En stilla stund

Luk 24:19

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Bakgrundstexten för den här stunden är hämtad från Luk 24:19 och handlar om de två vandrarna som hade fått sällskap på sin vandring till Emmaus. Men innan jag fördjupar mig och fortsätter att tala om den här händelsen vill jag be om Guds hjälp och vägledning så allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en önskan om insikt i ditt ord, så att jag på rätt sätt kan förmedla det budskap som du vill ha framfört. Jag ber att den Helige Ande ska använda ordet så att det med kraft och välsignelse når fram till och in i den lyssnares innersta som vill ta emot det i sitt öppna hjärta. Amen.”

Den här händelsen med de båda Emmaus-vandrarna är nog välkänd för de flesta, men för den som inte är så bevandrad i bibelns värld ska jag kort förklara vad det hela handlar om.

Jesus, Guds Son, hade av avundsjuka överstepräster och rådsmedlemmar anklagats för hädelse och man ville därför att den romerske landshövdingen Pontius Pilatus skulle döma honom till att korsfästas. Pilatus ville frikänna Jesus men vek undan för folkets påtryckningar. Romerska soldater verkställde domen på en plats som heter Golgata -utanför Jerusalem- under långfredagen. Efter Jesu död begravdes han i en ny grav uthuggen ur klippan, nära platsen för korsfästelsen. Ingången till graven täcktes av en stor sten som hade rullats för. På tredje dagens morgon gick några kvinnor till graven. Stenen var bortrullad men de fann inte Jesu kropp. Graven var tom, och kvinnorna berättade att de hade sett en änglasyn och några änglar hade sagt till dem att Jesus var uppstånden från de döda. Allt detta som alltså hade hänt i Jerusalem under påsken, gick de båda männen nu och samtalade med varandra om.

MUSIK

Evangelisten Lukas redogör i kapitel 24 för den här händelsen. Under de båda männens vandring mot Emmaus närmade sig Jesus och slog följe med dem, men de kände inte igen honom. När han frågade dem vad de samtalade om, började de för-klara för honom vad som hade hänt i Jerusalem, och sa: ”Jesus från Nasaret, var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och allt folket”/…/ ”Vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel.” Jesus sa till de båda männen: ”Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?” Och han började med Mose och alla profeterna och förklara-de för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna – (från 1 Mos 3:15 till och med Mika 5:2). När de närmade sig Emmaus, verkade det som om han ville gå vida-re. Men eftersom dagen snart var slut bad de honom att stanna hos dem. Då gick han med dem och stannade hos dem. ”Och när han låg till bords med dem, tog han brödet, tackade Gud, bröt det och räckte åt dem. DÅ öppnades deras ögon, och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. ”Och de sa till varandra: Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?”

MUSIK

När jag läser om den här händelsen – efter Jesu uppståndelse – så kommer jag att tänka på att de båda Emmaus-vandrarna inte kände igen Jesus, trots att de varit med honom tidigare.

Lukas skriver att ”deras ögon var slutna, så att de inte kände igen honom.” Jag vet inte hur det var, men kanske var de så upprörda och förvirrade över det som hade skett, att de inte ens kunde föreställa sig att Jesus verkligen var uppstånden, trots att han ju hade förutsagt det. Eller så hade Jesus slutit till deras ögon tillfälligt för att de skulle lyssna ordentligt till hans undervisning och inte bli ännu mer förvirrade.

Kanske kan det vara så för dig och mig också, vid olika tillfällen, att vi har Jesus nära oss men ändå inte känner igen honom. Kanske upplever du hans närhet ibland på annat sätt än med dina fysiska ögon. Hans kraft kan genom den Helige Ande vara mycket påtaglig och hans närhet kan helt klart vara förnimbar när han talar till vårt hjärtas innersta, med undervisning och vägledning. Att Jesus bor i oss genom tron är enligt bibelns undervisning en absolut sanning, men är inte så lätt att fatta. Vi kan ju inte förstå det, men vi får ändå vila vid och förtrösta på Jesu ord.

