En stilla stund

1 Kung 17:4

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Guds ord i bibeltexten från

1 Kung 17:4 är utgångspunkten för den här stunden. Men innan jag går vidare i det sammanhanget ska jag be om Guds vägledning och hjälp.

”Gode Gud! Du vet att jag har i sinnet att tala om din kraft och dina välgärningar i både smått och stort. Hjälp mig så att jag får den insikt som du vet att jag absolut behöver för att kunna tänka och tala rätt om dig och allt som du står för. Amen.”

Bibeltexten från 1 Kungaboken handlar om profeten Elia och kung Ahab som bodde i Samaria och regerade över Israel i 22 år. Ahab gjorde mer för att väcka Herrens, Israels Guds, vrede än någon av de israelitiska kungar som hade varit före honom. Han tog också Isebel till hustru. Hon tjänade avguden Baal och tillbad honom i Baalstemplet som hennes far hade byggt i Samaria.

På Guds uppdrag sa Elia till Ahab: ”Så sant Herren, Israels Gud, lever, honom som jag tjänar: Under de här åren skall varken regn eller dagg falla, om inte jag säger det” (1 Kung 17:1). Det regnade sedan inte på 3 år och Kung Ahab menade då att det var Elia som på det sättet drog olycka över Israel.

Men Elia sade till Ahab: ”Det är inte jag som drar olycka över Israel, utan du och din fars hus. Ni överger ju Herrens bud och följer efter baalerna” (1 Kung 18:17-18 SFB).

MUSIK

Herrens ord kom till Elia. Han sa: ”Gå bort härifrån och bege dig österut och göm dig vid bäcken Kerit öster om Jordan. Du skall dricka ur bäcken och jag har befallt kor-parna att ge dig att äta där. Då gick han bort som Herren hade befallt - till bäcken Kerit öster om Jordan och stannade där.

Korparna kom med bröd och kött på morgonen och med bröd och kött på aftonen, och han drack ur bäcken. Men efter någon tid torkade bäcken ut, därför att det inte regnade i landet” (1 Kung 17:2-7).

På tredje året efter att regnet och daggen upphört att falla, var det svår hungersnöd i Samaria och Gud sade till Elia: ”Gå och träd fram inför Ahab, så skall jag låta det regna på jorden” (1 Kung 18:1). Då sände Ahab, på Elias uppmaning, bud efter alla Baals och Aseras profeter, och samlade dem på berget Karmel. Där lät Herren eld falla från himlen på det altare och offer som Elia hade gjort i ordning. När folket såg det så föll de ner på sina ansikten och sade: ”Det är Herren som är Gud!”

Sedan grep man alla de 850 Baals- och Aseraprofeterna och dräpte dem, står det. Torkan över landet slutade och det föll ett kraftigt regn.

Profeten Elia hade det inte lätt – åtminstone tyckte han inte det själv. Han flydde för sitt liv undan drottning Isebel, som svor att låta döda honom för att han hade låtit dräpa alla profeterna som hon hade haft under sitt beskydd. Elia gömde sig därför i öknen under en ginstbuske, önskade sig döden och sade: ”Nu är det nog, Herre. Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder” (1 Kung 19:4).

MUSIK

Elia trodde att han var ensam och att alla Guds profeter hade blivit dödade, men Gud sade till honom: ”Jag har lämnat kvar i Israel 7000 män som inte har böjt knä för Baal och som inte har gett honom hyllningskyss” (1 Kung 19:18).

Men Herren vårdade sig om sin tjänare Elia, och såg till så att han fick mat, först av korparna och vatten ur bäcken Kerit -som jag sagt förut- och sedan av en Herrens ängel som 2 gånger satte fram nybakat bröd och vatten åt Elia.

Varför talar jag nu om det här?

Jo, det gör jag för att du och jag ska förstå att för Gud är ingenting omöjligt. Han har all makt i universum. Vill Han kalla på korparna så gör han det, och de tjänar honom.

