En stilla stund

Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka (Matt 25:2 – Bibel 2000)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Vi ska försöka få en lugn och rofylld stund tillsammans du och jag, när vi studerar bibelordet som i dag är hämtat från Matteus evangelium det 24:e och det 25:e kapitlet. Men innan jag går vidare sa jag be om Guds hjälp, vägledning och styrning av mina tankar och ord.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med en bön om att Du tar hand om mina tankar och ord så att ditt budskap blir förmedlat på ett rätt sätt. Herre, låt någon lyssnare med ett öppet hjärta få uppleva Din vägledning och välsignelse i sitt liv. Amen.”

Jag tänker koncentrera mig på 2 bibelställen som har blivit särskilt allvarliga för mig. Kanske har de någonting särskilt att säga till dig också.
Du hittar dem i Matteus 24:29 och i Matteus det 25:e kapitlet. Om du själv vill följa med i din bibel så gör det. Har du ingen egen bibel så läser jag för dej, nu.

Texten handlar om Jesus, som själv talar om hur det ska bli när han kommer tillbaka. Alltså det vi brukar kalla för ”Jesu andra tillkommelse”. Jag läser alltså från Matteus evangelium i Nya Testamentets början. I det 24:e kapitlet berättar Jesus först om hur det ska bli en vedermöda som ska komma över jorden... och jag läser från den 29:e versen och de följande 10 verserna:

MUSIK

Alltså Matteus evangelium, kapitel 24, vers 29:
”Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skall falla ifrån himmelen, och himmelens makter skall bäva.” Vers 30: ”Och då skall människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skall då jämra sig. Och man skall få se Människosonen komma på himmelens skyar med stor makt och härlighet.” Jag fortsätter t.o.m vers 39:
”Och Han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skall församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra. Ifrån fikon-trädet må ni här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då vet ni att sommaren är nära. Likaså när ni ser allt detta då kan ni också veta, att Han är nära och står för dörren. Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås förrän allt detta sker. Himmel och jord skall förgås, men mina ord skall aldrig förgås. Men om den dagen och stunden vet ingen något. Icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena. Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse. Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åt och drack, män tog sig hustrur, och hustrur gavs åt män, ända till den dag, då Noa gick in i arken; Och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allesammans bort - så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.

MUSIK

De ord som på ett särskilt sätt tilldrog sig min uppmärksamhet i det stycke ur bibeln som jag läste för dig, var just detta om Noa och den ark som han höll på att bygga i över 100 år och som skulle ha kunnat rädda många.
Men människorna brydde sig helt enkelt inte om varken Noa eller arken. Och därför står det att ”de visste av intet förrän floden kom och tog bort dem allesammans.”
Jag vet inte exakt hur många år det tog för Noa att bygga den ark som Gud hade sagt till honom att bygga (jag tror det var 125) men inte kan det ha gått ‘spårlöst’ förbi - om man nu kan uttrycka sig så. Nog måste en hel del människor, åtminstone i Noas omgivning ha känt till arbetet med den stora arken... men de insåg inte hur allvarlig situationen var, och de brydde sig tydligen inte om det. Och därför blev de överraskade, när vattnet kom, både ovanifrån och underifrån. Det står att ”alla det stora djupets källlor bröt fram och himmelens fönster öppnade sig.”
Människorna blev överraskade - de visste av intet - eftersom de inte brydde sig om att ta reda på sanningen.
Hur är det med dig? Bryr du dig om att ta reda på sanningen om den här tidsåldern och din egen evighet?
Jesus fortsätter att tala om himmelriket, såsom när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen, som kom vid en tidpunkt när de inte väntade sig det.

MUSIK

Alla de 10 jungfrurna visste alltså att brudgummen skulle komma... men inte precis när det skulle ske. Hur löste man den frågan då? Jo, de fem som var ”förståndiga” - de visste och förstod. De tog extra olja med sig till sina lampor, ifall det skulle dröja. Men de andra fem som var ”oförståndiga.”  De visste också, men förstod inte – eller tänkte inte på att det kunde dröja, så de hade ingen extra olja med sig. Och när brudgummen kom till slut, så började de oförståndigas lampor att slockna. Och då var det för sent att göra någonting åt saken.
Vad kan du och jag lära oss av det här? Jo, att det inte räcker med att både veta och förstå; man måste handla också... göra någonting åt saken så att säga. Man måste låta sin kunskap och förståelse följas av handling. Annars är kunskapen till ingen nytta.

