En stilla stund

En tillflykt är Han, urtidens Gud, och här nere råder Hans eviga armar (5 Mos 33:27 – 1917)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Vi har ju alla ett vardagsliv, även om det ser olika ut för oss. Och alla får vi ha Jesus med oss i vardagslivet, även om våra förhållanden skiftar och vi behöver hjälp på olika sätt var och en. Men innan jag går vidare och tar ytterligare några steg på trons väg, så ska jag be om hjälp.

”Gode Gud! Tack för att jag får komma till dig för att få hjälp och vägledning, både när det gäller att förstå ditt ord och när det gäller att förmedla det kristna glädjebudskapet om förlåtelse för all synd i namnet Jesus. Tack för att du låter någon lyssnare som vänder sig till dig, få uppleva din frid och glädje i sitt hjärtas innersta. Amen.”

Visst har vi människor olika liv och levnadsförhållanden. Någon sliter kanske i sitt anletes svett som snickare på en byggarbetsplats. En annan sitter lugnt i ett luftkon-ditionerat kontor, i kostym och vit skjorta – till synes utan bekymmer. Men i hans inre är det kanske en fullkomlig häxkittel av stress, eftersom tiden aldrig vill räcka till och högen av arbetsuppgifter bara växer. Fler och fler beslut ska fattas … snabbare och snabbare.
Det är då, när allt snurrar på högvarv, som du och jag behöver få känna lugnet och tryggheten i att Gud känner till alltsammans och håller allt i sin hand. Han är inte upprörd, stressad eller uppjagad. Han lägger allt tillrätta och styr med trygg och säker hand. Han styr ditt innersta likaväl som himlens stjärnor och fiskens väg i havsdjupet.
Vilken Gud vi har – känner du Honom?

MUSIK

Dårarna säger i sina hjärtan: ”Det finns ingen Gud” (Ps 53:2), men jag vill säga några uppmuntrande ord till dig som tvivlar.
”Gud är vår tillflykt och vår starkhet… en hjälp i nöden, väl beprövad” (Ps 46:2). Precis de orden läste jag härom morgonen … att Gud är en hjälp i nöden väl beprö-vad. Och det fyllde mig med en sådan tillförsikt att andra hade prövat Gud tidigare och funnit att Han var en hjälp i nöden.

Ett annat bibelställe från Gamla Testamentet rinner mig i minnet.
Det står så här: ”En tillflykt är Han, urtidens Gud, och här nere råder Hans eviga armar” (5 Mos 33:27 – 1917).
Här nere? Ja, just det… här nere hos oss människor på jorden. Hos dig precis där du är – NU. O, att du ville vända om i din tanke, från tvivel till tro. Tro på den ende sanne Guden. Att Han verkligen finns till och bryr sig om dig, fast du bara är en liten männi-ska som lever här … en stund på jorden.
Kanske har du ibland undrat varför du lever… vad det egentligen är för mening med livet. Ja, jag har ingen särskild insikt om det, men jag tror att vi lever här, dels för att hjälpa varandra och dels för att med vår fria vilja ta ställning FÖR eller MOT Gud.

MUSIK

Vi måste en gång för alla skilja mellan det goda och det onda, trots att vi aldrig fått den kunskapen av Gud. Tvärtom, förbjöd ju Gud de första människorna att äta av frukten på det trädet som han hade planterat mitt i Edens lustgård tillsamman med Livets träd.
Jag känner inte till det -men jag antar- att Gud tänkte att människorna som han hade skapat inte behövde kunna skilja på det goda och det onda. Åtminstone inte så länge som de vandrade i gemenskap med Honom. De behövde då inte ta ställning för det goda -som Gud står för- och göra upp med det onda. Den striden som pågår dag och natt hade nog Gud tänkt sig att själv ta hand om och klara ut – men kanske på något annat sätt än att Hans Son, Jesus Kristus, skulle behöva offras för att betala en lösen för syndens makt över människosläktet.

DET ENA som jag alltså tror att vi lever för, är att vi ska gå segrande ur den striden. Inte i egen kraft, för det förmår vi inte, men med Guds hjälp så går det.
DET ANDRA som jag tror att vi lever för, är att under tiden som den här striden pågår så ska vi hjälpa varandra så mycket vi kan och på så många sätt som vi förmår.
Jesus sa att det viktigaste vi har att göra är att älska Gud av hela vårt hjärta, av all vår kraft och av allt vårt förstånd. Sedan sa han också att vi skulle älska vår nästa som oss själva. Enligt min mening är det de två viktigaste sakerna som vi har att leva för här på jorden, och jag tror att det är efter de riktlinjerna som vårt liv kommer att bedömas en gång. Alltså vad vi gjorde med det liv vi fick och med de tillfällen vi hade, under de förutsättningar som gällde, i det sammanhang där du och jag fanns just då.