Han sa: ”Jag är med er alla dagar intill tidens slut” (Matt 28:20 – SFB).

Jag tror personligen att Jesus finns i vår omedelbara närhet mycket mer påtagligt än vi kan föreställa oss – även om han är osynlig för våra lekamliga ögon. Vårt förstånd kan inte fatta de himmelska förhållandena och den härlighet som Jesus och den andliga världen lever i, men en dag ska vi få del av samma sak, i en härlighetskropp lika hans. (Fil 3:21 – SFB).

MUSIK

Visst är det mycket man kan undra över, när det gäller hur framtiden blir i den himmelska världen. Vårt mänskliga förstånd och vår föreställningsförmåga är så begränsade så jag tror inte det är någon större mening med att spekulera, utan i stället förtrösta på Skriftens ord:

”Vad ögat inte har sett och örat inte har hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom” (1 Kor 2:9 – SFB).

Naturligtvis är det så, att Gud som en gång skapade Edens lustgård och allt under-bart och fint som fanns där, kan göra allting nytt igen, som det står skrivet om den nya himlen och den nya jorden. ”Det som förr var är borta. Han som satt på tronen sade: Se, jag gör allting nytt” (Upp 21:4-5 – SFB).

Om det nya Jerusalem skriver Johannes i sin uppenbarelse (Upp 21:10-11 – SFB).

Han beskriver stadens storlek - över 200 svenska mil i fyrkant och muren runt staden var byggd av jaspis. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar och staden i sig själv och dess gata var av rent guld som liknade rent glas (Upp 21:16-20 – SFB).

Sedan fick Johannes se en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. ”Mitt på stadens gata, på varje sida om floden, står livets träd som bär frukt 12 gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken” (Upp 22:1-5 – SFB). Jag tror inte att det handlar om att någon är sjuk, men livets vatten ger hälsa och läkedom var det än drar fram. (Hes 47:12).

MUSIK

Det enda jag personligen vet om himlen, är vad min mamma en gång berättade för mig. Hon hade nämligen vid ett tillfälle under sin långa sjukdomsperiod fått göra en liten rekognoseringstur -om man får kalla det så- till himlen, och hon var helt överväl-digad av sina intryck.

Hon sa: ”Jag har aldrig sett någonting så vackert. Gräset var grönare och blommorna hade färger som var vackrare än jag någonsin sett tidigare. Och jag fick sätta mig ner vid det kristallklara vattnet och svalka mina trötta fötter. Sedan träffade jag Jesus och jag upplevde hans kärlek mot mig – en kärlek som inte krävde någon motprestation från min sida.”

Till saken hör att min mamma under många år hade varit en flitig porslinsmålare och hade god blick för färg och form – men det här besöket i himlen det överglänste allt som hon tidigare varit med om.

Jag frågade henne till sist om det var någonting särskilt som hon skulle vilja förmedla till oss andra, efter sitt besök där på andra sidan.

”Ja” sa hon. ”Det jag vill poängtera är att det faktiskt finns en annan värld och att det är värt ALL vår strävan att komma dit. Den som tror på Jesus har ALLT att vinna och ingenting att förlora.”

Ängeln som uppenbarade för Johannes det jag citerade tidigare, om vad som skulle ske i framtiden sa:

”Dessa ord är trovärdiga och sanna, och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Och se, jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok” (Upp 22:6-7).

MUSIK

Från uppenbarelsebokens 22:a kapitel och vers 10 läser jag bibelns slutord.

Det står så här:

”Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig. Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. Saliga är de som tvättar sina kläder (i Lammets blod Upp 7:14). De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar. Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning. Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna. Jag är Davids rotskott och hans ättling, den klara morgonstjärnan. Och Anden och bruden säger: Kom! Och den som hör det må säga: Kom! Och den som törstar må komma.

Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet. För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok. Han som betygar detta säger: Ja, jag kommer snart. Amen, kom Herre Jesus! Herren Jesu nåd vare med alla” (Upp 22:10-21- SFB). Ta till dig profetians ord min vän! Amen.

MUSIK