En stilla stund

Ps 115:13

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stund har psalmistens ord från psalm 115 och vers 13 kommit upp för mig. Texten handlar om att Herren Gud välsignar dem som fruktar Honom, både små och stora. Israels hus står naturligtvis i förgrunden som Guds egendomsfolk, men jag tar mig friheten att anknyta till vers 16 också, där det handlar om människors barn, och eftersom jag räknar både dig och mig dit, så gäller Gudsordet oss också, även om judarna räknar oss som hedningar. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds direkta hjälp och vägledning genom den Helige Ande, så att han tar en total kontroll över mina tankar och ord.

”Gode Gud! Du som känner all min svaghet och hjälplöshet. Du vet också att utan Dig och din Andes styrning och kontroll, så kan jag inte förmedla någonting av andligt värde, men jag tackar dig för att du ger mig det förstånd och den kraft som jag behöver för att det glädjefyllda frälsningsbudskapet om syndernas förlåtelse i namnet Jesus ska kunna nå fram till någon lyssnares hjärta. Amen.”

Om du inte upplever att ditt liv är välsignat så kan det ju som bibeltexten anger, bero på att du inte fruktar Herren. Du går då miste om allt det underbara som Gud har berett för dig, framför allt av inre ro och harmoni, men också av yttre materiella välsignelser. Eftersom Gud håller allt i sin hand, så styr han också allting, både av materiell och icke-materiell natur, i hela sin skapelse. Vi kan naturligtvis inte förstå det, men vem har sagt att du och jag tvunget ska förstå allting? Räcker det inte att vi får uppleva solens värme, vindens sus, vågornas kluckande mot stranden och kärlekens intensitet i våra hjärtan, trots att vi inte förstår varken allt eller hälften?

MUSIK

Låt oss vara glada och tacka Gud i alla livets förhållanden, även om det finns fråge-tecken och problem. Vem har sagt att hela livet ska vara problemfritt eller bekym-merslöst? Visst kan livet kanske vara enklare att leva om kylskåpet är fullt med mat, plånboken inte är tom och livet bara rinner på utan några större frågor som pockar på svar. Men vårt liv är väl trots allt mer än bara mat och husrum – eller hur?

Har du tackat Gud i dag för att du är frisk och kan stiga upp efter nattens vila? Har du tackat Gud för att du får leva i ett land där ingen hotar dig till livet eller skjuter på dig så fort du sticker näsan utanför din dörr? Och vem har sagt att just du ska kunna äta dig mätt varje dag - någonting som hundratals miljoner människor bara drömmer om?

Jag går tillbaka till inledningsorden om att frukta Herren. Vad betyder det? Ordet för ju tanken mot ’fruktan’ eller rädsla, men det står att: ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken” (1 Joh 4:18 – SFB). Vår Gud, som älskar oss, behöver vi ju inte vara rädda för – eller hur?

MUSIK

Visst känner man sig i ett absolut -och berättigat- underläge inför Herren, eftersom Han är den som håller allt i sin hand och har makt att göra allt vad Han vill, både när det gäller att hjälpa och bestraffa. Men för egen del lägger jag in mycket mer av att ’hedra’ och ’respektera’ i ordet ’frukta’. Det är, för mig, helt enkelt ett helt frivilligt ställ-ningstagande till Honom, som jag mer än gärna vill ska ta hand om hela mitt liv – eftersom det är en total trygghet sammanlänkad med Guds vishet och allmakt. Han ensam känner ju till alla förhållanden och samband som hela min tillvaro är en del av.

Eftersom både du och jag -om vi fruktar Herren- får ha en direkt förbindelse, inför Gud, med Jesus, Guds Son, och den Helige Ande som vår ständige Hjälpare, vet inte jag vad vi mer kan begära.

Vi lever här under ”vår stund på jorden” -som Wilhelm Moberg uttryckte det- kanske 70 eller 80 år om stunden blir lång, och sedan är den som fruktar Gud garanterad ett evigt liv i Hans gemenskap. Finns det bättre framtidsutsikter?

Till vår hjälp, både under vardagens mångahanda och i det andliga evangelisations-arbetet, har vi Guds löfte om Hjälparen, den Helige Ande, som alltid strävar efter att föra oss in på den rätta vägen, nära Jesus. Han vill också se till så att vi förstår bibelordet på rätt sätt, dels så att vi kan ta det till oss själva i våra egna hjärtan och dels förstå det så att vi på rätt sätt kan förmedla det till andra som vill lyssna och som söker efter att få veta mer om livets mening.

Jesus talade alltid tydligt och verklighetsnära, för att de som lyssnade skulle kunna förstå vad han menade. Han talade ju ofta i liknelser och jag påminner mig just nu lik-nelsen om såningsmannen (Matt 13), som Jesus berättade för att man skulle förstå hur Gudsordet kunde tas emot på olika sätt, och bära mer eller mindre frukt beroende på hjärtats inställning hos den som lyssnade.

