En stilla stund

Rom 11:6

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. För en tid sedan, kände jag mig lite mer andligen attackerad och nere än vanligt. Ur djupet av mitt hjärta ropade jag då ”Jesus” ett antal gånger. Och under ett ögonblick fick jag se Jesu ansikte skymta förbi för min inre syn. Det var ingen bild, som ett fotografi eller så, som jag såg, utan Hans ansiktsuttryck var lika levande som någon annan människa jag sett. Jag tänkte för mig själv att det var ett ögonblick av nåd och det enda jag kände sorg över, var att jag inte kunde behålla Hans ansikte för min inre syn, för det var så fyllt av nåd och barmhärtighet.

Innan jag går vidare vill jag be om Guds vägledning för jag vet inte än vad det här programmet ska handla om.

”Gode Gud! Du ser mig nu här inför Ditt ansikte. Jag kommer bara med en enda önskan och längtan och det är att på ett rätt sätt visa på Dig, Du barmhärtighetens och kärlekens fader. Som Du vet, fick jag under ett ögonblick av nåd se Din Sons ansikte, livs levande, och jag vill bevara det i mitt innersta som ett minne för alltid. Hjälp mig att på rätt sätt förmedla budskapet om Jesus, som genom tron ensam kan rädda oss människor från syndens förbannelse till en gemenskap med Dig. Amen.”

MUSIK

Vad är nåd? Jo, det är en välvillighet mot någon som gjort ett fel som egentligen borde bestraffas på något sätt. Nåden ges av den som har makt att bestraffa, och utesluter förtjänst från den som gjort fel. Nåd upphäver vrede och är alltså en ynnest som är oförtjänt.

Alla människor är föremål för Guds Nåd, men utanför gemenskapen med Gud råder fortfarande Guds vrede över synden. Guds vrede råder alltså över synden – men inte över syndaren. Genom tron på Jesus blir en syndare rättfärdig och kommer in i Guds nåd som då omsluter henne på alla sidor. Guds nåd är en verksam makt som verkar till syndernas förlåtelse, frälsning, förbarmande, tröst, hopp och glädje.

Psalmisten skriver i den 103:e psalmen: ”Barmhärtig och nådig är Herren (Gud), sen till vrede och stor i nåd. Han går inte ständigt tillrätta och vredgas inte för evigt. Han handlar inte med oss efter våra synder och lönar oss inte eftr våra missgärningar.

Ty så hög som himlen är över jorden så väldig är Hans nåd över dem som fruktar Honom. Så långt som öster är från väster låter Han våra överträdelser vara från oss. Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som fruktar Honom. Ty Han vet hur vi är skapade, Han tänker på att vi är stoft.

En människas dagar är som gräset, hon blomstrar som markens blommor. Vinden drar fram över dem och de är borta, deras plats känner dem inte längre.

Men Herrens Nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar Honom och Hans rättfärdighet intill barnbarn, när man håller Hans förbund och tänker på Hans befallningar och följer dem” (Ps 103:8-19 SFB).

MUSIK

Jag vill så gärna förklara närmare hur jag upplevde det här ögonblicket av nåd, som jag inledningsvis talade om, när jag fick se Jesu ansikte flimra förbi, var som när man kör bil och solens strålar lyser fram mellan trädstammarna bredvid vägen. Eller som när ett tåg kör förbi dig och du ser solstrålarna tränga fram med full kraft mellan vagnarna. Så upplevde jag det.

Jag kom i sammanhanget också att tänka på bibelns ord om aposteln Petrus, som vi kan läsa om i Apostlagärningarna, det 5:e kapitlet.

Så här står det: ”Ja, man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi. Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem, och de förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andra, och ALLA BLEV BOTADE” (Apg 5:15-16 SFB).

I min upplevelse var det Jesu ansikte, liksom solens strålar, som berörde mig, medan det i Petrus sammanhang var hans skugga som man ville åtminstone skulle falla på de sjuka när man bar ut deras bäddar och bårar på gatorna.

Läkedomen låg naturligtvis inte i Petrus skugga, utan i Jesus Kristus och Guds kraft som verkade genom Petrus. En skugga är flyktig och inte mycket att lita på, men Herren Gud är densamme i evighet. Det väsentliga är det outplånliga minne som en sådan händelse bär med sig, antingen det är till glädje och välsignelse som i mitt fall, eller till hälsa och läkedom som i de sjukas fall.

MUSIK

Visst är det underbart att få vandra tillsammans med Jesus, inte bara under ett ögonblick av nåd, utan under en hel livstid.

Jag är inte helt klar över om tiden vi haft med Jesus här på jorden gör någon skillnad för evigheten, men Skriften säger ”det finns de som är sist som skall bli först, och de som är först som skall bli sist” (Luk. 13:30 SFB). En bibelkommentar menar att uttrycket ”de sista” inte betyder de minsta i riket, utan syftar på dem som blir stående utanför riket. Ja, kanske är det så. Guds barmhärtighet och nåd är ju lika mot alla som vill ta emot den. (Evangelisten Johannes skriver ”…åt ALLA som tog emot Honom gav Han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på Hans namn” Joh 1:12).

