7 november 2019

Lyssna på andakten

Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

Loading the player...

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård.

Jag hoppas att du vill vara med när jag tar några nya steg på trons väg. När jag bad om vägledning inför det här programmet, så kom det för mig gång på gång, att jag skulle tala om Guds kärlek. Jag tycker själv att jag har talat om det rätt så många gånger, men kanske är det nåt som jag har missat tidigare, som Gud vill undervisa både mig och dig om i dag, genom sin helige Ande. Jag ber först om hjälp.

”Gode Gud! Jag ber om att kunna vara helt neutral inför dina ögon och bara tala det som du vill ha sagt genom Din helige Ande i dag och ingenting annat. Helige Ande, du som är min ständige hjälpare och vägledare - jag vill öppna mitt hjärta och ställa mig helt till ditt förfogande. Låt Ordet få verka i oss alla på det sätt som Du avsåg när Du sände ut det. Amen.”

Den bibeltext som allra först kom upp för mig är hämtad från Paulus brev till de kristna i Rom. Så här skriver han:

”Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare” (Rom 5:8 – 1917).

Paulus utgångspunkt för de orden (från Rom 5:8) är ju att Guds väsen är kärlek.

I Johannes första brev står det: ”Den som icke älskar, han har icke lärt känna Gud, ty Gud är kärleken” (1 Joh 4:8 – 1917).

MUSIK

Axiomet, eller grunden som inte går att rubba på, är alltså att GUD ÄR KÄRLEK.

Nästa steg är alltså frågan om HUR Gud bevisar att Han är kärlek. Och det är då Paulus skriver att Gud bevisar sin kärlek mot oss genom att Jesus Kristus -Guds egen Son- dog för oss.

Gud offrade alltså sin egen Son i döden på ett kors, för att visa oss Sin kärlek.

Av oss själva kunde vi inte åstadkomma någonting som på något sätt skulle kunna utlösa en sådan godhet eller kärlek mot oss från Guds sida. Vi människor var alla andligen döda och har aldrig haft någon som helst del i det här underbara med Guds utgivande kärlek. Det är till 100% Guds egen förtjänst! Det visar ju Guds väsens kärlek att Han älskar där ingenting älskvärt finns. Han kräver nämligen aldrig någon motprestation från vår sida. Men jag är övertygad om att Han blir glad OM vi besvarar Hans kärlek genom att älska Honom tillbaka - det är en annan sak - men Gud kräver det aldrig av oss.

Jag vet inte hur du som lyssnar nu är skapt i ditt innersta, men nog måste jag tillstå att det -för mig själv åtminstone- ligger väldigt nära till hands att vilja ha min kärlek besvarad på något sätt. Om jag inte fick känna av min frus tillgivenhet och kärlek på något sätt, så skulle jag nog inte orka med att försöka visa min kärlek mot henne. Möjligen till en tid – men knappast i längden. Ja, så är det nog…

MUSIK

Verklig kärlek är inte bara en känsla, utan tar sig uttryck i handling. Även om känslan kan vara oerhört stark -särskilt om den är besvarad- så kommer man fram till en punkt där känslan övergår i handling. Den verkligt genuina kärleken är osjälvisk och självuppoffrande. Den ger i första hand ut, utan att i förväg beräkna vad de eventuellt positiva följderna kan vara. En troende människa visar sin kärlek genom att erbjuda hjälp där det finns behov och att sätta andras behov först.

Hur är det? Framgår det av ditt eget liv och leverne att du verkligen älskar dina med-människor? Är du frikostig och generös med din tid, dina pengar och ägodelar?

Jag vet inte hur du är i ditt innersta och hur du tänker. Men det finns många människor som är rädda för att de inte älskar sina medmänniskor som de borde. Vad sa Jesus? Jo, han sa att vi skulle älska vår nästa (alltså vår medmänniska) som oss själva. ”Den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen” står det (Rom 13:8 SFB).

Längre fram i romarbrevet står det så här: ”Var och en av oss skall tjäna sin nästa, till hans bästa och hans uppbyggelse” (Rom 15:2 SFB).

Den klassiska bibeltexten om vem som är vår ’nästa’ hämtar vi ju från berättelsen om den man -som Jesus berättar om- som blev nerslagen av rövare på vägen till Jeriko. Som du kanske minns, så handlar det om en laglärd man som kom till Jesus och frågade vad han skulle göra för att få evigt liv. (Luk 10:25).

När Jesus hade förklarat att den som visade den slagne mannen barmhärtighet var den mannens nästa, så sa Jesus till den laglärde:

”Gå du och gör som han” (Luk 10:37 SFB).

