En stilla stund

Brevet till Filemon, vers 18

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Den här stundens bibeltext har jag hämtat från ett sammanhang där Paulus skriver och vädjar till Filemon för hans slav Onesimus, som rymt till Rom. Slaven som kommit till tro genom Paulus, sänder han nu tillbaka till hans herre. Texten är alltså vers 18 i Paulus brev till Filemon. Men innan jag går vidare vill jag be om Guds Andes hjälp och vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en bön om insikt i ditt ord och om väg-ledning så att jag på rätt sätt kan förmedla det budskap som du vill ha framfört. Jag ber att din Ande tar en sådan total kontroll över mina tankar, ord och handlingar, så att ditt ord kan bli åtföljt och ledsagat av din kraft till den lyssnare som med ett öppet hjärta vill ta emot budskapet, till välsignelse, förmaning och tröst. Amen.”

I vår kultur har ju inte ordet ’slav’ samma förankring i det verkliga livet som vid tiden för Paulus brev till Filemon. Men då var det nog inte konstigare än att man hade hjälp i hushållet eller annan hjälp t.ex. som dräng i jordbruket. Människor sålde sig till och med själva till slavarbete hos någon omtyckt herre, och det fanns de som inte alls ville komma ifrån sitt förhållande även om deras herre ville frige dem. Alltså var det, precis som i våra dagar, verkligen stor skillnad på hur en herre eller arbetsgivare behandlade sitt folk – anställda, slavar eller andra medhjälpare. Filemon får nu alltså tillbaka Onesimus, men som Paulus skriver: ”inte längre som slav utan som något mer: en älskad broder. Det är han i högsta grad för mig, hur mycket mer då inte för dig, både som människa och som broder i Herren” (Filem v. 16 – SFB).

MUSIK

En sådan omsorg och omtanke visade Paulus mot Onesimus att han skriver följande i sitt brev till Filemon: ”Om du alltså anser mig vara din förtrogne vän, så ta emot honom som du skulle ta emot mig. Har han gjort dig någon orätt eller är han skyldig dig något, så för upp det på min räkning – jag, Paulus, skriver med egen hand: jag skall betala. Jag skulle också kunna säga: för upp det på din räkning, eftersom du är skyldig mig dig själv” (Filem v. 17-19 – SFB). Av det sätt som Paulus skriver verkar det troligt att Filemon också hade blivit omvänd genom Paulus undervisning.

Det är två andra sammanhang som kommer upp för mig när jag tänker på Paulus ord om slaven Onesimus och hans ord: ”för upp det på min räkning.”

Det ena sammanhanget är när den barmhärtige samariten tar fram två denarer och säger till värdshusvärden: ”Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka” (Luk 10:35 – SFB).

Den andra situationen är förstås Jesus, som på korset i förväg betalade hela mänsk-lighetens syndaskuld med sitt eget blod. Skriftens ord är: ”All vår skuld lade Herren på honom” (Jes 53:6) och ”Den som inte visste av synd, honom har Gud gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud” (2 Kor 5:21- SFB).

MUSIK

Hela din och min skuld -inför Gud- är alltså I FÖRVÄG betald av Jesus.

Vi måste låta den sanningen sjunka in i våra hjärtans innersta - allesammans.

Jag vet mycket väl att det finns en ond makt som ständigt försöker påminna oss om alla våra felsteg och synder som vi har begått tidigare under vårt liv, medvetet eller omedvetet. Men om och när vi blir angripna vet jag bara ett sätt att klara av en sådan situation och det är att hänvisa den onde till Jesus, han som har frälst oss och tagit alla våra synder på sig själv. Om djävulen och alla hans makter vill få oss på fall, genom att försöka få oss att tro att vi inte duger eller inte är riktigt genomfrälsta, så håll upp bibeln framför honom som en HÄNVISNINGSSKYLT och säg till honom:

Det är Jesus som har frälst mig. Gå till honom om du vill framföra några klagomål!

Då ska du se att det blir ’annat ljud i skällan’ av den enkla anledningen att Jesus en gång för alla har vunnit seger över djävulen och hela hans anhang. Och i den segern får vi ha del genom vår tro.

”Allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: VÅR TRO” (1 Joh 5:4 – SFB). ”Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er” står det i Jakobs brev (Jak 4:7-SFB).

”Till sist” skriver Paulus ”bli starka i Herren och i Hans väldiga kraft” (Ef 6:10 – SFB).

Från profeten Jesaja, kapitel 55 och vers 8 citerar jag: ” Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta, så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det” (Jes 55:8-11 – SFB).

MUSIK

Att judarna inte kunde fatta Guds tankar om att hedningarna också skulle få uppleva Guds frälsning var kanske inte så underligt. De är ju själva Abrahams barn och Guds egendomsfolk enligt löftet. Gud kallade dem ut ur Egyptens slaveri och förde dem till Löfteslandet under 40 år med fantastiska under. De har Guds ord, barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, prisad i evighet. (Rom 9:4-5). De var nog övertygade om att de ensamma skulle ärva fräls-ningen. Jesus sa ju själv vid ett tillfälle: ” Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus” (Matt 15:24). Att hela mänskligheten och vi, som i deras ögon är syndiga hedningar, också skulle få del av Guds stora och underbara gåva -frälsningen från synden och räddning till det eviga livet- var absolut så långt från vad en människa kunde fatta, som himlen är högre än jorden.

Att vi hedningar dessutom -trots att vi inte sökte den- ändå vann rättfärdigheten som kommer av tro är ju mer än underbart. ”Israel däremot, som strävade efter att uppfylla den lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen” (Rom 9:30-31). Även om det gamla förbundet gav löfte om evigt liv (3 Mos 18:5) så kunde det ändå inte föra fram dit, eftersom offerdjurens blod aldrig kunde ge verklig syndaförlåtelse. Jesu död var därför absolut nödvändig, för att rena människans samvetet och ta bort skul-den genom blodet - som till och med sonade för alla synder som redan hade begåtts.

MUSIK

Paulus skriver i sitt brev till romarna: ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem. Honom har Gud, genom hans blod ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod. I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus” (Rom 3:23-26 – SFB).

Jag påminner mig åter igen orden: ”FÖR UPP DET PÅ MIN RÄKNING”-------

”Att Jesu blod renar från döda gärningar (Hebr 9:14) betyder inte att man bara avstår från sådana gärningar, utan det betyder att när samvetet renas, lättas det från tyng-ande skuldkänslor, som hindrar den det gäller från att tjäna den levande Guden fritt och ohämmat” (Studiebibeln, band IV). Om du som lyssnar nu tycker att du vill anklaga Gud för någonting, så inte kan det i så fall vara för overksamhet. Vår Gud, den ende sanne och levande Guden, har ju genom sin Son, Jesus Kristus, tagit på sig själv all synd och skuld för att du och jag skulle slippa undan. Och den frälsningsplan som han i sin outgrundliga vishet redan genomfört för att rädda hela mänskligheten är fullkomlig i allt. Det enda kravet som ställs på oss -på dig och mig- är att vi fäster vår tro på den levande Jesus som Gud har uppväckt från de döda. (Rom 10:9-10 – SFB).

Om du INTE VILL TRO utan vägrar ta mot Guds gåva av förlåtelse så kan ju inte Gud anklagas för det – eller hur? Han har gjort ALLT. Dels för att ditt liv här på jorden skall bli så bra som möjligt och dels för att du genom tron på Jesus ska slippa undan den eviga döden (Upp 21:8) och i stället få ett evigt liv i Guds gemenskap (Joh 17:3-SFB).

MUSIK

”Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter” är Paulus slutord i Rom 11.

Vad är det som ligger framför, som vi genom tron blir räddade till? Jo, Johannes ser det i sin uppenbarelse och skriver:

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: Se, nu står Guds taber-nakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.

Han som satt på tronen sade: Se, jag gör allting nytt.

Och han sade: Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna. Han sade också: Det har skett. Jag är A och O, Begynnelsen och Änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden” (Upp 21:1-8 – SFB). Tvivla inte min vän, bara tro! Amen.

MUSIK