 17:21-23 SFB). Härligheten är vår. Amen.

MUSIK

Jag vet inte om det bekymrar dig att du inte kan förstå allt som Jesus talade om. Det enda jag kan säga, för att i någon mån mildra dina eventuella bekymmer, är att Jesu egna lärjungar inte heller kunde förstå allt.

I sitt samtal med den lärde rådsherren Nikodemus, en av Israels lärare, sa Jesus: ”Om ni inte tror när jag talar om det som hör jorden till, hur skall ni då kunna tro, när jag talar om det som hör himlen till?” (Joh 3:12 SFB).

En annan text uttrycker Jesu ord till Nikodemus så här: ”Jag talar om för dig vad Jag vet och har sett, och ändå tror du Mig inte” (LB).

Jesus antyder här (i vers 10) att som Israels berömde ’bibel’-lärare borde Nikodemus ha förstått innebörden av den nya födelsens under, eftersom Gamla Testamentet innehöll förutsägelser om det. (Jes 9:6; Hes 36:26). Nikodemus hade stora kunska-per i skrifterna och profeterna, men han förstod inte budskapet om Messias som Israels Frälsare. Kunskap är ju bra, men det är inte detsamma som frälsning, för det är inte kunskapen som frälsar utan bekännelsen av Jesus som Herre (Rom 10:9). Visst är det viktigt att kunna sin bibel, men det är ännu viktigare att känna den Gud som bibeln uppenbarar och den frälsning som Han erbjuder genom Jesus Kristus.

Om det här förhållandet mellan det gamla och det nya förbundet (ibland gestaltat som Bokstaven och Anden) skriver Hebréerbrevets författare: ”När Han (Gud) talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat att det förra är föråldrat. Men det som blir gammalt och föråldrat är nära att försvinna” (Hebr 8:13 SFB). Men vi måste ha klart för oss att Gud, trots att det var föråldrat, gav det tid att vissna ner successivt.

MUSIK

Om bokstaven och Anden skriver Paulus också i sitt 2:a brev till Korintierna så här: ”Gud har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som INTE är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv” (2 Kor 3:6 SFB). Det är ju så här, att om man inte får grepp om Skriftens verkliga mening, blir den bara en dödande bokstav, både här i tiden och i domen.

Jesus förklarade det här för folket och sa: ”Tro inte att jag skall anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. Om ni trodde Mose, skulle ni tro på Mig, ty om Mig har han skrivit. Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro Mina ord?” (Joh 5:45-47 SFB).

Vi måste allesammans ha grepp om Skriftens verkliga mening, annars kan vi inte ta den till oss. Jag tror själv att det är i den här situationen som vi får be den Helige Ande om hjälp, så att Han med sitt ljus kan upplysa våra sinnen och ge oss insikt om Guds tankar och avsikter – för att vi ska kunna förstå Gudsordets verkliga innebörd och mening. Visst är Ordet i sig själv ”våra fötters lykta och ett ljus på vår stig” men för att evangeliets sanning ska gå upp för oss ’som morgonstjärnan i en dyster vildmark’ och kunna förstås på rätt sätt, måste vi ha hjälp av Guds Ande att genom vår tro ta emot Honom, Jesus, som själv är Vägen, Sanningen och Livet. Hans bud-skaps och Sannings frö måste myllas ner i ”den goda jorden” inom oss. DÅ kan det slå rot i våra hjärtan, och sedan växa till under Andens omvårdnad, eftersom det är Gud som ger växten. Kanske är vi ’tröga’ till att förstå… men som jag har sagt så många gånger, Gud begär inte att vi ska förstå allting. Det viktiga är att vi tar emot Jesus i hjärtat och bekänner Honom som vår Herre. Gör det du också - det räcker.

MUSIK