En stilla stund

Bed oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden (1 Tess 5:17-18 – SFB).

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Den här stunden ska handla om kristen tro för vardag och evighet. Att tro på Gud och på Guds Son, Jesus Kristus är ingenting som man bara tänker på och sysslar med på söndagarna eller i kyrkan.
Nej, kristen tro är i högsta grad en del av vardagslivet -i Guds gemenskap- för den som beslutat sig för att ta sitt kors på sig och följa Jesus varje dag. Men innan jag går vidare ska jag be om nåd och hjälp så att mina tankar och ord blir rätta.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med en innerlig önskan, dels om vägledning i ditt ord så att jag kan förstå det och ta det till mig själv, och dels hjälp att på rätt sätt tala och förmedla det budskap som du vill ha framfört. Herre, hjälp någon lyssnare att få uppleva den Helige Andes närvaro och ljus över bibelordet. Amen.”

Om du som lyssnar nu, brukar be till Gud vet jag inte. Kanske gör du det aldrig eller
kanske ibland när livet är svårt på olika sätt. Eller så kanske du ber regelbundet oavsett om det känns lätt eller svårt. Själv tror jag att det sista alternativet är det rätta. Åtminstone är det i linje med bibelns ord där den kortaste versen - 2 ord - ju är: ”Bed oavbrutet”...eller som det står i den gamla översättningen: ”Bedjen oavlåtligen!” (1 Tess. 5:17)
Häromdagen hörde jag någon tala om ”effektiv bön”. Personligen tror jag att all bön är effektiv, om man med det menar att Gud hör bön. Om man sedan med effektiv bön också menar nästa steg - dvs frågan om att få svar på sin bön - det vi kallar ’bönesvar’, så kommer man in på bibelns ord t ex från Johannes första brev som tar upp båda sakerna samtidigt.

MUSIK

Det står så här: ”Detta skriver jag till er som tror på Guds Sons namn, för att ni ska veta att ni har evigt liv. Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om” (1 Joh 5:13-15 – 1917). Det här uttrycket ’effektiv bön’ som jag nämnde om, kanske man kan skriva om till ’skapande’ bön... på det sättet att man i förvissningen om Guds möjligheter skapar en vision inom sig själv. Man visualiserar alltså det man ber om. Man gör sig alltså, i sin tanke, en bild av hur man önskar att Guds svar på bönen ska eller kan se ut. Nu kanske du undrar om man verkligen får eller kan göra på det viset. Ja, det enklaste sättet att ta reda på sådana andliga frågor är återigen att se efter vad bibeln säger - eller hur? Då slår vi upp Filipperbrevet 4:6 och läser. Det står så här: ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt Honom få veta alla era önskningar. Då ska Guds frid, som är mer värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” Om vi alltså nu låter Gud veta alla våra önskningar, när vi ber om något efter hans vilja, så kan vi också göra oss en bild inom oss, av hur svaret på vår -vår önskan- ska se ut. Och när vi ser den bilden inom oss, så får vi tacka Gud för att han har hört vår bön, och då vet vi också att vi får vad vi ber om.

MUSIK

Det är många saker som kommer upp i mina tankar under tiden som jag talar. Jag tänker särskilt på 2 saker. Det ena är att Gud värderade ditt och mitt liv så högt att Han ansåg det värt att offra sin Son för vår skull. Den tanken är så oerhörd till sin omfattning, så det skulle behövas alla kvarvarande program bara till att tacka Gud för det och för att upprepa det underbara glädjebudskapet för dig som lyssnar, om och om igen!!! Just DITT LIV värderade Gud så högt att han offrade Sin Son, Jesus Kristus, för att just DU skulle få dina synder förlåtna och få ett evigt liv.

Det andra är att mitt liv består av 2 delar, en fysisk-lekamlig och förgänglig del och en andlig och oförgänglig del. Det står ju att ’vi är nya skapelser i Jesus Kristus’ genom vår tro på Honom. Problemet är såvitt jag själv ser det, att det förgängliga i mig aldrig kan förstå det oförgängliga. Det är alldeles omöjligt, eftersom det är 2 skilda världar. Men Gud har övervunnit det problemet också och gett oss den Helige Ande som en underpant (ett sigill eller en borgen) på vårt arv står det. Paulus skriver i sitt brev till sina troende vänner i Efesus: ”Ni förnyas nu till ande och sinne” (Ef 4:23 – SFB). Den Helige Ande kan alltså göra klart för oss saker som vi annars inte skulle kunna ens ana betydelsen av. ”Bedröva inte Guds Helige Ande, som ni har fått som ett sigill för
förlossningens dag” (Ef 4:30 – SFB). Paulus skriver också på ett annat ställe: ”Därför tappar vi inte modet” (2 Kor 4:16-18 – SFB) – eller som det står i en annan översätt-ning: ”Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga, utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt” (2 Kor 4:16-18 – Bibel 2000).

