En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Ett tillfälle till eftertanke och ytterligare ett steg på den kristna trons väg. Jag tänker tala om det Jesus säger på flera ställen, i olika sammanhang, att ”de sista skall bli de första och de första bli de sista.” Men innan jag ger mig in i bibeltexterna, så vill jag be om den Helige Andes vägledning, så att jag inte tänker fel, tolkar sammanhangen fel eller själv ställer mig i vägen för det budskap som Gud genom sin Ande vill ha förmedlat.

”Gode Gud. Jag kommer här och nu inför Ditt ansikte i namnet Jesus, Din Son, som är min Frälsare, Räddare, Mästare och Herre. Jag ber om Din vägledning genom din Helige Ande. Jag ber också om att Du ska låta Din Ande upplysa mitt hjärtas innersta om vad Du vill ha sagt. Korrigera Herre, mina tankar, ord och handlingar när jag gör fel, så att allting blir rätt i Dina ögon. Tack att Du hör min enkla bön. AMEN.”

’Många som är de första skall bli de sista, och många som är de sista skall bli de första’ sa Jesus. Vi kan läsa om det bland annat hos Matt 19:30 (SFB). Om de orden har med Guds godhet att göra - eller har någon annan underliggande innebörd - vet jag inte. I liknelsen om vingårdsarbetarnas lön säger ju Jesus till den vingårdsarbeta-re som klagade på att alla fick samma lön, oavsett hur länge de hade arbetat: ”Ser du med onda ögon på att Jag är så god?” (Matt 20:15-16 SFB).

MUSIK

Kanske är det så att Jesu ord om ’de första som ska bli de sista’ syftar på det förhållandet att ’frälsningen kommer från judarna’ (Joh 4:22 SFB) och att judarna alltså egentligen var de första - men kanske SKALL bli de sista som tar emot Jesus i sina hjärtan, när de ser upp till Honom som de har genomborrat (eller ”stungit” som det står i den gamla översättningen i Sak 12:10 1917)?

Finns det andra förklaringar? Ja, jag vet inte, men kanske är det så att de människor som under sitt jordeliv varit mest hängivna och försakat mest - kanske till och med blivit martyrer för Jesu namns skull - skall bli de första – oavsett om de dött sist. Jesus säger hos Matt 19:29 (SFB): ”Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv.”

De olika bibeltexterna där de här orden står, om att ”somliga som är de sista skall bli de första…” (Luk 13:30 1917) är ju uttryckta i olika sammanhang och jag har funderat över om det aktuella sammanhanget kan ha någon betydelse?

Men Jesus vill kanske inte alls knyta sina ord till något särskilt sammanhang. Han vill kanske bara markera att Guds tankar och bedömning skiljer sig helt från våra mänskliga tankar och vår bedömning. Vem eller vilka som ska vara först och sist i Guds Rike kommer givetvis att avgöras av Gud själv - efter Hans måttstock.

MUSIK

Många kommer nog att bli förvånade över vilka människor de en gång får möta i Guds himmel. Och det beror naturligtvis på Guds bedömning, och att vi så totalt saknar den överblick och kännedom om alla sammanhang som Gud ensam ser och känner till.

En del människor, som Du kanske inte alls hade förväntat Dig att möta i himlen, kommer att bli de första, på hedersplatsen vid Guds bröllopsbord. Andra, som Du definitivt trodde skulle sitta främst, kanske kommer att hamna längst ner. Men det är inte varken min eller din sak att döma. Det står skrivet: ”Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har Han överlämnat åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern” (Joh 5:22-23 SFB).

När Jesus undervisade om trons smala väg, så frågade någon Honom: ”Herre, är det bara få som blir frälsta?” Då sa Jesus till dem: ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det” (Luk 13:23-24 SFB). Till dem som står utanför porten och bankar på, och säger ”Herre, öppna för oss” skall Han svara: ”Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet” (Luk 13:27 SFB).

