En stilla stund

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag tänker idag tala om att bedja, begära och tro att man fått det man har bett om – som Jesus uppmanade oss att göra. Men för att allt jag tänker och säger ska bli rätt, så ska jag börja med att be om Guds Andes vägledning i varje detalj.

”Gode Gud i himlen, jag tackar Dig för att ditt öra är riktat mot den som vill ha Din hjälp, och anropar Dig om den med ett uppriktigt hjärta. Jag ber Dig att du ska låta Din Helige Ande hjälpa mig att förstå Ditt ord, dels så att jag kan ta det till mig själv, och dels så att jag på ett rätt sätt kan förklara det för mina lyssnare. AMEN!”

Utgångspunkten för mina tankar under den här stunden, är en enda bibelvers, som jag hämtar från Markusevangeliet, kapitel 11 och vers 24, där Jesus säger: ”Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert” (Mark 11:24 SFB).

I min gamla bibel (med 1917 års översättning) har jag skrivit så här intill den här bibelversen: ” Jag har begärt att Guds vilja ska ske i mitt liv.” Hur länge sen det är som jag skrev det där, vet jag inte, men det är nog en hel del år sen.

Alltså måste jag nu tänka efter vad som har hänt under de, låt oss säga senaste 10 åren, och försöka att ärligt och uppriktigt bedöma om Guds vilja har haft framgång och fått verka i mitt liv, så som jag den gången bad om och begärde.

MUSIK

För 10 år sen hade vi en stor nedgång på den svenska fastighetsmarknaden, och jag minns mycket påtagligt hur det också drabbade mig och min familj på olika sätt. Jag hade haft ett bra jobb men blev arbetslös, och undrade förstås hur det hela skulle sluta. Det gick en rätt lång tid innan alltsammans löste sig, på ett så förunderligt sätt, som jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig. Det var mörkt i mitt livs svåra upplevelsetunnel, men den ledde så småningom fram till ett stort ljus, med helt nya möjligheter - som jag fortfarande lever kvar i.

Det var tufft under tiden som mörkret var som mest kompakt omkring mig, men när jag nu ser mig tillbaka, så måste jag ärligt säga att allting blev så oerhört mycket bättre till slut, än jag nånsin kunnat tänka mig. Den första hälften av perioden var inget vidare, men den senare delen har varit så mycket bättre. Därför kan jag nu, när jag berättar det här för dig, intyga att Gudsordet verkligen är sant och är värt att ta till sig som absolut trovärdigt. Gud vände verkligen det sämsta till det bästa.

Tyvärr finns det fortfarande mångt och mycket i mitt liv som jag inte är nöjd med, och det grämer mig att jag inte lyckas bättre med mig själv. Men jag försöker lära mig att lägga allt det där i min Herres händer, och lasta av mig på Honom, för jag klarar ändå inte av att sköta om det själv – det har jag så småningom insett.

Psalmisten kung David säger några tänkvärda ord i den 37:e psalmens 5:e vers.

Det står så här i min gamla bibel: ” Befall din väg åt Herren och förtrösta på honom; Han skall göra det” (Ps 37:5 1917). Hans löfte håller att tro på.

MUSIK

Det finns naturligtvis många underbara bibelsammanhang som man kan fästa sig vid, men ett av dem som jag stavat på i mitt eget hjärta är en vers i början av Jesu bergspredikan, där Jesus säger: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket” (Matt 5:3 SFB). Jag vet inte hur du känner dig, men själv måste jag säga att ibland känner jag det som om de där orden var skrivna särskilt till mig. Är det någon som är fattig i anden så är det jag. Det finns så stora brister i mitt andliga liv, tycker jag.

Det kom en person till mig häromdagen och sa, med tydlig eftertanke, så här: ”Ja, det är sannerligen mycket som borde städas ut ur ens hjärtas innersta…”

Till saken hör att det kom från en person som jag personligen högaktar mycket. Han är liksom en förebild för mig i andligt avseende. Jag tror inte att han vet om det, men när jag hörde vad han sa, så svarade jag:

Är det så med dig, då vågar jag inte ens ställa mig själv i kön…Jag tänkte alltså på en kö för de som behöver en stor-städning i hjärtats innersta skrymslen.

Så känner jag det nämligen ibland.

Nu är det ju Guds nåd att vi får lägga allt det där med våra känslor åt sidan, har jag förstått, och i stället förlita oss på att Han har ett förstånd och en vishet som är så mycket högre än vår - som himlen är högre än jorden.

Profeten Jeremia skriver så här om Herren Gud:

”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta” (Jer 29:11-13 SFB).

MUSIK

Ack om jag bara ett ögonblick kunde sätta mig in i Guds situation, när han ser på oss människor. Hur ser Han på dig? Hur ser Han på mig?

Vi ber:

”O, Herre, du som håller allt i din hand. Låt en strimma av ditt ljus lysa in i mitt hjärta. Rannsaka mig och rena mig. Hjälp mig att göra det som är rätt i Dina ögon Herre.”

