En stilla stund

Hebr 5:14

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. I den bibeltext som kommit upp inför den här stunden, varnar författaren till Hebréerbrevet i kapitel 5, vers 14 för att förhärda sitt sinne och avfalla från den levande Guden, genom syndens makt att bedra. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds Andes vägledning och hjälp.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med en bön i mitt hjärtas innersta om att du ville ta en total kontroll över mina tankar, ord och handlingar, så att det budskap som du vill ha framfört också blir förmedlat på rätt sätt. Jag ber att din Ande och kraft ska följa ordet så att det blir till insikt, vägledning och välsignelse. Amen.”

Hebréerbrevets författare skriver:

”Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont” (Hebr 5:13-14 – SFB).

I den äldre bibelöversättningen från 1917, uttrycks samma verser så här:

”Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn. Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan har sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont” (Hebr 5:13-14 – 1917).

MUSIK

Man ska ju ha klart för sig att det här med att kunna skilja mellan gott och ont är INTE en förmåga som Gud skapade oss människor med, utan som våra förfäder Adam och Eva själva tog sig, när de trotsade Guds befallning och åt av frukten på kunskapens träd. Kanske är det just därför inte så konstigt att människor i allmänhet saknar den förmågan, utan måste genom övning skärpa sinnet eller genom sin vana att lyssna till samvetets röst öva sig i att kunna skilja mellan gott och ont.

Vad är då samvetets röst? Jo, det är den där inre vägvisningen om hur man bör handla - efter ett rättesnöre (en norm) som man sagt ja till inom sig själv. Kanske gör man sedan en bedömning, där tankarna antingen anklagar eller försvarar det man gjort. Om det skriver Paulus till romarna så här:

”Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen. Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag” (Rom 2:12-16 – SFB).

MUSIK

Har du och jag ’genom övning’ fått våra sinnen skärpta, så att vi kan skilja mellan gott och ont? Är vi vana vid att lyssna till samvetets röst – eller går varningarna förbi oss – trots att den ’röda lampan’ blinkar frenetiskt för att vi ska bli uppmärksamma på det som håller på att hända? Är vi öppna och känsliga för det som sker i den andliga världen, så att vi reagerar innan det är försent? Märker vi av när det börjar dra ihop sig? Är vi vakna genom vad Gudsordet visar och uppmanar oss till - eller hur är det?

Under sin tid på jorden sa Jesus ibland till de som frågade honom om olika saker: Vad står det skrivet? Hur läser du? Han ville att de skulle kontrollera och stämma av sin egen uppfattning mot ordet - så att de var på rätt spår. Kanske borde du och jag göra samma sak och ställa den frågan till oss själva lite oftare – eller hur?

”Bli starka i Herren och i Hans väldiga kraft” står det (Ef 6:10).

Följer vi den uppmaningen? Tar vi på oss hela Guds vapenrustning -varje dag- så att vi kan stå emot djävulens listiga angrepp? Om inte, varför gör vi inte det? Förstår vi inte att det finns en ond andevärld som med -ALL TÄNKBAR LIST- bara vill skada oss och vårt Gudsförhållande?

Paulus skriver ju mycket tydligt om det här: ”Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans ande-makter i himlarna” (Ef 6:10-12 – SFB). De onda makterna försöker hela tiden, dag och natt, påverka våra tankar, ord och handlingar. De har bara ett enda mål och det är att vi ska bli så förvirrade så att vi lämnar vår tro och vår förtröstan på Gud?

MUSIK

Min egen erfarenhet är att det värsta med den andliga striden, är att den aldrig förs på ett ärligt sätt. Tro aldrig att djävulen och hans anhang håller på med ett rent spel för att få dig på fall. Nej, nej! De försöker hela tiden att ljuga och bedra oss.

Evangelisten Johannes skriver om djävulen: ”Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader” (Joh 8:44).

Ju mer vi förstår av hur den här striden förs och vad den går ut på, desto mer vak-samma blir vi och kan då också tydligt se hur olika saker och ting försöker påverka oss hela tiden. Varför är det viktigt då? Jo, det är viktigt därför att om vi ska kunna stå emot alla olika angrepp som riktas mot oss, så måste vi vara vaksamma. Och när vi är vaksamma så gör vi oss beredda – blir starka i Herrens väldiga kraft och tar på oss hela Guds vapenrustning, så att vi kan stå emot alla brinnande pilar på den onda dagen och gå segrande ur striden. Mina vänner! Vi kan aldrig klara oss i egen kraft.