MUSIK

Jag ska avsluta mina tankar om det oförgängliga kristna livet i Gud, och det förgäng-liga, med några bibelord från 2 Kor 5:6  Så här står det: ”Därför är vi alltid vid gott mod, även om vi vet att så länge vi har vårt hem i kroppen är vi borta ifrån Herren - vi lever i tro, utan att se” (Bibel 2000).

Det finaste med den kristna tron är just att det är ’tro’ och inte ’prestation’ som det hela bygger på. Det måste bero på tro för att det skall kunna vara av nåd. Hade Guds Nåd varit beroende av våra prestationer, så vet jag åtminstone en människa som inte hade nått fram - nämligen jag själv.
Det som är skrämmande med vår föreställning om tron är inte att vi tycker att tron är svår att få grepp om, utan att vi alltid får för oss att vi ska prestera någonting för att Gud ska tycka att vi duger. Men det beror kanske på att vi är så vana vid att vi alltid måste prestera någonting för att kunna få någonting tillbaka, alltså som en motprestation.

Det är 2 saker som jag nu kommer att tänka på. Det ena är mina erfarenheter från en tid med flyktinghjälpsarbete i ett främmande land och det andra är min mammas berättelse om hennes möte med Jesus i himlen, en gång för många år sedan när hon legat sjuk en längre tid.

MUSIK

De omständigheter jag tänker på i samband med mitt engagemang för flyktingarna, som jag nämnde om förut, är att de flesta som fick hjälp av oss trodde att vi som delade ut mat, kläder, mediciner och annat, själva hade någon del i det och själva tjänade på det... på något sätt som de inte förstod... men hela tiden misstänkte. De kunde inte tro eller förstå att det fanns människor som av sitt eget goda hjärta gav pengar till någon som de inte kände, för att de skulle få hjälp, mat, kläder m.m.

Varför kunde de inte tro eller ville inte tro?
Jo, därför att de jämförde med sin egen inställning till sina medmänniskor och då brast det. Gör Du och jag likadant när vi tänker på Guds Nåd? Jämför Gud och hans gränslösa godhet med hur vi själva skulle ha handlat?
Är det därför vi har så svårt att föreställa oss den Ende Gode Guden som bara vill oss väl? Eftersom vi aldrig själva skulle kunna tänka oss att göra så mycket gott och väl mot någon... bara förlåta allt ont och all synd och ösa nåd över vederbörande, för att vi älskar honom eller henne på ett så oegennyttigt sätt - utan tanke på att få någonting tillbaka - som ’lön’ för vår kärlek.

MUSIK

Så till min mammas upplevelse av sitt möte med Jesus - som är en mycket klar parallell till det jag nyss talade om.
Hon hade alltså varit sjuk i cancer under lång tid. Så fick hon vara med om att för-flyttas bortom tid och rum... till Guds himmelska paradis.
En tid senare berättade hon om sin upplevelse för mig och därför kan jag nu tala om det för dig som lyssnar. Hon sa: ”Jag har aldrig sett gräs så grönt och blommor i så underbara färger... Och där fick jag sätta mig ner vid en ström av vatten och svalka mina trötta fötter. Sedan fick jag möta Jesus... och jag kände hur hans kärlek till mig liksom omslöt mig, utan något krav på någon motprestation från min sida.
Det var just de orden ”UTAN KRAV PÅ NÅGON MOTPRESTATION” som jag aldrig har glömt från hennes berättelse om mötet med Jesus... och som gjorde ett så stort intryck på mig.
Det är den sortens kärlek (som vi kallar AGAPE), som på ett oegennyttigt sätt, aldrig tänker på sig själv utan bara på den andres välbefinnande och välgång... Det är den sortens kärlek som strömmar mot dig som ett direkt utflöde från Gud själv, eftersom GUD ÄR KÄRLEK. Det var den sortens kärlek från Guds hjärta, som offrade Jesus, Guds egen Son, för att du skulle bli fri från syndens makt över ditt liv. För Gud var ditt liv värt ett så oerhört offer... det största offer och det högsta pris som någonsin betalats för någonting i universums historia sedan Gud skapade himmel och jord.
Vad gör du med en sådan gåva - ett sådant offer - som Gud gav och fullbordade innan du ens visste om att Han fanns? För Han älskade dig medan du ännu var en syndare, står det i Skriften. Alltså i befintligt skick. Min vän! Sätt din tro och tillit till att budskapet är sant och att det finns förlåtelse för ALL synd i Jesu namn och ditt liv blir också räddat! Tala med Jesus och säg Honom att du vill bli Hans. Tro på Honom, bekänn Hans namn och låt Honom vara Herre i ditt liv - från och med nu!

Dagens minnesord: Ingen som tror på Honom skall stå där med skam (Rom 10:11).

MUSIK