En stilla stund

”Gode Gud, jag kommer här inför Ditt ansikte. Du vet att jag bara har två tomma händer och ingenting i mig själv att komma med. Om Du inte undervisar mig om vad Du vill ha sagt, så blir det bara prat utan värde.

Tack för att Du hör min enkla bön. Jag förväntar mig att Du hjälper mig så att jag kan förmedla Ditt budskap på ett rätt och riktigt sätt. AMEN.”

Framför mig har jag nu min Bibel, som är uppslagen vid den sista bibelboken, som heter Uppenbarelseboken, och jag läser en enda vers där. Det är den 8:e versen i det 1:a kapitlet. Så här står det: ”Jag är A och O, säger Herren Gud, han som ÄR och som VAR och som KOMMER, den Allsmäktige” (Upp 1:8 SFB).

A och O står för den första och den sista bokstaven i det grekiska alfabetet, Alfa och Omega. Början och slutet – eller begynnelsen och änden, som det också står i den gamla översättningen.

Det här sättet att uttrycka sig betyder att vår Gud är den förste och den siste. Skapelsens och återlösningens upphovsman. Han är inte en Gud bland många ”gudar” utan Han Är Den Ende Sanne Guden.

Att bibeln använder samma uttryck (alltså A och O) om Guds Son, Jesus Kristus, betyder dels att Han är en gudomlig person och dels att Jesus är skapelsens och återlösningens MEDLARE.

MUSIK

Mose var medlare mellan Gud och Israels folk och man kan säga att Mose var både Guds och folkets representant. Han var Herrens tjänare och folkets herde. Det var ju Mose som tog emot LAGEN och förde den vidare till folket.

Översteprästen fick också vara medlare. På den stora försoningsdagen, en gång om året, fick han gå in i det allra heligaste i tabernaklet, innanför förlåten, för att bringa förlåtelse för både sina egna och för Israels folks alla synder.

Profeten Jesaja får av Gud veta att Jesus ska födas –omkring 750 år senare- och genom sin försonande gärning -en gång för alla- lösa konflikten mellan Gud och människo-släktet, och skapa frid. Genom sin medlaregärning skall han stifta ett nytt förbund mellan Gud och människor. Genom syndafallet har människorna lämnat Gud och blivit fiender till Honom. ”Köttets sinne är fiendskap mot Gud” står det, och ”det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller” (Rom 8:7 SFB).

I och med att människan -visserligen vilseledd av djävulen i skepnad av en orm i Edens lustgård- men ändå utan tvekan genom SITT EGET viljebeslut, lämnade Gud, så hade hon INGEN möjlighet att, i egen kraft, komma tillbaka till Guds gemenskap.

MUSIK

Människans ställning var alltså ABSOLUT hopplös efter hennes djupa fall.

Därför var det Gud själv som sände Sin egen Son, Jesus Kristus, för att genom honom förmedla ett nytt tillträde till sin gemenskap. När Jesus ger sitt liv och dör på korset för vår skull, DÅ rämnar förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner, och DÅ öppnades den väg till Gud som varit stängd alltsedan Adams och Evas syndafall i Edens lustgård.

Den kristna tron på Gud grundar sig på den uppenbarelse om sitt väsen och sina egenskaper, som Gud låtit oss få del av och förstå, genom de heliga skrifterna i Bibeln.

Det började med Abraham, Isak och Jakob…Israels uttåg ur Egyptens land … förbundet genom Mose och lagens tavlor på Sinai …till slutmålet och höjdpunkten på Golgata kors då Jesu försoningsdöd, öppnade vägen för och stiftade Det Nya Förbundet med Gud, genom sitt eget blod.

Grundläggandet av Guds församling på jorden, som skedde på pingstdagen, var den plats där Gud för alltid ville vara mitt ibland sitt folk, precis som det på gammaltesta-mentlig tid var i templet i Jerusalem.

Skriften säger:

”Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom.

Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av Hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden” (Hebr 1:1-3 Bibel 2000).

