En stilla stund

Välkommen  till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Kung David skriver så här i den 14:e psalmen om de gudlösas dårskap: ”Dårarna säger i sitt hjärta: ‘Det finns ingen Gud.’ Onda och avskyvärda är deras gärningar, det finns ingen som gör det goda. Herren blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud. Men alla har avfallit, alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda, inte en enda. Förstår de ingenting, alla dessa ogärningsmän, de som äter mitt folk som om de åt bröd och som inte åkallar Herren. Där grips de av förfäran, ty Gud är hos de rättfärdigas släkte. Den betrycktes råd hånar ni, ty Herren är hans tillflykt. O, att det från Sion kom frälsning för Israel! När Herren gör slut på sitt folks fångenskap, då skall Jakob jubla, Israel glädja sig.”
(Ps 14:1-7 – SFB). Innan jag går vidare ska jag be om Guds hjälp så allt blir rätt.

”Gode Gud! Tack för att Du hjälper mig, dels så att jag själv blir vägledd i Ditt ord och kan föra det vidare i min tur, och dels ber jag om att den Helige Ande med sin kraft och välsignelse ledsagar ordet in i någon lyssnares hjärta. Amen.”

Dårskap visar sig genom att den skjuter ifrån sig tillvarons och tingens sanna väsen och deras förhållande både till Gud och människor. Dårens bristande förutseende och oförmåga att dra riktiga slutsatser leder till att hans eller hennes värderingar och beslut blir felaktiga.

MUSIK

För att belysa vad han menade med ‘dårskap’ inför Gud, framställde Jesus en liknelse. Han sa: ”Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar. En rik man hade åkrar som gav goda skördar. Och han frågade sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte plats för mina skördar. Så här vill jag göra, tänkte han. Jag river mina logar och bygger större, och där samlar jag in all min säd och allt mitt goda. Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad. Men Gud sade till honom: ‘Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop?’ Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud” (Luk 12:15-21 – SFB).

Levande Bibeln uttrycker samma text så här: ”Akta er för habegäret! Om en männi-ska har aldrig så mycket pengar, så kan hon ändå inte köpa livet.” För att de som lyssnade skulle förstå vad han menade, berättade han den här liknelsen: ”En rik man hade ett lantbruk som gav fina skördar. Hans lador var faktiskt proppfulla, och det gick inte in mer. Till slut, när han funderat över sitt problem, sa han: ‘Jag vet, jag river ner mina lador och bygger större. Då får jag tillräckligt med utrymme. Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat tillräckligt för åren som ligger framför dig. Koppla nu av! Ät, drick och roa dig!’ Men Gud sade till honom: ‘Dåre!

I natt ska du dö. vad händer då med din rikedom?’ Så går det för alla som samlar sig rikedomar på jorden men står med tomma händer inför Gud” (Luk 12:15-21 – LB).

MUSIK

Den här liknelsen talar ju om hur kort livet är och att rikedom inte kan förlänga det. Framgång och rikedom i den här världen, kan också vara en större prövning än mot-stånd och fattigdom. En framstående industriman sa en gång, när han hade förlorat hela sin förmögenhet i samband med förluster på aktiemarknaden, att det där med rikedom det är inte bara någonting positivt, som många tror. Det för nämligen nästan alltid med sig ett stort ansvar att förvalta det man fått hand om, genom arv eller på annat sätt. Driver man företag så har man ett ansvar att lyckas bättre och bättre genom att försöka göra förmånliga investeringar och affärer. Kanske också se till att produktionen ökar och håller en hög kvalitet och att det man tillverkat kan säljas med vinst så att man kan fortsätta att utveckla sin verksamhet, förbättra förhållandena för de anställda så att de trivs med sitt arbete, uppskattar företaget och stannar kvar osv. Det är verkligen inget latmansgöra.

För att återgå till Jesu liknelse om de rike mannen, så var inte felet att mannen var rik, utan att han var oförståndig inför Gud, genom att han först och främst tänkte på sin materiella rikedom, men inte gav akt på sin situation inför Gud. Abraham och Job var mycket rika, men satte sin gudsfruktan långt före sin timliga rikedom. Bibeln säger att: ”Där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara” (Matt 6:21 – 1917).

MUSIK

Aposteln Paulus skriver i ett brev till sin andlige son Timoteus:
”Ja, gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss till världen, just därför att vi inte kan föra något med oss ut därifrån. Har vi föda och kläder, så må vi låta oss nöja därmed. Men de som vill bli rika, de råkar in i frestelser och snaror och hemfaller åt många dåraktiga och skadli-ga begärelser, som sänker människorna ned i fördärv och undergång. Ty penning-begäret är en rot till allt ont; och somliga har låtit sig så drivas därav, att de har villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval. Men fly sådant, du gudsmänniska, och far efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, ståndaktighet och saktmod. Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet, vartill du har blivit kallad, du som också inför många vittnen har avlagt den goda bekännelsen.”
(1 Tim 6:6-12 – 1917).

