En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Idag inleder jag med några bibelord av Hebréerbrevets författare. Han skriver så här:
”Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet” (Hebr 13:8; SFB).

Jesusnamnet är alltså bestämt av Gud och är det namn som består för evigt. Han var med före tidens början (Mika 5:2 – SFB) och när skapelsen kom till genom Honom (Hebr 1:2). Han är också med oss nu - alla dagar intill tidens slut (Matt 28:20) och för evigt. Hans år har inget slut (Hebr 1:12; Upp 1:18 – SFB). Men innan jag går vidare ska jag be om Guds vägledning och hjälp.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med en bön ur mitt hjärtas innersta. Jag ber dels om vägledning i bibelordet så att jag kan förstå det och ta det till mig, och dels ber jag om Din hjälp genom den Helige Ande så att jag kan förmedla budskapet på rätt sätt. Herre, låt Din Andes kraft ledsaga ordet in i någon lyssnares hjärta, till välsig-nelse och hjälp. Amen.”

Jesus är konung och har herraväldet i sitt andliga rike (Guds rike, himmelriket) på ett lika verkligt sätt som att lagar styr undersåtarna i ett jordiskt rike. Psalmisten säger: ”Ditt rike är ett rike för alla evigheter, Ditt herravälde varar från släkte till släkte”
(Ps 145:13a – SFB) ... och Jesus säger själv: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden” (Matt 28:18 – SFB) eller som det står i Levande Bibeln: ”Av Gud har jag fått all makt i himlen och på jorden” eller slutligen bibelns ord från 1917 års översättning: ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden.”

MUSIK

Ängeln Gabriels budskap till Maria när Jesus skulle födas var: ”Gläd dig, du benåda-de. Herren är med dig. Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge Honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och Hans rike skall aldrig få något slut” (Luk 1:28, 30-33 – SFB).

Intill Johannes Döparen gällde lagens tidsålder (Matt 11:13; Luk 16:16 – 1917).
Vi lever nu i nådens och församlingens tidsålder när Gud upprättar sitt rike, och jag tror att den tidsepoken är slut den dag då hedningarna (alltså vi icke-judar) i fulltalig skara genom tron och Guds nåd har kommit in i Hans rike.
Då kommer också den förstockelse som drabbat judarna att upphöra och hela Israel skall bli frälst. (Rom 11:25 – 1917).  Det står också att Jerusalem skall bli förtrampat av hedningarna till dess att hedningarnas tider är fullbordade (Luk 21:24 – 1917).

Varför det står tider i pluralform vet jag inte. Kanske har de olika hednafolken olika tider i Guds sätt att räkna. Jerusalem har ju under årtusendena haft många olika herrar, härskare och ockupationsmakter. Romare, egyptier och engelsmän är några av de folk som definitivt styrt och ställt på olika sätt. I dag är det en helig stad för de tre världsreligionerna, judendomen, kristendomen och islam.

MUSIK

Det finns ju i vårt land ett utbrett talesätt som säger att ‘var och en blir salig på sin tro.’ Var det kommer ifrån känner jag inte till, men det är väl antagligen ett sätt att -som vanligt- försöka bortförklara att det bara finns en enda frälsningsväg.

Men vill man inte tro på ‘den vägen’, inte undersöka och pröva och se att Gud är god, inte heller förtrösta på Guds Son, Jesus Kristus, så är det ju enklare att rationa-lisera bort hela frågan med ett svepande drag av godtycklighet. Inget kan ju bevisas! Äh! Gud finns inte, säger man då…
Det verkar som om många både intalar sig själva och försöker påverka andra med ett till intet förpliktande levnadssätt… ‘Lev på bara! Ha kul! Det spelar ingen roll vad du tror på, bara du tror på något... för din själsfrids skull... Det blir säkert bra det där. Oroa dig inte bara...’

ACK, VILKEN BEDRÄGLIG INSTÄLLNING !

När all glättighet tagit slut, den ytliga glansen börjar flagna, skämten inte är lika roliga längre, skrattet är avslaget och kanske allt är urdrucket - då börjar ensamheten för många. Det är då man börjar fundera över om livet inte var mer än så här... varför man lever överhuvudtaget... vart man är på väg... vad som väntar när den egna stunden på jorden och jordelivet är slut...
När allt det där ‘egna’ tagit slut - det är då själen skriker ut sin tomhet och längtan efter någonting av bestående värde. En kärlek som inte söker sitt... En kärlek som inte kräver någon motprestation... En kärlek som håller när det stormar och allt går en emot... En relation som alltid är öppen, varm, tillmötesgående och full av barm-härtighet. Ett namn som aldrig ändras eller ersätts med något annat... aldrig för-minskas eller tappar varken sitt värde eller sin kraft.

