En stilla stund

Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår herre… (2 Tim 1:8)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag börjar den här stunden med att läsa några ord av aposteln Paulus där han påminner sin andlige son Timoteus om att låta den Guds nådegåva som han fått, få flamma upp igen, och säger vidare: ”Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Skäms alltså inte för vittnes-bördet om vår Herre och inte heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangelium efter den kraft som Gud ger” (2 Tim 1:7-8 – SFB).
Men innan jag går vidare ska jag be om Guds vägledning och hjälp så allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer till Dig med två tomma händer, men med ett hjärta som verkligen behöver Din totala kontroll genom den Helige Ande. Herre, jag ber Dig om nåd, kraft och välsignelse över den lyssnare som är med nu för han eller hon känner sin egen tomhet och sitt behov av Dig. Tack för att Du hör min enkla bön. Amen.”

Det är närmast orden ”Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre” som jag fastnade för, i Paulus uppmaning till Timoteus.

Det Paulus här talar om är alltså ”vittnesbördet” - det uttalade och vidareförmedlade budskapet om Jesus Kristus och allt vad han gjorde för oss människor, när Han försonade oss med Gud genom blodet på sitt kors, bröt syndens makt över oss och öppnade en ny väg till Fadern. Den tidigare vägen stängdes ju när Adam och Eva blev utdrivna ur Edens lustgård, på grund av deras uppror mot Gud. Vägen till livets träd är sedan dess bevakad av keruberna och det flammande svärdets lågor, står det (1 Mos 3:23-24 – SFB).

MUSIK

Varför tänkte då Paulus att Timoteus skulle skämmas för vittnesbördet och därför behövde den här påminnelsen?

Ja, det kan man kanske undra över, men jag tror att många judars motstånd mot ”Den Vägen” som man kallade budskapet om Jesus, var så stort, både bland de skriftlärde, fariséerna och vanligt folk, att de förhärdade sig och inte tyckte sig behöva lyssna. (Apg 19:8-9 – SFB).
De var ju Abrahams barn -Guds utvalda egendomsfolk- och menade sig därmed vara så privilegierade att denna deras folkliga tillhörighet garanterade dem en plats i Guds rike. De behövde alltså, enligt sin egen uppfattning, inte lyssna på någon eller något annat budskap om en annan väg än den som de redan kände till, genom lagen och profeterna.

Uppmaningen till Timoteus att inte ‘skämmas’ kan också hänga samman med att eftersom Jesus blev korsfäst som en förbrytare, använde man det som propaganda mot kristendomen och då gällde det naturligtvis att vara frimodig och stark i sin bekännelse.

MUSIK

Vad menade då Paulus när han skrev till Timoteus: ”bär också du ditt lidande för evangelium efter den kraft som Gud ger” ?
Jag vet inte säkert, men dels så satt ju Paulus själv i fängelse för evangeliets skull och kanske menade han också det lidande det innebär att nästan förtäras i sitt inre när man förkunnar sanningens budskap och samtidigt upplever att ingen vill lyssna, eftersom de man riktar vittnesbördet till själva tror sig om att redan ha den odelade sanningens ljus inom sig.
 
Paulus hade ju personligen ‘råkat ut för detta’ när han predikade i synagogan i Efesus och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. De ville inte tro och talade dessutom illa om ‘den vägen’ varför han lämnade dem och flyttade över till Tyrannus lärosal där han fortsatte att samtala med dem som ville lyssna och förkun-nade så Herrens ord under två år för alla som bodde i den av romarna på den tiden ockuperade delen av Asien - både judar och greker.
Och ordet hade genom Herrens kraft framgång och visade sin styrka, står det. Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut. (Apg 19:11-12 – SFB).
Jag är ingen andlig fantom på något sätt, men jag har upplevt hur Guds Ande, som Paulus talar om, verkligen inte gör oss modlösa, utan tvärtom ger oss mod att vittna och föra ut vittnesbördet om vår Herre och Mästare på olika sätt. Visst kan det kosta på både egen värdighet och tanke på vad ens medmänniskor ska tänka eller säga, men då får man ta ‘den gamle Adam i nackskinnet’ och med Guds Andes hjälp sätta honom på den plats som numera är hans - nämligen under Guds herravälde.