Jesus talar också om vingårdsarbetarnas lön (Matt. 20), och att den som arbetat bara 1 timma fick samma lön som de som arbetat hela dagen i solens hetta. Men liknelsen handlar här inte om belöning för utförd tjänst, utan är en bild av frälsningen och det eviga livet. Och den lönen är lika för alla oavsett om man kommer ”om morgonen” eller ”vid elfte timmen” (Matt 20:1, 6).

Jesus framställde många olika liknelser för att det skulle vara lättare för oss att förstå vad Han menade. Jag tänker t ex på liknelsen om ’den förlorade sonen’ (Luk 15:11-32) som blev lika kärleksfullt behandlad som ’den hemmavarande’, även om deras egna upplevelser av situationen skilde sig oerhört åt. Den ene misskötte sig och slösade bort hela sitt arv, medan den andre var kvar hemma på gården hos far och arbetade utan att göra något större väsen av sig, om man rätt förstår hans egna ord i alla fall. Men han var avundsjuk för att han inte fick en ’bättre behandling’ - som han tyckte att han hade gjort sig förtjänt av.

MUSIK

För oss alla gäller det att arbeta medan dagen varar. ”Natten kommer, då ingen kan arbeta” (Joh 9:4 – Bibel 2000). Vad betyder det då? Om jag förstår det rätt, så betyder det att som en såningsman så ut evangeliets säd överallt … oavsett om man får se ’sådden’ bli mottagen och bära frukt eller inte. Att sprida det glada budskapet om alla människors möjlighet att få syndernas förlåtelse i namnet Jesus, är det viktigaste, eftersom det har evighetsvärde för den som vill lyssna och tro.

Ibland blir min ande djupt bedrövad över att vi som haft ’kunskapen om Jesus’ – eller ’Vite Krist’ som man sa på Ansgars tid, när han kom hit för över 1000 år sedan, inte bättre har tagit emot och förvaltat den oerhörda välsignelse som ligger i evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. Vi svenskar, som i vårt land borde ha de bästa förut-sättningarna, har i stället blivit så sekulariserade och gudsfrånvända så de flesta tror helt enkelt inte på någonting. Det verkar som om många tycker att det är en ’kul grej’ med olika religioner, men någon betydelse har det ju inte – eller hur? Muhammed, Buddha, Hare Krishna eller någon annan ”gud” – så what??? Vem bryr sig?

Precis på samma sätt sa judarna en gång när budskapet först kom till dem.

Läs profeten Jesaja. Han skriver: ”Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad? --- Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg…” (Jes 53:1).

MUSIK

Det verkar som om svenskarna hellre vill tro på allsköns underliga ockulta aktiviteter, kristaller, horoskop o likn, än att tro på den ende sanne Guden som har skapat allt, uppehåller allt och har all makt. Man reser hellre till Indien eller andra ställen, bara de ligger tillräckligt långt bort, för att hänge sig åt diverse gurus och deras stendöda religioner, än att söka Jesus, den levande Gudens Son, som inte är längre bort från någon enda av oss än luften vi andas. Hur kan vi ha spårat ur så totalt och kommit så fel i det svenska samhället? Varför har vi inte bevarat det ’ögonblick av nåd’ som under mer än 1000 år varit vår ledstjärna och väglett oss i vårt samhälle, både när det gäller vår lagstiftning, bibeltro och gudsdyrkan? Tyvärr så verkar det i dag vara mycket få människor som inser det klara sambandet mellan kristen tro och landets välfärd. Man vill inte inse att kristen grundtro handlar om hederlighet, ärlighet och kärlek till nästan. Jag tycker att det åtminstone i landets ledning skulle finnas kloka personer, som kan och vill stå upp och slåss för de kristna grundvärderingarna – men ICKE. Vad kommer att hända? Ja, vad hände med judarna? Det är ju ingen hemlig-het. Vad händer med det svenska samhället? Öppna dina ögon och se dig omkring, så upptäcker du snart hur verkligheten speglar gudsfrånvändheten på olika områden. Jag vet inte vad som kommer att hända, men Guds tålamod och barmhärtighet med vårt felaktiga liv och leverne har en gräns. Var den gränsen går, vet bara Gud själv, och jag kan bara hoppas att Gud låter Sin Nåd gå före rätt – annars kommer det att få ett katastrofalt slut för oss. Läs om profeten Jona och den stora staden Nineve – vad Gud hade beslutat göra men ångrade sig när folket vände om inför Guds ansikte.

Vi ber tillsammans. ”Gode Gud! Jag kommer inför Ditt ansikte och med mig har jag de som liksom jag känner vånda och maktlöshet inför den gudsfrånvändhet som vi upplever i vårt svenska samhälle, med våld och oenighet på snart sagt alla områden. Herre, hjälp oss! Låt Din Ande verka, så att vi förstår att vi är på fel väg, vänder om och får förlåtelse från våra synder i tro på Din Son, Jesus Kristus. Amen.”

MUSIK