Jag vill av hela mitt hjärta instämma i Kung Davids ord i den 51:a psaltarpsalmen: ”Vänd bort ditt ansikte från mina synder, utplåna alla mina missgärningar. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig inte från ditt ansikte och tag inte Din Helige Ande ifrån mig. Låt mig åter få jubla över Din frälsning och håll mig uppe med en villig ande” (Ps 51:11-14 SFB).

O, att jag finge lära känna Dig Gud, så att jag kunde lära mig förstå tidens tecken med insikt, och kunde skilja på det som är väsentligt och det som är oväsentligt.

”Bara ett är nödvändigt, sa du en gång, Jesus, när du var gäst hos Marta och Maria. Du sa också att ”Maria har valt den goda delen.” Herre hjälp mig att förstå vad som är nödvändigt och den goda delen att vara stilla och lyssna in Din röst. (Luk 10:42 SFB).

Hjälp mig Herre att inte springa omkring, för att försöka hinna med så mycket som möjligt, utan stilla sitta ner vid dina fötter och lyssna till Ditt Ord.

”Ditt Ord är mina fötters lykta, och ett ljus på min stig” står det ju (Ps 119:105 SFB).

Herre, jag ber dig, låt Ditt Ord genomsyra hela mitt väsen, till kropp, själ och ande. Välsignad vare Du, Gud, som uppfyller himmel och jord. Amen!”

MUSIK

Kanske är det så med våra ambitioner att vi försöker prestera sånt som tillfredsställer våra egna högt ställda mål, i stället för att fråga Herren vad Hans vilja är. Jag menar att, kanske borde du och jag ägna mer tid åt att hjälpa vår granne, både med enkla jordiska sysslor - och att finna vägen till Gud, i stället för att fylla vår tid med att försöka nå så många människor som möjligt med evangeliets budskap - inte i vår närhet, utan på avstånd. Det är ju principiellt inget fel i det heller, men kanske vore det mer effektivt att börja i vår närhet, bland våra medmänniskor. Jag måste pröva mig själv inför Herren och låta Honom avgöra den saken för min egen del.

Om det är nånting som man funderar över att tala med andra människor om, så har jag så småningom lärt mig att man alltid ska börja att tala med sig själv om saken. Då kommer frågan upp i mitt innersta om jag också omfattas av Jesu ord ”Det har jag emot dig, att du har övergivit din första kärlek” (Upp 2:4 SFB).

Hur gärna jag än skulle vilja kunna säga att den ursprungliga hängivenheten och första kärleken är oförändrad, så kan jag inte säga det, ärligt och sanningsenligt. Den sprudlande glädje och fräschör som jag en gång kände, har jag inte kvar längre. Inte så att min tro har minskat. Nej, det är nog snarare tvärtom, men det handlar mer om den där första kärlekens sprakande glädje och innerlighet som liksom avtagit på nåt sätt, som jag inte kan förklara så lätt.

Jag tror tyvärr inte heller att det finns nån enkel omställningsknapp i mitt hjärtas inre, som man bara kan slå av och på, för att komma tillbaka till det som en gång var.

MUSIK

En sak är jag ändå säker på, och det är att den Jesus som en gång tände kärleken och tacksamheten till Honom i mitt innersta, fortfarande är densamme, och kan återställa allt och återupprätta den innerliga gemenskapen mellan oss igen. Jag är också mer övertygad idag än jag varit tidigare i mitt liv, om att Den Helige Ande är min ständige följeslagare och vägleder mig på ett underbart sätt – så länge som jag vill bli ledd av Honom i allt.

Om det är så att du som lyssnar upplever det som om det på nåt sätt blivit ett avstånd mellan Jesus och Dig, så fråga Dig vem det kan vara som flyttat på sig. Gör en uppriktig rannsakan i Ditt hjärtas innersta och gå igenom Din situation.

Tag fram din bibel och läs vad profeten Jesaja skriver i det 1:a kapitlets 18:e vers.

Genom Jesaja talar Gud själv till oss och profeten skriver: ”Kom, låt oss gå tillrätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull” (Jes 1:18 SFB).

Jag tycker att de där orden ”låt oss gå tillrätta med varandra” är så underbara.

Jag menar, både du och jag vet ju att Gud inte har nån del varken i dina eller mina misslyckanden. Ändå lämnar inte Gud oss i sticket, för att vi ska försöka reda ut saker och ting själva, utan Gud erbjuder sig att, på nåt sätt, ta på sig ”sin del” av eländet - som vi kanske känner inom oss. Det enda vi kan konstatera är att vår Gud är en GOD GUD! Det är Han som först har älskat oss, och det fortsätter han med, så länge som du och jag vill ha med Honom att göra. Han lämnar INTE oss, förrän du och jag bestämt tar avstånd ifrån Honom. Men så länge som Du på allvar vill ha med Honom att göra, så vill Han också på allvar ha med Dig att göra.

Det enda vi kan göra är att tacka Gud för att Han inte ger upp, utan alltid har goda tankar om både dig och mig, och vill ge oss en framtid och ett hopp. Tack Gode Gud!

MUSIK