MUSIK

Just nu minns jag en dröm jag hade för länge sedan. Jag fick se ett antal människor som gick på en väg. En del av dem var i mycket dålig kondition, sjuka och orkeslösa. Några hade käppar och kryckor som de stödde sig på. Men de hade ett gemensamt. De var alla på väg åt samma håll, även om det gick framåt med tunga steg för några och raskare för andra. En bit framåt vägen fanns det något som såg ut som ett stort valv, som sträckte sig ut åt sidorna, så att alla som ville fortsätta vägen fram, var tvungna att gå igenom det där valvet. Jag såg också att det rann någonting, på alla dem som gick genom valvet, ungefär som en inbyggd vattenridå.

Jag fick också se människorna när de kom ut på andra sidan, alltså när de hade gått igenom den där ridån som såg ut som vatten. Ingen såg då gammal, sjuk eller orkeslös ut längre. Jag har inget minne av att jag i detalj fick veta vad det var som hände, men jag tror att det som alla människorna fick uppleva var att de passerade under och igenom ett valv av Guds Nåd. Som en ”ofrivillig gåva” fick de då också -automatiskt- var och en sin del av det livets vatten som, likt ett vår-regn, kom över dem. Det fanns inte alls nån sorts tvångs-situation i det hela, men för DEN SOM VILLE FRAMÅT PÅ VÄGEN fanns det inget alternativ.

Du får själv pröva det som jag nu har berättat. Skriften säger att man ska pröva andarna – så också det profetiska ordet. Jag läser 1 Joh 4:1 (SFB) där det står så här: ”Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud.”

Jag läser också vad aposteln Paulus skriver i sitt 1:a brev till församlingen i Tessalonika. Så här skriver han: ”Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda…(1 Tess 5:19-21 SFB).

MUSIK

Jesus har -som väl är- en annan grund för sin bedömning, än vad vi har. Jag tänker exempelvis på hur Jesus lade märke till, och talar om, hur de rika lade sina gåvor i offerkistan, medan den fattiga änkan offrade 2 små kopparmynt.

Om henne sa Jesus: ”Amen säger jag er: Denna fattiga änka gav mer än alla andra. Ty det var av sitt överflöd som alla andra lade något i offerkistan, men hon offrade av sin fattigdom allt vad hon hade att leva på” (Luk 21:1-4 SFB).

Hur tror du att den fattiga änkan kommer att bedömas en gång? Ja, jag vet inte, men det ligger väl ”nära till hands” så att säga, att tro att hon kommer att inta en fram-skjuten plats i Guds himmel, en gång.

Eller vad ska vi säga om Stefanus – den förste martyren, och alla de andra tros-människorna? Abel, Hanok, Noa, Abraham, Isak, Jakob, Josef, Mose, Rahab, Gideon, Barak, Simson, Jefta, David, Samuel och alla profeterna.

De var uthålliga, men alla dog i tron, utan att ha fått det som var utlovat. ”Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden” står det (Hebr 11:13 SFB).

För att kunna stå emot alla djävulens listiga angrepp och ”behålla fältet” som Skriften uttrycker det (Ef 6:13 SFB) så måste vi varje dag ta på oss den andliga vapenrust-ningen som Gud har gett oss.

Varför ska vi ha en sådan vapenrustning? Jo, därför att angreppen sker på våra sinnen och inte på våra fysiska kroppar.

MUSIK

Om djävulens listiga angrepp sker på våra sinnen, så måste vi alltså skydda oss på ett motsvarande sätt. Och det är bara Gud som genom sin Helige Ande, i detalj känner till fiendens planer och angreppsvägar, och som kan tala om för oss hur vi ska gå tillväga för att skydda oss.

Det största misstaget vi kan göra -och gör- är om vi INTE tror eller är medvetna om att vi ÄR angripna, eller inte förstår och har insikt om hur det går till när vi utsätts för olika angrepp och frestas av det ena eller det andra, på ett fullkomligt obegripligt sätt.

Det är DET bibeln varnar för med orden ”djävulens listiga angrepp”.

Aposteln Paulus skriver därför och varnar de kristna i Efesus så här: ”Till sist, bli starka i Herren och i Hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna” (Ef 6:10-12 SFB) och fortsätter: ”Stå alltså fasta , spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes ALLA brinnande pilar. Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds Ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed ALLTID i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga” (Ef 6:14-18 SFB). UTAN BÖN – INGEN SEGER I ANDENS VÄRLD!.

MUSIK