Vill han att änglar ska hjälpa hans tjänare, så gör de det. Gud såg till så att Elia fick vad han behövde. Om han hade velat så hade han naturligtvis kunnat duka upp vilket bord som helst, med sin oändliga generositet. Han kunde låtit en hel palmdunge växa upp och ge skugga. Han kunde låtit vatten välla fram så att profeten kunnat bada mitt i öknen, om han hade velat det, osv. osv. Men det gick ingen nöd på Elia. Den mat han fick av ängeln gjorde honom så stark så han vandrade sedan i 40 dagar och 40 nätter ända till Guds berg Horeb. (1 Kung 19:8). Gud sörjer alltid för de sina. Han lät ju hela Israels folk få mat och dryck under sin ökenvandring i 40 år. Inga kläder eller skor blev utslitna. Hur kunde det komma sig? Jo, Gud befallde att det skulle vara så och då blev det så - förstås. ”Han kallar på ting som inte är, som om det vore till” (Rom 4:17). När Jesus bad för 5 kornbröd och 2 fiskar så räckte det till att mätta 5000 män, förutom kvinnor och barn. Ändå blev det 12 korgar fulla med det som var över (Matt 14:16-21). Vid ett annat tillfälle hade man 7 bröd och några små fiskar. Jesus bad för det och mättade 4000 män, förutom kvinnor och barn. Ändå blev det 7 fulla korgar över den gången (Matt 15:34-38).

MUSIK

Jesus gjorde många andra under och tecken också som bibeln talar om, men som jag inte har räknat upp nu. Han gick till exempel på vattnet (Matt 14:25). Han förban-nade fikonträdet så att det torkade ut (Matt 21:19). Han befallde vinden och vågorna att vara stilla på Gennesarets sjö, och det blev alldeles lugnt (Matt 8:26). Han botade alla sjuka och besatta…uppväckte döda och hjälpte alla som ville ha hans hjälp.

Till och med Jesu fiender sa vid Jesu kors: ”Andra har han hjälpt…” (Matt 27:42).

Guds makt är gränslös och Jesus har fortfarande, såvitt jag förstår, samma makt själv. Han sa strax före sin himmelsfärd: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden” (Matt 28:18). Men han sa också: ”Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra. Ty vad Fadern gör, det gör Sonen” (Joh 5:19). De är ett.

Om trons människor, sa Jesus: ”Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern” (Joh 14:12). Under seklernas lopp har många Gudsmän trätt fram. Några ur Gamla Testamentet är: Noa, Hanok, Abraham, Mose, Elia, Simson och David. Från Nya Testamentet kan nämnas Jakob, Johannes, Filippus, Paulus, Petrus, Matteus och Stefanus. Vad gjorde de då?

Hebréerbrevets författare säger att de genom tron stred och besegrade kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap, släckte rasande eld osv. osv. ”De var svaga men blev starka” (Hebr 11:33-34). Jesus sa: ”Allt förmår den som tror” (Mark 9:23). Vår Gud, den levande Guden, är densamme i går, i dag och i all evighet. Det betyder att du och jag kan gå fram i Guds kraft på samma sätt idag som tidigare.

MUSIK

Vi ska vara helt på det klara med en sak, och det är att vi inte får gå fram i vår egen kraft och tro. Vi kan varken lura Gud, oss själva, våra medmänniskor eller de onda makterna. När Paulus var i Efesus träffade han på några kringvandrande judiska andeutdrivare, som tog sig för att uttala Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.” /…/ Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga” (Apg 19:13, 15-16). Det gäller att vara känd i den andliga världen. I sitt brev till församlingarna i Galatien varnar Paulus de kristna för att vända tillbaka till Mose lag.

”Tidigare” skriver han ”då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under?” (Gal 4:8-9).

Däremot skriver Paulus om Herrens kraft, så här: ”Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp /…/ på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. /…/ Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga” (Ef 6:10-11, 13, 18).

MUSIK

Min vän! Gud har inte lämnat oss i sticket för att vi ska strida i vår egen kraft, så gott vi kan. Nej, han har försett dig och mig med helt överlägsna andliga vapen för den andliga striden.

I sitt brev till Guds församling i Korint, skriver Paulus: ”Ty även om vi lever här i världen, strider vi inte på världens sätt. De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga” (2 Kor 10:3-6).

”Andens svärd som är Guds Ord” har vi fått av Gud för att strida ”inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna” (Ef 6:12, 17).

”Allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro” (1 Joh 5:4).

Till och med i striden mellan det onda och det goda - mellan Satan och Gud - stred ärkeängeln Mikael och hans änglar mot draken och hans änglar. ”Men draken var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen./…/De över-vann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord” (Upp 12:11).

Du har fått Guds vapenrustning till skydd, och alla vapen som behövs i den andliga striden. Om du använder dem kommer du att segra – i Herrens kraft. AMEN.

MUSIK