En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Profeten Habackuk klagar över folkets ondska och undrar varför Guds folks synder lämnas ostraffade. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds Andes ljus över den här frågan, så att jag får den vägledning och hjälp som jag behöver.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med tacksamhet i mitt hjärta, för att Du alltid vill hjälpa mig och ledsaga mig genom den Helige Ande. Du vet att jag i mig själv saknar förmåga att förstå och bedöma det här som profeten Habackuk tar upp. Herre, låt mig få vara en ren kanal som Du kan använda för att korrigera fel och missbedöm-ningar. Ibland är det nog av ren okunnighet, men ibland också därför att vi brister i andlig klarsyn och inte inser hur vi ska tolka andliga sammanhang. Herre, bara Du vet vilken lyssnare som är med oss nu under den här ’stilla stunden’ och som ropar i sitt innersta om vägledning och hjälp från Dig. Svara, Herre, och låt Din nåd och barmhärtighet fullständigt ta bort all tvekan om hur Din vilja ska följas. Amen.”

Profeten Habackuk klagar inför Herren över folkets ondska och säger:
”Du vilkens ögon är för rena för att se på det onda, Du som icke lider (tål) att skåda på orättrådighet, hur kan Du ändå skåda på dessa trolösa människor och tiga stilla, när den ogudaktige fördärvar den som har rätt mot honom” (Hab 1:13 – 1917).

MUSIK

”Det är ingen tvekan om att Gud har makten” skriver Erik Bernspång i sin bok ’De tolv profeterna’, och fortsätter” men problemet kvarstår hur det kan förenas med Hans helighet att Han låter det onda ske” (Sid 248-249).
Den rättfärdige Job kämpade också med problemet om Guds tystnad inför det onda. (Job 21:7 – 1917).

David och Jeremia hade samma problem (Ps 5:5-7; Jer 12:1).

Och problemet möter oss. Vi får lämna det åt Gud. Och en sak är viss - om Gud för vår tuktans skull tillåter en motståndare att hata oss, så innebär det ingalunda att vi är hatade av Gud. Har då Gud inte omsorg om de sina? Jo, men Hans sätt att handla är ofta obegripligt för oss begränsade varelser. Varför går det den ogudaktige väl och den rättfärdige illa? I sin vishet döljer Han ännu det fulla svaret på den frågan. En del av svaret är att Gud inte slösar tuktan på den som ändå inte låter sig fostras för himmelen.” Jag tror att Erik Bernspång har rätt i sin kommentar.

Personligen tror jag också att Guds långmodighet och fördrag med de ohörsamma, hänger samman med att Han inte vill någon syndares död. (2 Pet 3:9 – 1917).

Men någonstans går det ändå en gräns för Guds tålamod, och när den gränsen är nådd - när syndernas och missgärningarnas mått är fyllt - då utlöses Guds vrede.

(1 Mos 15:16; Dan 8:23; Jes 33:1; 1 Tess 2:16 – 1917).

Ett underbart exempel på Guds långmodighet är Hans ord om Sodom och Gomorra när Han säger: ”Ropet från Sodom och Gomorra är stort, och deras synd är mycket svår; därför vill jag gå dit ner och se, om de verkligen i allt har gjort efter det rop som har kommit till mig; om så icke är, vill jag veta det” (1 Mos 18:20-21 – 1917).

MUSIK

Trots att Herren, om jag förstått bibelns beskrivning av situationen rätt, redan visste om att synden i Sodom och Gomorra var ”mycket svår” så hade Han ändå bestämt sig för att själv först besöka Abraham för att tala med honom om vad Han hade tänkt göra, innan Han tog det sista steget och själv förvissa sig om läget -på ort och ställe- genom att besöka de båda städerna och folket där.

Det är väl inte fel att säga att folket i Sodom och Gomorra och städerna fick två slutliga ‘chanser’. Dels fick Abraham möjlighet att in i det sista försöka undanröja domen över dem och dels fick folket ett absolut sista tillfälle att visa vad de gick för. Båda dessa möjligheter gick om intet - men Herren Gud frälste den rättfärdige Lot.

”Så förstår Herren att frälsa de gudfruktiga ur prövningen, men ock att under straff förvara de orättfärdiga till domens dag” står det (2 Pet 2:9 – 1917).

Detta Herren Guds underbara tålamod med oss syndare, är det (inklusive jag själv) många som har att tacka för sin själs frälsning, hoppet om en ljus framtid och ett evigt liv i Guds gemenskap. När Jesus förutsäger sin tillkommelse framställer Han bland annat liknelsen om de tio jungfrurna och säger:
”Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Men fem av dem var oförståndiga, och fem var förståndiga. De oförståndiga tog väl sina lampor, men tog ingen olja med sig. De förståndiga åter tog olja i sina kärl tillika med lamporna.
Då nu brudgummen dröjde, blev alla sömninga och somnade. Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: ‘Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom.’ /…/ Vaka förden-skull; ty ni vet icke dagen, ej heller stunden.” (Matt 25:1-6, 13 – 1917).