MUSIK

Hur är det med dig och mig? Tar vi emot Guds utsäde genom bibelordet, så att det myllas ner i hjärtats goda jord och kan bära frukt eller är det så att vi inte förstår ordet eller saknar rotfäste för det? Kanske hör vi budskapet och tar det till oss, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kanske kväver ordet i oss, så att det blir utan frukt. Slutligen talade Jesus i sin liknelse om den som både lyssnar, förstår och bär frukt – alltå den som vinner sina medmänniskor för Gud och på så sätt bidrar till att Guds Rike blir utbrett.

Hur kan man då bära sådan frukt som består? Ja, det kan man inte ge ett entydigt svar på, för det finns nog lika många sätt som det finns människor av olika slag, som berörs på olika sätt, av det som de hör eller upplever hos sina medvandrare. Någon ser kanske sin möjlighet att föra ut evangeliets budskap genom att samtala med sin nästa, som kanske är den närmaste grannen. Andra försöker så gott man kan förkla-ra tron på Jesus för barnen, kanske på olika sätt för olika åldrar. Någon delar ut skrivet evangelisationsmaterial i form av traktater, direkt till människor på gatan, på buss- och järnvägsstationer eller i andra sammanhang. Kanske stoppar man in en traktat här och där, till exempel i en telefonkatalog i en kiosk. Någon annan skriver brev och berättar om sina egna erfarenheter av mötet med Jesus, eller besöker den som är sjuk eller sitter i fängelse och talar om den frid som finns att få genom tron. Det finns alltså många olika sätt, och den som älskar Jesus och vill sina medmänni-skors bästa, hittar alltid på den ena eller andra möjligheten att sprida budskapet.

MUSIK

Nästa fråga är hur budskapet sedan tas emot av den enskilde. Det kan ju du och jag inte göra mycket åt, och det har Gud aldrig begärt heller. Han har bara sagt att vi ska så ut, be och vänta på Herrens välsignelse, för det är Han som ger växten. Med största förtroende får vi därför överlåta saken vidare till den Helige Ande, som vet allt och kan leda och välsigna med all vishet, förstånd, kraft och liv.

Det står skrivet: ”Lyckliga är ni som sår vid alla vatten” (Jes 32:20 – SFB). Vi ska alltså ta varje tillfälle i akt att försöka föra ut det kristna budskapet om syndernas förlåtelse och försoningen i Jesu blod till alla människor, eftersom Guds kärlek om-fattar alla, oberoende av vem man är eller vilken ’position’ man lyckats kravla sig upp till på samhällsstegen. ”Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” står det (Matt 16:26 – 1917).

Det är bibelns syn på människans situation och det eviga livets värde. Sammanfattningen av det kristna budskapet är att utan en personlig syndaförlåtelse i namnet Jesus finns det inget hopp för oss människor.

Hebréerbrevets författare skriver att: ”Det är människan förelagt att en gång dö och sedan dömas” (Hebr 9:27).

Människans fysiska död betyder bara slutet på det fysiska livet. Men eftersom männi-skan är skapad av Gud till att vara en evighetsvarelse så fortsätter alla människors liv i evighet. Sedan livet på jorden är slut är det visserligen ingen som får leva om det igen, men ett evigt liv fortsätter för oss alla, oavsett om det blir i Guds gemenskap eller inte. Det som väntar var och en på andra sidan om gränsen mellan liv och död är den slutliga domen inför Guds tron. Antingen blir det ett frikännande på grund av att människan tagit emot Jesus som sin Herre och Frälsare, eller så blir det en fällan-de dom - en ’fördömelse’ (Rom 8:1) - därför att människan INTE tagit emot Jesus och hans erbjudande om nåd och frälsning.

Var och en döms också efter sina gärningar -onda eller goda- allt efter vad som står skrivet i böckerna om hur vi levt vårt jordeliv. (Upp 20:11-13 – SFB).

MUSIK

Har du bestämt dig för att tro på bibelns budskap om Jesus, Guds Son, som försonat hela människosläktet med Gud, under förutsättning av att varje människa personligen satt sin tro och förtröstan på Honom och tagit emot Jesus som sin Herre i sitt liv? Det är det ställningstagandet som du och jag måste göra här på jorden. Sedan är det för sent. Det är nämligen här på jorden som Jesus har makt att förlåta synder (Luk 5:24). Vad som händer sedan, efter döden, och om det finns någon frälsningsmöjlighet efter att det här fysiska livet är slut, har naturligtvis många undrat över. Jag har inget svar utan vet bara vad bibeln säger om martyrerna: ”Deras själar som blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade” (Upp 6:9).

På ett annat ställe berättar evangelisten Johannes: ”Och jag såg deras själar som hade halshugghits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds Ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte hade tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år” (Upp 20:4 – SFB). Men om de människorna som det talas om blivit martyrer FÖRE eller EFTER Jesus andra tillkommelse vet jag inte och vill därför inte yttra mig om det finns någon möjlighet till frälsning på andra sidan graven. Men i dag är frälsningens dag. Amen.

MUSIK