En stilla stund

(Luk 11:9)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. När jag sökte mig fram till vad den här stunden skulle handla om, så stannade mina ögon på Jesu ord till sina lärjungar, som relateras hos evangelisten Lukas i kapitel 11, vers 8. Men innan jag går vidare så vill jag be om Guds vägledning och styrning av mina tankar, ord och handlingar genom den Helige Ande.

”Gode Gud – vår Fader i himlen. Jag kommer inför Dig helt okunnig om vad Du vill att den här stunden ska innehålla. Jag ber att Du ska låta mig och mina lyssnare få vandra vidare på trons väg. Herre, öppna våra hjärtan och våra andliga sinnen så att vi kan hörs Din röst, förstå vad Du säger och sedan förvalta inom oss, de ord som ska växa i oss och ge en skörd efter Din vilja, när vi förmedlar Dina ord vidare - det utsäde som Du ger oss att så ut. Amen.”

Kanske har Du som lyssnar nu, liksom jag, många gånger hört den här bibeltexten från Lukas 11, som jag stannat inför. Det är ju en liknelse om att man ska be uthålligt. Jesus sa: ”Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig 3 bröd. En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom (så svarar kanske den andre inifrån huset): ’Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.

Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver FÖR ATT INTE SJÄLV BLI UTSKÄMD. Jag säger er: Be och ni skall får, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas” (Luk 11:5-10 SFB).

MUSIK

I den äldre bibelöversättningen från 1917, står det att Jesus säger så här: ”Om hanän inte, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och ge honom något, så kommer han likväl, DÄRFÖR ATT DEN ANDRE ÄR SÅ PÅTRÄNGANDE, att stå upp och ge honom så mycket han behöver.”

Varför uppehåller jag mig vid de här skillnaderna i de olika översättningarna? Jo, det gör jag för att du och jag bättre ska förstå vad det är som Jesus egentligen säger. I den nya översättningen (Bibel 2000) som tyvärr inte längre officiellt anses vara detsamma som ’Den Heliga Skrift’ (som fallet var med 1917 års översättning) är den aktuella bibeltexten också översatt ”därför att den andre är så påträngande.” I min studiebibel finns det 4 andra möjliga översättningar som kanske är lättare att förstå. Den 1:a är: ”(den som knackar på kommer att få allt vad han behöver) för hans blotta oförskämdhets skull…” Den 2:a lyder: ”eftersom du inte skäms för att hålla på och be (trots att jag redan sagt nej)… Den tredje är: ”för att inta framstå som omänsklig…” och den 4:e (från Handbok för Livet): ”om du bara är envis och fortsätter att knacka..”

MUSIK

Den översättning som satte myror i huvudet på mig -okunnige- var texten som stod i Svenska Folkbibeln, alltså ”för att inte bli utskämd.” Jag hade svårt att förstå varför den som redan hade gått till sängs skulle riskera att ”bli utskämd” bara för att han inte ville stiga upp mitt i natten och hjälpa sin vän. Hur hänger det ihop?

Jo, den 3:dje översättningen som jag refererade till förut hjälpte mig att förstå. Där stod det nämligen ” för att inte framstå som OMÄNSKLIG.” Den som knackade på – och som inte slutade knacka ansågs vara oförskämd. Man menar att han borde gett upp och gått hem utan bröd… när hans vän klart och tydligt deklarerat sin ovilja att stiga upp. Men, till slut steg vännen alltså ändå upp - kanske irriterad och upprörd, vad vet jag - men mannen som behövde bröd fick vad han behövde och bad om.

”hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den Helige Ande åt dem som ber Honom?” (Luk 11:13 SFB). SÅ ska vi alltså också be, sa Jesus, i Sin liknelse. Alltså UTHÅLLIGT utan att låta oss hindras av någonting, hur omöjligt det än kan se ut.

Hur är det då med oss? Ber du och jag på ett sådant sätt som Jesus talade om i Sin liknelse? Envist och påträngande – som om Gud skulle börja känna Sig utskämd om Han – som vår egen himmelske Far – inte svarade på våra böner?

Det enda som jag ärligt kan svara på den frågan, är att jag personligen ALDRIG tycker mig NÅ UPP TILL den ’miniminivå’ av hängivenhet i bönen, som jag själv tycker att jag borde. Och när jag inte gör det, såblir jag så besviken på mig själv.

Ibland tänker jag på den gamle gudsmannen och förkunnaren Mattson-Bozé. Han sa:

”Den som ger upp vinner aldrig seger… och den som vinner seger ger aldrig upp.” Nu har han själv nått målet för sin tros-vandring och har ’blivit befordrad till härligheten.’

MUSIK

Men hur är det egentligen? Ska vi försöka påverka Gud genom att bedja bättre och försöka bli mer andliga, helgade och hängivna i hjärtats innersta? Ja, vi ska be utan att ge upp, sa ju Jesus, men det kanske inte är just därför som vi ska räkna med svar, utan för att Jesus älskar oss precis som vi är i grund och botten – med alla våra brister och fel.