Kanske kan man uttrycka det så att de oförståndiga brast i VAKSAMHET. Hur är det med din vaksamhet?

Mot slutet av kapitel 25 i Matteus evangelium talar Jesus om de 3 tjänarna och punden som de förväntades förvalta åt sin herre tills han kom tillbaka.
En av dem brast uppenbarligen i sitt förvaltarskap. Hur är det med ditt sätt att förvalta det ’pund’ (alltså de naturliga förutsättningar, talanger och gåvor) som just du har fått?
Allra sist i Matteus 25 talar Jesus om barmhärtighet, som vi ska bevisa vår nästa - våra medmänniskor. Han säger från den 35:e versen: ”Ty jag var hungrig, och ni gav mig att äta: jag var törstig och ni gav mig att dricka; jag var husvill, och ni gav mig härbärge,
naken, och ni klädde mig; jag var sjuk, och ni besökte mig; jag var i fängelse, och ni kom till mig” (Matt 29:35-36 – 1917).

MUSIK

Vers 37-40: Då skall de rättfärdiga svara honom och säga: ”Herre när såg vi dig hungrig och gav dig mat eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig husvill och gav dig härbärge eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig? Då skall Konungen svara och säga till dem: ”Sannerligen säger jag eder: Vadhelst ni har gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.”

Och till de barmhärtiga säger Jesus sedan: ”Kom ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike, som är tillrett åt er från världens begynnelse.”

Den barmhärtige får med frimodighet träda fram inför Guds härlighets tron, när det en gång är dags för alla människor att få tillbaka sitt jordelivs gärningar. (Jak 2:13).
Hur är det med din och min barmhärtighet, mot dessa som Jesus kallar ’mina minsta bröder’. Kan du och jag frimodigt träda fram inför Guds tron?

Jag har nu talat om att ta reda på sanningen, för att inte bli överraskad - som på Noas tid. Jag har också nämnt om de fem ”oförståndiga” jungfrurna, som både visste och förstod, men ändå handlade fel. Och förvaltarna som visste vad som förväntades av dem... men en av dem var så rädd för sin herre, så han gjorde ingenting alls, antagligen av rädsla för att göra fel. Till sist har jag också återgett vilken oerhörd vikt Jesus själv har lagt vid att vi ska bevisa barmhärtighet mot de minsta som lider nöd och är i olika svårigheter.

MUSIK

Alla de här olika exemplen visar på en enda sak, och det är att var och en av oss, oavsett vilka förutsättningar vi har, kommer att bedömas efter den förmåga som var och en av oss haft. Vår vilja kan vara densamma... men vår förmåga är definitivt olika, för olika människor. Därför kommer domaren att döma oss var och en efter vilka möjlig-heter vi faktiskt har haft att uträtta det ena eller det andra, för Guds rike, och vår nästa – alltså våra medmänniskor.
Min vän som lyssnar nu. Gör det lilla du kan. Gör det villigt och glatt. Låt ditt lilla ljus, skina klart, det är det som förväntas av dig, ingenting annat.

Till sist några ord från den 34:e psalmen: ”De som skåda upp till HERREN strålar av fröjd, och deras ansikten behöver inte rodna av blygsel.”/…/”Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom, och han befriar dem” (Ps 34:6,8 – 1917).

Jag tror att så länge som du och jag har rena motiv i ett uppriktigt hjärta, så länge får vi samarbeta med Gud och behöver inte blygas utan kan gå fram i Hans kraft. Han begär aldrig att vi ska göra mer än som är möjligt för oss.
Välkommen att tro Gud om det omöjliga! Det andra får du göra själv.

Dagens minnesord: ”För Gud är allting möjligt” (Matt 19:26 – Bibel 2000)

MUSIK