Vetenskapsmän och forskare menar att kunskapsmängden under senare tid ökat på ett fantastiskt sätt. Man lägger nya områden under sig och grundforskningen finner hela tiden nya tillämpningar. Men ett stort problem står ändå kvar. Vetenskapen kan analysera verklighetens skeenden, men säger inte ett dugg om helheten, ursprunget eller meningen. All den här kunskapen har alltså inte lett oss en hårsmån närmare svaren på de stora existentiella frågorna. Gud har, såvitt jag vet, inte heller velat lyfta på den slöja som fortfarande begränsar människans kapacitet och förnuft för att förstå de mål som ligger bortom det mänskliga livet. Därför ser vi fortfarande ‘dunkelt som i en spegel’ - som bibeln uttrycker det, men lever i tron på Gud och att hans Ord är sant. Det ger en människa med kristen tro det himmelska hopp, som Skriften talar om: ”Vad intet öga har sett och intet öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älskar Honom” (1 Kor 2:9 – 1917).

MUSIK
  
Den naturliga människan kommer aldrig att kunna förstå Guds visdom eller Guds frälsning i Jesus Kristus - som övergår alla mänskliga tankar. Bara Guds Ande kan vägleda henne om det. Den visaste människan av alla -kung Salomo- sade:
”Anden i människan är en Herrens lykta, den utforskar varje rum i hennes inre.” (Ords 20:27 – 1917).

Guds Ande har visat de troende vad världen inte kunde se, nämligen att Jesus Kristus är Gud. Det som är oss givet av Gud kan vi inte tillägna oss utom genom Guds Ande, men med hans hjälp kan vi lära oss förstå vad Gud har gett oss. Människans ande är hennes ego, hennes självmedvetande, som Gud har skapat henne med, och som bor i varje människa. Därför har både den ‘själiska’ och den ‘andliga’ människotypen från skapelsens början samma naturliga förutsättningar och möjligheter. Båda har den livsande i sig, som Gud blåste in i henne när hon skapades. Men vid syndafallet, dog den eviga delen av Guds Ande i Adam och Eva, och sedan i oss alla, genom arvssynden efter dem. Människan fortsatte alltså att leva sitt fysiska och själiska liv, medan den evigt andliga delen i hennes liv dog. Guds rättfärdighet krävde det.

Den kristna människan har, genom sin tro på Kristus, blivit uppväckt ur sin andliga död och född på nytt genom den Helige, livgivande och eviga livsanden, som en gåva av Gud - medan den ‘själiska’ människans ande fortfarande är död.
(Ef 2:1-5; 1 Kor 2:14 – 1917).

Den stora skillnaden mellan de båda ligger alltså i att den ena (den andliga) har blivit väckt, och blivit född på nytt (eller enligt grundtexten ’ovanifrån’) - och lever i harmoni med Guds Ande (Joh 3:3 – 1917), medan den andra människan (den själiska), förblir död TILL DESS ATT  HON VILL TRO och i sitt hjärta tar emot Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare.

MUSIK

I samma ögonblick som människan tror och tar emot Jesus, väcks hennes ande till liv och hon får del av livet i Gud - genom Jesus Kristus.
Kom ihåg Jesu ord: ”Jag är vägen, sanningen och LIVET. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6 – 1917).

Den väckta och pånyttfödda människan blir alltså ett Guds barn - rättfärdiggjord genom sin tro på Jesus, och är inte längre ställd under lagen  eller döden, utan genom Guds Nåd har hon ett evigt liv, som alltså börjar redan här på jorden och fortsätter genom den fysiska döden (Ps 23:4) och efter den – in i evigheten.
En själisk människa, som aldrig blir upplyst av Guds Ande, eftersom hon INTE VILL öppna sig och sitt hjärta i tro på Jesus Kristus, kan aldrig förstå Gud och hans fräls-ning. Det finns ingen som kan lära henne det heller. Det är och förblir därför en obegriplig dårskap för henne.

Profeten Jesaja, som levde mer än 700 år före Jesu födelse, profeterade på liknande sätt om de som inte ville tro: Han sa: ”Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad?” /…/ ”Vi gick alla vilse som får. Var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom” (Jes 53:1, 6 – SFB).

Dagens minnesord: ”Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren” (Jes 55:8 – SFB).

MUSIK