I Jesus Kristus har Gud visat hela sitt underbara väsens fullhet, till frälsning och förlossning från synden, för människorna.

Evangelisten Johannes skriver: ”Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv Gud och alltid nära Fadern, han har förklarat Honom för oss” (Joh 1:18 Bibel 2000).

MUSIK

Aposteln Paulus säger: ”…ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom (Jesus Kristus) och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen” (Kol 1:19-20 Bibel 2000). ”Ty i honom har hela den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning” (Kol 2:9 Bibel 2000). Alla försök, att filosofiskt eller på annat sätt, försöka beskriva Guds väsen, utanför den bibliska uppenbarelsen, är dömt att misslyckas, och kommer aldrig att kunna motsvara Bibelns bild av den Ende Sanne Guden. Men Gud själv har ju på många sätt visat sin existens, utanför bibelns ram och Israels historia.

Skriften lyfter fram människans situation i ett liv utan kunskap om Gud, så här:

”Ty Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet. Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa men blev till dårar” (Rom 1:18-22 Bibel 2000).

MUSIK

Den kristna tron på Gud baseras inte på nån sorts intellektuell bevisföring om Guds existens, där filosofiska tankegångar av teologisk, moralisk eller annan natur skulle ha nån förankring som modell.

Bibeln innehåller inte heller i sig själv nån teoretisk bevisföring för Guds existens – den förutsätts bara. Redan bibelns första vers grundlägger för alltid Guds närvaro och existens.

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” (1 Mos 1:1 Bibel 2000).

Skriften lär att det man ser inte har blivit till av något synligt – men att det bara kan förstås genom tron. Så här står det:

”Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se. …

I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt” (Hebr 11:1, 3 Bibel 2000).

Det här går naturligtvis utanför allt mänskligt förstånd, men för mig är det ändå inget problem, för jag har aldrig begärt, varken av mig själv eller nån annan, att kunna förstå allting. Varför skulle jag det? Jag nöjer mig helt och fullt med att inse att mitt förstånd är begränsat och att min vishet är om möjligt ännu mer ofullkomlig.

Genom min tro på Gud vet jag ändå, att OM Gud skulle vilja öka min förmåga att på ett djupare sätt fatta Hans eget väsen, Hans underbara egenskaper och Hans skapelse, så är det verkligen inget problem för Honom. Han har ju en gång skapat mig, med det mått av förstånd som jag har, och det kan väl inte vara nån svårighet för Skaparen att ändra sin skapelse på det ena eller det andra sättet, om Han vill.

Det intressantaste i sammanhanget är därför inte i första hand att lära känna Gud som Han är i sig själv, utan sådan Han är i förhållande till oss, till dig och mig.

MUSIK

Hur är Han då – i förhållande till oss? Och vem undervisar oss om det?

Han är vår Frälsare och Räddare och det är Den Helige Ande som visar oss och vägleder oss. I Jesus Kristus har Gud visat oss att Han verkligen är den som älskar utan krav på någon som helst motprestation från människans sida.

Skriften säger: ”Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: Han sände sin ende Son till världen för att vi skulle få liv genom Honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att Han har älskat oss och sänt sin Son som försoningsoffer för våra synder” (1 Joh 4:9-10 Bibel 2000).

När Gud offrar sin egen Son, för oss som har kränkt Honom, och låter Honom sona alla våra synder, avslöjar Gud sitt väsens djup, som OÄNDLIGT självutgivande i kärlek, barmhärtighet och nåd. När Gud frälsar så sker det genom att Han upplyser syndaren och för denne till Sonen genom Den Helige Andes verksamhet. Anden uppenbarar alltså Sonen, Jesus Kristus för oss, och Sonen för syndaren vidare till Fadern och Sonen uppenbarar Fadern.

Skriften lär hur Gud uppenbarar sig i frälsningen som den treenige Guden:

”Kom därför ihåg att ni som av födseln var hedningar … var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen. Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod”. … ”Ty genom Honom (Jesus Kristus) kan både vi och ni nalkas Fadern, i en enda Ande” (Ef 2:11,12,13,18 Bibel 2000).

MUSIK