MUSIK

När Petrus och Johannes står inför Stora Rådet i Jerusalem och förhörs om mannen som satt och tiggde vid den tempelport som kallas Sköna Porten i Jerusalem, och om hur han som varit lam sedan födseln nu blivit frisk, får han frågan: ”Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?” Då förklarar Petrus att den lame mannen blivit frisk i kraft av Jesu Kristi, nasaréns, namn. ”Honom korsfäste ni” säger han ”men Gud har uppväckt Honom från de döda.” --- Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta” (Apg 4:7, 10-12 – SFB).

Hur slutade det hela då?
Jo, det slutade som det brukar när det gäller Kristi lärjungar. Eftersom världen är emot Kristus, oavsett vilka under och tecken som sker (mannen som blivit frisk stod som ett vittne bredvid Petrus och Johannes), så förbjöd Stora Rådet Petrus och Johannes att över huvud taget tala eller undervisa i Jesu namn.
Att ett märkligt tecken hade skett gick ju inte att förneka. Men avundsjukan hos de skriftlärde och översteprästerna tog överhanden. De kunde inte smälta att det fanns ett namn och en undervisning om Guds kraft, som med under och tecken bekräftade Skriften och sanningen i den, och som gick långt utöver vad de själva trodde på eller kunde prestera. Jesusnamnet ska vi inte tala om - det ville de flesta inte ta i sin mun.

MUSIK

Medlemmarna i Stora Rådet ville straffa apostlarna men kunde inte göra det, varken för folkets skull (de var som vanligt rädda för opinionen) ’ty alla prisade Gud’ - eller för det under som bevisligen hade skett med den över 40 år gamle mannen. Undret var otroligt! Alla kände till det och rådsmedlemmarna var mållösa! Något lämpligt straff kunde man inte heller hitta på. Det här var ju ytterst pinsamt - man hade ju arresterat apostlarna och var därför tvingade att ta ställning på något sätt som möjli-gen kunde rädda ansiktet på de förnäma medlemmarna i Stora Rådet.

Det ärligaste man kunde ha gjort, hade väl varit att erkänna att man gjorde ett misstag när man korsfäste Jesus, och så bekänt sin synd och omvänt sig till Honom. Men själva grundfrågan som de ställt - som det hela börjat med - nämligen ”Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?” visade på ett avslöjande sätt att de inte kunde tänka sig en lösning som innebar någon form av sådan ‘bekännelse.’

Från den stunden blev det förbjudet att förkunna evangeliet!
Många sådana förbud skulle följa genom årtusendena. Inget budskap har någonsin gjort så mycket gott som evangeliet om frälsning från all synd och skuld i Jesu namn, men i sitt uppror mot Gud vill människorna tysta det.

Hur gör du?
Tar du emot Jesus eller avvisar du också Honom som talar?

”Se till att ni inte avvisar Honom som talar. Ty om inte de kunde komma undan, som avvisade Honom när Han varnade dem här på jorden, hur mycket mindre skall då vi kunna det, om vi vänder oss bort från Honom som varnar oss från himlen” (Hebr 12:25 – SFB).

MUSIK

Vi ber:

”Gode Gud. Vi tackar dig för allt du gjort för oss människor. När våra anfäder, Adam och Eva hade syndat och förstört gemenskapen med dig, Herre, så tog du -i din stora barmhärtighet- allas våra synder på dig själv, trots att det var vi som hade gjort fel och handlat tvärs emot din vilja.
Vi människor kan aldrig förstå din godhet och nåd mot oss. Men det har du heller aldrig begärt. Ditt enda krav på oss är att vi ska tro på den som du har sänt till vår frälsning och hjälp -Jesus Kristus- och bekänna honom som Herre i våra liv.
Herre, hjälp oss så att vi lämnar våra egna gärningar och försök att vara goda för att kunna ’duga’ inför Dig. Hjälp oss att förstå att det inte finns några goda gärningar, av vilket slag de vara må, som kan ge oss rättfärdighet inför Ditt ansikte. Du har anvisat en enda väg till en evig gemenskap med Dig själv, och sagt att vi ska vandra på den.
Lyder vi och gör det, så räcker det för tid och evighet.
Hjälp oss, Herre, att hålla oss på den rätta vägen inför ditt ansikte. Amen.”

Dagens minnesord: ”Jag är vägen och sanningen och livet” sa Jesus (Joh 14:6).

MUSIK