Tror vi det, så räcker det med att påminna oss hur djävulen -i en orms skepnad- lura-de Eva och orsakade hela det tragiska syndafallet för mänskligheten. Jag tror inte att vi människor kan fatta och förstå den här ofantliga striden som pågår i hela kosmos och ibland till och med inom oss själva. Men vi kan lita på Gud, förtrösta på honom och bli starka i Hans väldiga kraft - det kan vi göra - och det är vår enda möjlighet att klara oss i striden.

MUSIK

Hur ska man då bli observant på sådant som kan påverka tron på den ende sanne Guden? Ja, jag vet inte om det ens går att räkna upp allt, eftersom det varierar bero-ende på vilken människa det handlar om och hur hennes liv och personlighet ser ut.

För det första ska man ha klart för sig att alla människor KAN påverkas på olika sätt. Det är ju det som t. ex. är utgångspunkten för alla reklaminsatser. Bilder och texter med anspelningar på våra mänskliga svagheter utnyttjas mer eller mindre hämnings-löst. Men alla människor påverkas givetvis inte av samma sak eller på samma sätt.

Om det t.ex. finns inslag av lättsinne och girighet i vår personlighet, så påverkas vi kanske av sexuella anspelningar i samband med erbjudanden att köpa eller skaffa oss saker eller fördelar på annat sätt.

Om vi känner oss osäkra eller är osjälvständiga så tycker vi kanske att vi - för vår självkänslas skull - måste markera vår status eller position på något sätt. Det leder då lätt till högmod eller stolthet, åtminstone om eller när vi själva menar oss ha nått fram till det som vi strävade efter. Det kan vara makt, inflytande eller en rättfärdighet som kommer genom laggärningar – vilket ju var judarnas problem – i stället för rättfärdig-heten genom tron på Jesus. Den ena människan skaffar sig status -eller försöker markera sin position- på ett sätt, kanske genom att arbeta sig halvt fördärvad, klättra på karriärstegen, och åtminstone tjäna mer pengar än grannen. Här i västerlandet anser ju många att man, med en hög välfärdsnivå, bevisar sin egen och det egna nationella systemets duglighet och att man är värdefull, i stället för att nöja sig med det man har (1 Tim 6:6-10) och leva ett lugnt och stilla liv. För andra handlar det om att tillfredsställa sitt självhävdelsebegär genom utbildning, forskning och liknande, som tilldrar sig uppmärksamhet och vissa människors beundran.

MUSIK

Många människor anstränger sig hela sitt liv för att på arbetsmarknaden, i kampen mellan könen på fåfängans marknad eller på annat sätt ’sticka ut’ från mängden och muta in sin egen upphöjdhet eller kompetens och på så sätt markera sitt egenvärde och sitt ’revir’ på det ena eller det andra sättet. Varför vi tycker det är värdefullt att alltid sträva efter en högre eller mer betydelsefull position – kanske på bekostnad av både liv, hälsa och familj vet jag inte. Är det kanske en av syndafallets konsekvenser – att inte älska sin nästa utan i sitt maktbegär i stället medvetet trampa på andra människor för att själv hävda sig och komma fram?

Har vi inga sådana behov, eller lägger ner allt det där vid korsets fot, så blir det ju så oerhört mycket enklare att leva och man slipper ifrån mängder med problem och bekymmer. Johannes skriver i sitt 1:a brev om synder som är till döds, men jag vet inte om han menar de 7 s.k. ’döds-synderna’ Högmod, Girighet, Otukt, Avund, Frosseri, Vrede och Liknöjdhet eller om han avser en otro och medveten nonchalans mot Guds vilja.

Hur står det? Kan man skilja mellan andar som försöker få en på fall och andra?

”Mina älskade” skriver Johannes i sitt 1:a brev ”tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu är i världen”

(1 Joh 4:1-3 – SFB). Om vi håller oss nära Jesus slipper vi många problem. Amen.

MUSIK