MUSIK

Vad är alltså själva slutsatsen av den här händelsen och berättelsen om den barmhärtige samariten? Vad kan vi alla lära oss? Jo, det är att den som visar sin nästa barmhärtighet kan få ett evigt liv.

Skriften säger: ”Domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten TRIUMFERAR över domen” (Jak 2:13 SFB).

Ibland undrar kanske du -liksom många andra människor gjort under årens lopp- om det finns något samband mellan tron på Gud och de gärningar som du ser en människa göra.

Jakob skriver i det 2:a kapitlet: ”Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? (Jak 2:14 SFB).

Lite längre fram skriver han: ”Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar… Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död” (Jak 2:18, 26 SFB).

Visst kan du tro utan gärningar – men då är det ingen levande tro du har. Du sitter kanske i kyrkan på gudstjänsterna och tittar de andra besökarna i nacken. När det är slut går du kanske hem och dricker kaffe och tar en kaka till, medan din ’nästa’ -din medmänniska- kanske förtvivlat ser sig om efter någon att tala ut med om sitt trasiga liv eller sin trassliga livssituation.

Kanske säger du som Kain en gång i tidernas morgon, när han hade slagit ihjäl sin bror Abel. ”Ska jag hålla reda på min broder?” (1 Mos 4:9 SFB).

MUSIK

Vilket ansvar har du och jag för våra medmänniskors eviga väl och ve? Ja, det är kanske en berättigad fråga. Jag tror personligen att vi som genom Guds Nåd funnit den smala vägen och vill vandra på den, också har ansvaret att försöka berätta om den vägen för andra människor som vi träffar på i vår vardag.

Kanske du säger att ’jag kan inte samtala med folk, vittna eller sjunga!’ Nej, det kan ju hända att det inte precis är det lättaste för dig, men om inte du gör vad du kan för att tala om hur tron på Jesus Kristus har förändrat ditt liv, vem ska då göra det? Du är kanske den enda kristna personen som din medmänniska har kontakt med… på arbetet, på fritiden eller i annat sammanhang.

Skriften talar bl.a. om ’en lärares ansvar för sina åhörare’ och ’den gudomliga vedergällningens ordning’.

>I Gamla Testamentet kan vi läsa om hur Herren Gud talade till profeten Hesekiel och sa: ”Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: ’När jag låter svärdet drabba ett land och folket i det landet utser en man bland sig och gör honom till sin väktare, och han ser svärdet komma över landet och blåser i hornet och varnar folket, men den som får höra ljudet från hornet ändå inte låter varna sig, utan svärdet kommer och tar bort honom, då kommer hans blod över hans eget huvud. Han hörde ljudet från hornet men lät inte varna sig. Därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, hade han räddat sitt liv.

Men om väktaren ser svärdet komma och INTE blåser i hornet för att varna folket, och svärdet kommer och tar bort någon bland dem, då dör denne genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand” (Hes 33:2-6 SFB).

MUSIK

>I Nya Testamentet säger Jesus till sina lärjungar, i den text som vi kallar ’missions-befallningen’: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut” (Matt 28:18-20 SFB).

Gäller den uppmaningen bara de lärjungar som följde Jesus på den tiden? Jag tror inte det. När jag läser vad Jesus säger i sin översteprästerliga förbön (i Joh 17:20) så menar jag att den här befallningen, om att gå ut i hela världen, också gäller alla oss troende som tagit emot -och framöver kommer att ta emot- frälsningens budskap.

Jesus ber nämligen först för sina lärjungar men tillägger:

”Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig.

Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom Du, Fader, är i mig och jag i Dig, också de skall vara i oss, för att världen ska tro att Du har sänt mig.

Och den härlighet som Du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: Jag i dem och Du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett…” (Joh 17:20-23 SFB).

Nu förstår du varför min mening är att vi alla som tror på Jesus, har samma ansvar för att göra vad vi kan för att vidare förmedla det glada budskapet om frälsning från all synd och skuld i namnet Jesus – till vår omvärld.

MUSIK

Veckans andakter, v 23

  • måndag 1 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Gud är ljus - inget mörker finns i honom (1 Joh 1:5 - Bibel 2000) Välkommen till "En stilla stund" med Jan Eric Emgård. Jag har fått till mig en bibelvers som utgångspunkt för den har stunden och det är psalm 119 och vers 105. Där står det: "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig."... Läs mer

  • tisdag 2 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    När han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen. (Joh 16:13) Välkommen till "En stilla stund" med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att vi ska få ha en stund tillsammans i lugn och ro, du och jag. Den kristna tron berör ju vårt vardagsliv, men också vår evighet... alltså det liv... Läs mer

  • onsdag 3 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...