Kanske du tycker att mitt ’resonemang’ låter underligt, men om du tänker på att vi är Guds barn, och att barn inte alltid får det som de ber om, bara för att de tjatar, utan mycket mer för att de bara är våra älskade barn, så förstår du kanske vad jag menar med min jämförelse – eller hur?

Jag tror alltså inte att det i och för sig är våra böneprestationer som är så betvingan-de och uppfordrande för Gud, utan i stället det faktum att HAN ÄLSKAR OSS. Att Han ändå vill att vi ska be till Honom, beror nog mer på att Han vill ’träffa oss’ regelbundet och vill veta att vi bryr oss om Honom och älskar Honom. Jag tror att Gud, hur otroligt det än kan verka, åtrår att få ha gemenskap med oss, små männi-skobarn. Jag tror att Han älskar oss mycket mer än vad vi kan föreställa oss, och därför vill Han veta vad vi önskar oss. Det står skrivet att vi får komma inför Honom med våra önskningar. Inte bara för att vi ska få saker och ting, utan för att Han är vår Far och bäste vän, precis som vi är Hans egna barn. Han vill att vi ska kunna leva i frid och ro och utan att bekymra oss så mycket. ”Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus” står det (Fil 4:6-7 SFB).

MUSIK

Guds frid och Andens kraft är något av det mest underbara en människa kan få uppleva i en innerlig gemenskap med den treenige Guden - Fadern, Jesus och den Helige Ande.

Det är verkligen så som aposteln Paulus skriver i sitt brev till Filipperna att ”Guds frid övergår allt förstånd.” Jag förstår varken allt eller hälften av det, men det har Gud som väl är, heller aldrig begärt. Han begär bara att vi ska tro och förtrösta på att det Han säger och lovar oss är sant. Om du och jag gör det -enkelt och naturligt- så får vi uppleva att det är sant.

Jag vet inte om du -som jag- ibland upplever att tankarna bara far hit och dit, och att det är svårt att hålla dem ’i styr’ så att säga. Men tänk att om vi med ett öppet sinne tar emot Guds frid, så bevarar den vårt hjärta och våra tankar i Jesus Kristus. Och där är de i gott förvar, så länge vi lever och vill ha dem förvarade där.

Gud har en ständig omsorg om oss och ger oss den vila och det friska vatten som vi behöver. Anden i oss blir då uppfriskad, vi får nytt mod och kan då med frimodighet lyfta våra händer mot himlen och prisa Hans namn, i tacksamhet för att Han älskar oss och välsignar oss med alla den himmelska världens andliga välsignelser.

Mina vänner! Vi har ett obegränsat andligt tillgångs-konto där, hos Gud. Och Gud skriver aldrig ut några välsignelse-checkar på bestämda belopp… utan de är alltid ’blanka’ som vi själva får fylla i, efter den plats vi har, var och en, för Gud och för Guds Ande i våra hjärtan. ” Den som Gud har sänt talar Guds Ord.

Gud ger honom (Jesus?) Sin Ande utan att mäta” står det ju (Joh 3:34 SFB).

I den äldre bibelöversättningen (från 1917) står det: ”…Gud ger nämligen icke Anden efter mått.”

Visserligen tror jag att det här bibelordet (om ’den som Gud har sänt’) i första hand handlar om Jesus själv, men kanske du och jag -genom Guds Nåd- också får ta till oss lite av det, och bereda mer och mer rum i våra hjärtan för den Helige Ande, efter hand som vi tar bort all egen-rättfärdighet, stolthet, högmod och annat som tar upp plats i våra hjärtan, och hindrar oss att ta emot Guds Ande i fullt mått.

MUSIK

Jag upplever det ibland så, att många människor – kanske särskilt vi svenskar – har någon sorts inneboende behov av trygghet. Varför det är så kan jag inte riktigt klara ut, för vi har ju inte haft varken krig eller andra liknande ’bekymmer’ att oroa oss för på hundratals år. Att många andra folk kan känna det så inombords, är ju lättare att förstå… och det verkar ju som om det ALLTID är ett antal större eller mindre krig på gång runt vår jord.

Kanske är det så, att så länge det finns 2 människor, med olika meningar om det ena eller det andra, så verkar det som om man har -eller skaffar sig- en förevändning eller anledning, för den ene att slå ihjäl den andre. (Kain och Abel i skapelsens gryning, är ju tyvärr ett exempel som fått många efterföljare).

Men så ska det ju inte vara med oss, sa Jesus. Han sa: ”Till er som lyssnar säger Jag: ’Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förorättar er… Allt vad ni vill att människor ska göra er, det skall ni göra dem” (Luk 6:27-28, 31 SFB).

MUSIK