MUSIK

Ingen människa kommer att avkrävas redovisning för någonting som var omöjligt att göra. Men jag tror att vi kommer att få stå till svars för det vi har gjort och det som vi INTE har gjort – men hade möjlighet att göra.
Det jag har sagt nu innebär att vi -både du och jag- har ett alldeles eget ansvar för hur vi lever. Ingen annan kommer att ställas till svars för min eller din gärning. Bara vi själva – var och en.

En dag, på evighetens morgon, kommer verklig rättvisa att skipas och en rättfärdig dom över vars och ens liv att fällas. Domen kommer att vara så rättvis och riktig så att ingen, vare sig man drabbas eller inte, kommer att inom sig känna sig orättvist behandlad, därför att alla hjärtats uppsåt och tankar kommer att bli uppenbara och synliga i Guds ljus. Ingenting kommer att vara dolt. Det enda som inte kommer fram är dina synder – OM DE ÄR FÖRLÅTNA I NAMNET JESUS. Då är de borta för evigt och finns inte mer.

Vem är det som förlåter människornas synder? Jo, det är Han, Guds Son, JESUS. Han förlåter alla synder om man ödmjukar sig och ber om det. Och Han förlåter din och min synd AV NÅD. Inte för att du tycker att du förtjänar det – för det gör du inte.
MEN NÅD KAN DU FÅ OM DU BER OM DET.

MUSIK

Alla människor – både du och jag – kommer att bedömas och dömas likadant. De gärningar som vi gjort och det som vi skulle ha gjort men inte gjorde får vi stå till svars för. Men Gud kommer inte att döma som du eller jag skulle ha gjort, därför att Gud ser till omständigheterna – alltså till förhållandena som ligger bakom allt som sker, och inte bara till det som synes ske.
Ditt liv är precis lika värdefullt som någon annan människas. Tro för all del ingenting annat. Gud har inget som helst anseende till personen, utan kan använda precis vem han vill – bara Han får. Jag tror inte att det finns någon gräns för vad Gud kan göra genom en människa, bara Han får ta hand om honom eller henne till 100%.
Ta Gud på allvar min vän. Låt Honom ge dig ett nytt perspektiv och låt Honom föra dig ut ur din egen trånga krets och visa dig vad Han förmår! På det viset kan varje dag bli en spännande dag med nya överraskningar. Men var stilla i bön inför Gud, till dess att du är säker på den väg du ska vandra. Gud vill leda dig, det är ingen som helst tvekan om det. Och den uppgift i livet som du får är en annan än den jag får, eftersom ingen människa är den andra lik. Ändå passar vi alla in i livets pussel på vårt eget sätt. Det vet Gud om och tar hänsyn till det.
Eftersom Han själv har skapat dig, så vet Han ju förstås exakt vad du passar bäst för och i vilket sammanhang. Det gäller bara att Han får ha sin vilja med dig och mig helt fri, så att vi inte själva begränsar Hans möjligheter på ett eller annat sätt.
Min Vän! Ta vara på din stund på jorden och bed till Gud att du får komma in i Hans vilja, så att Han kan använda dig som han vill … OM DU VILL FÖRSTÅS.

MUSIK

Jag vet inte hur du har det, men kanske tänker du som så att ’jag kan inte sjunga och jag kan inte vittna om min tro på Jesus… och jag kan inte det och inte det.’ Min vän, Gud frågar aldrig efter vad du kan eller inte kan. Han frågar bara efter OM DU VILL därför att den Han kallar den utrustar han också – på alla sätt.
Jesus sa: ”Skörden är mycken, men arbetarna är få. Bed fördenskull skördens Herre att Han sänder ut arbetare till sin skörd”  (Matt 9:37 – 1917).
Ibland händer det att det blir missväxt därför att det livgivande regnet uteblir. Det kan också bli sådana skador på grund av för mycket regn eller sol så att skörden uteblir eller resultatet blir av så dålig kvalitet att värdet blir NOLL och bonden går i konkurs.

Men i Guds rike går ingen i konkurs. Det som händer -om arbetarna är för få- är att arbetet drar ut på tiden.
Aposteln Petrus skriver så här: ”Framför allt ska ni veta, att i de sista dagarna kom-mer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er och frågar: ’Hur går det med löftet om hans återkomst? Ända sedan våra fäder dog förblir ju allting precis som det har varit från världens begynnelse.’ /…/
Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig” (2 Petr 3:3-4, 9 – SFB).

Dagens minnesord: Jag är övertygad om att Han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag (Fil 1:6 – SFB).

MUSIK