MUSIK

Den som vill vara redo att möta Jesus när han kommer tillbaka, måste alltid vara förberedd. Det är absolut nödvändigt att förbereda sig, för den dag och stund kommer när det inte finns ens 1 sekund kvar – och det blir inga fler tillfällen.

Sova måste ju alla göra. Det var inte det som var fel. Men det hade ju inte hjälpt de oförståndiga även om de hållit sig klarvakna hela natten, eftersom de ändå inte hade någon olja i det ögonblick som de behövde den.

Jesus talar inte om vakenhet utan om vaksamhet OCH förberedelse – både ock

Aposteln Petrus skriver så här i sitt andra brev om hur det ska bli i de yttersta dagarna:
”Först av allt vill jag påminna er om att i den yttersta tiden ska det komma fräcka människor, som kommer att göra allt det onda de kan tänka ut. De kommer att driva med er och säga: ‘Jaså, Jesus lovade att komma tillbaka? Var har ni honom? Nej, ni kan vara lugna för att han aldrig kommer! Allt har varit sig precis likt ända sedan världen blev till, eller hur?” (2 Pet 3:3-4 – Levande Bibeln - LB).

MUSIK
  
Jag fortsätter att läsa några verser till från Petrus andra brev, kapitel 3 - från vers 5:
”De glömmer medvetet att Gud en gång dränkte hela jorden med en väldig över-svämning, långt efter det att Han genom sitt ord hade skapat himlen och format jor-den ur vatten. Men nu har Gud befallt att jorden och himlen ska sparas till en väldig eld på domens dag, när alla ogudaktiga människor ska förgås. Men glöm inte, kära bröder, att för Herren är en dag som tusen år. Han fördröjer inte sin utlovade åter-komst, även om det ibland kan tyckas så. Han väntar, av det goda skälet att han inte vill att någon ska förgås, och ger därmed syndare mer tid att omvända sig. Herrens dag ska verkligen komma, lika oväntat som en tjuv, och då ska himlarna försvinna med ett fruktansvärt dån, och himlakropparna ska upplösas i eld, och jorden och allt som finns på den ska brännas upp.

Eftersom en så total utplåning väntar vår jord, måste vi leva heligt och gudfruktigt.
Ni bör se fram emot den dagen med förväntan och göra ert för att påskynda den. Gud ska låta himlarna brinna upp och himlakropparna smälta och försvinna i flammor” (2 Pet 3:5-12 – LB).

Min vän som lyssnar nu! Är Du förberedd? Ser Du fram emot den dagen med glädje och hopp eller med ångest och förfäran? Allt beror på om du har frid i ditt hjärta. En frid som bara hänger samman med frågan om du har tagit emot Jesus som din personlige Frälsare och Herre i ditt hjärta – eller INTE.

Det enda som Gud i sin allmakt bryr sig om, är om Jesus är Din Herre eller inte.
Evangelisten Johannes förklarar det så här (Joh 1:11-13 – SFB):

”Han (Jesus) kom till sitt eget (folk) och hans egna tog inte emot Honom. MEN åt alla som tog emot Honom gav Han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på Hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud”

MUSIK

Evangeliet, det glada budskapet om förlåtelse och frälsning, predikades först bara för judarna och Jesus sa vid ett tillfälle: ”Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus” (Matt 15:24 – 1917).

Vid ett annat till fälle sa han: ”Frälsningen kommer från judarna” (Joh 4:22 – 1917).

Israel, Guds egendomsfolk, tog alltså INTE emot Jesus. När Paulus och Barnabas på sabbaten frimodigt predikade om Jesus i synagogan i Antiokia, var judarna hånfulla och sade emot Paulus som svarade och sa: ”Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna. Ty så har Herren befallt oss…” (Apg 13:46-47 – SFB).

Så gick det alltså till när evangeliet om Guds frälsning avvisades av judarna, kom till hedningarna och sedan spreds bland dem, så att det – till sist – genom Ansgar, Nordens Apostel, kom ända hit till oss. Därför kan du också få del av bibelordet i dag till frälsning och evigt liv i Guds himmel. Det enda som krävs av dig är att du lyssnar till evangeliets budskap. Om ditt hjärta då är öppet och mottagligt så blir du dels övertygad, av den Helige Ande, om att du är en syndare som behöver den frälsning som evangeliet handlar om, och dels att den frälsningen bara finns i namnet Jesus. ”Evangeliet är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror” (Rom 1:16 – 1917).

Dagens minnesord: ”Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av
              Kristi ord” (Rom 10:17 – 1917).

MUSIK