MUSIK

Paulus talar här om mod, kraft, kärlek och självbehärskning. När det gäller frimodig-heten så växer den dag för dag, allteftersom vi ger den Helige Ande större och större plats inom oss - och hans inflytande över oss ökar.
När det gäller kraften, så är det Gud själv som står för den genom sitt väsen, och Andens gåva är kraftutrustningen. Kärleken till våra medmänniskor är det kanske inte alltid så väldigt helt med, men det står att ”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den Helige Ande som Han har gett oss” (Rom 5:5 – SFB), så Gud har sörjt för en lösning på det ’problemet’ också.
Guds kärlek är ju dessutom av självuppoffrande natur och inte som vår egen självis-ka variant. När Guds osjälviska kärlek får börja dominera vårt sinnelag, då som först kan Herrens ord eventuellt få framgång genom oss.

När det till sist gäller ‘självbehärskningen’ som Paulus skriver till Timoteus om, så handlar det nog om flera saker som Guds Ande i oss måste ta kontroll över. Min egen erfarenhet är i alla fall att det behövs både en andlig sinnesjämvikt och herra-välde över oss själva i ett rofyllt och välbalanserat sinne, grundat på ett sunt omdö-me, självtukt och självkontroll, om vi ska kunna växa till inför Gud och människor.
Även om vi själva tycker oss ha långt kvar så är Herren tålig och mild så att han har tålamod med våra svagheter, till dess att han behandlat oss i sin egen krukmakare-verkstad.

MUSIK

Eftersom alltsammans handlar om en andlig kamp och strid, så är det ’bara’ genom Guds Ande som det kan bli något resultat. Jesus har ju övervunnit det onda personi-fierat av Satan och hans änglar, men kampen fortsätter ändå med stor frenesi till dess att Guds klocka slår och denna tidsålder av nåd är slut.
Med tanke på hur tillståndet är i vår värld så tror många att vi verkligen är inne på slutet av Guds tid, men ingen utom Gud själv har givetvis någon kunskap om detta.

Evangelisten Matteus skriver så här (Matt13:40-43 – SFB):

”Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de ska samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!”

Frågan inställer sig med detsamma -åtminstone hos mig- om jag själv tillhör dem som lever i laglöshet och blir andra till fall, och som Guds änglar, enligt bibelordet  om det ofrånkomliga i domen, ska samla ihop och föra bort ur hans rike. (Sef 1:3).
Är jag en ’stötesten’ för dem som är okunniga i tron? För jag de människorna ut i synd, eller medverkar jag på något sätt i skandaler som leder till andras fall?

”Jag skall bringa de onda på fall” står det i den nya bibelöversättningen (Bibel 2000).
Alltså de som tillber himlens här och knäfaller för Herren men svär vid sin avgud – ”och dem som vänt sig bort från Herren, inte söker Herren och inte frågar honom till råds” (Sef 1:3, 6).

MUSIK

Allt det här om Herrens dag -en domens dag över alla jordens länder- pekar hän mot en dom som är så outhärdlig att Guds Son, Jesus Kristus, kom ner från himlen och smakade dödens  bitterhet, för att han skulle fria oss från domen. Alltså fria oss från en eld som inte låter sig släckas – för den brinner med svavel.
(Upp 19:20, 21:8; Mal 4:1 – 1917).

Det blir en dag fylld av ångest och förtvivlan för dem som inte har tagit Gudsordet på allvar eller till och med levt på ett sådant sätt att de medverkat till andras fall.

Min vän som lyssnar nu! Var mycket vaksam över hur du lever och se till så att du inte – medvetet eller kanske omedvetet – blir någon annan människa till fall.

Läs din bibel! Bed och håll dig nära Jesus, på avstånd från allt ont, så långt du förstår och förmår, så kommer du inte på fall, utan kommer att vara med i den stora vita skaran som ska prisa Gud i evigheternas evigheter.

Dagens minnesord: ”Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande” (2 Tim 1:7 – SFB).

MUSIK