13 juni 2019

Lyssna på andakten

Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

Loading the player...

Rom 13:2

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. En bibeltext från Rom 13:2 har kommit upp för mig inför den här stunden. Den handlar om hur vi som kristna och medborgare ska underordna oss ’överheten’ som är insatt av Gud. Men innan jag fortsätter ska jag be om Guds vägledning och hjälp så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig ännu en gång för att be om din hjälp att rätt förstå bibelordet, dels så att jag kan ta det till mig själv och dels förmedla det vidare till den som vill lyssna in din röst med ett öppet sinne och vill ta till sig ditt ord. Amen.”

Med anledning av den här bibeltexten så kan man ju fundera över om det kanske finns tillfällen och situationer när man inte ska, eller behöver, lyda någon överhet eller myndighet. Det första jag då kommer att tänka på är Petrus svar inför Stora rådet i Jerusalem när han blir förhörd om varför apostlarna fortsatte att undervisa i namnet Jesus, trots att de hade blivit strängt förbjudna att göra det. Han säger då att ” man måste lyda Gud mer än människor” (Apg 5:29). ”När rådsmedlemmarna hörde det blev de ursinniga” står det, och en tid senare blev församlingstjänaren Stefanus i gripen. När han anklagas inför Stora rådet får han tillfälle att hålla ett av den Helige Ande inspirerat tal och redogör då, på ett fantastiskt sätt, för hela den judiska histo-rien från Abraham till Jesus, och avslutar med orden: ”Honom har ni nu förrått och mördat, ni som har fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den” (Apg 7:52-53 -- SFB). Jag antar att ’det var droppen…’ som man säger, och i sitt ursinne skar råds-medlemmarna tänder, drev ut Stefanus ur staden och stenade honom till döds.

MUSIK

Man ska ha klart för sig att Jesus eller apostlarna aldrig bröt mot lagen av personliga anledningar, utan när det hände så var det alltid av lojalitet med Gud, hans ord och befallningar. Men deras tro och lydnad hade naturligtvis sitt pris. De blev fängslade, slagna och avrättade för sin övertygelses skull. De blev martyrer för sin tro (Upp 6:9).

På samma sätt kommer det kanske en dag att bli för oss, som inte vill svika vår tro och vår herre Jesus som har gett sitt liv för oss. Jag är övertygad om att den som vill hålla fast vid sin bekännelse kommer att anklagas för civil olydnad, dömas till fängel-se och till och med avrättning, när myndigheterna känner sig ’tillräckligt’ förnärmade och trängda av olika anledningar. Vi måste i förväg klara ut hur vi ska ställa oss till sådan olydnad och förföljelse INNAN det händer, så att vi är förberedda och klara över vilka följder det får och inte blir överraskade den dag det händer. Att det kommer att hända vet vi – men När vet vi inte. Samma sak blir det när antikrist träder fram och kräver tillbedjan. När den troende då vägrar tillbe vilddjuret (antikrist) och dess bild eller ta dess märke på sin panna eller på sin hand, kommer de heligas uthållighet att visa sig – om de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus. (Upp 14:9-12 -- SFB). Vi kommer naturligtvis att bli betraktade som dårar, som inte förstår vårt eget bästa, men det får vi ta om vi ska kunna stå fasta i vår tro – och övervinna världen.

MUSIK

”Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva” skriver Paulus i sitt brev till romarna (13:2).

De här orden från romarbrevet innebär givetvis inte att man ska gå med på vad som helst eller göra allting som stat och myndigheter kräver, oavsett om det strider mot moral och gudsfruktan. Vi kan ju dra oss till minnes vilka stridigheter det har varit under årens lopp om aborter och liknande. Kristna läkare, barnmorskor och sjukskö-terskor har haft och har naturligtvis en helt annan mening om rätten till liv än abort-förespråkarna. En sådan uppfattning - mot etablissemanget - tillåts man givetvis ha, men den har sitt pris, eftersom den då strider mot det som anses ’politiskt korrekt.’ Man får då räkna med risken att bli av med sitt arbete, hindras från att få ny tjänst, hindras från att bli befordrad, osv. Myndigheterna är ju inte ofelbara – som Gud – och det är alltså när de kommer i konflikt med Gud som man ska lyda Gud mer än männi-skor. I det här sammanhanget utgår Paulus från att myndigheterna inte är korrum-perade utan fungerar väl -även om de kanske inte är felfria precis- och i det läget har väl den laglydige ingenting att oroa sig för… Jo, det kan man tycka. Men inför den romerska ockupationsmakten blev de kristna efter hand utpekade som fiender och då tog man sig ju för att till och med fängsla sina egna medborgare. (Apg 22:25-29). Hur var det med judeförföljelsen under 2:a världskriget? Inför olika grupper i samhället som får för sig att agera för det ’politiskt korrekta’ och till och med lyckas driva igenom en lagstiftning om saken, kan politiker och myndigheter uppleva sig så till den grad ansatta och trängda att de -som Pontius Pilatus- a) anser sig själva oskyldiga (Matt 27:24), b) vill göra folket till viljes (Mark 15:15) och c) till slut ger upp för att de inte längre orkar hålla emot gaphalsarna och den skränande folkmassan (Luk 23:23).

Den dom som vers 2 talar om, att den som sätter sig emot överheten drar över sig själv, antar jag är en sådan dom som överheten själv kan utdöma för brott mot rikets lagar, regler, stadgar och författningar.

MUSIK

Det jag nu har försökt att redogöra för visar att det aldrig, bland människor, finns eller kommer att finnas någon enhetlig mening eller uppfattning om vad som är gott eller ont, för den bedömningsförmågan har Gud aldrig lagt ner i människornas sinnen.

Tvärtom så svänger opinioner och uppfattningar från tid till annan eftersom man inte vill utgå från Guds rätta vägar (Hes 18:25-30) och Hans mening om vad som är rätt och rättfärdigt eller fel och förkastligt. Det finns många olika meningar om hur förhåll-andet ska vara mellan staten och de kristna. Här är några: En mening innebär att vi ska ha så lite med staten som möjligt att göra, så länge vi kan leva efter vår kristna övertygelse. Man ska alltså vara en god medborgare, så länge det inte begränsar den egna trosuppfattningen, men man ska inte vara statligt anställd, rösta eller göra miltärtjänst. En annan uppfattning är att Gud har gett staten auktoritet över vissa om-råden av samhällslivet och Guds församling auktoritet över andra. Man uppfattar det alltså som två olika maktsfärer, en fysisk och en andlig, och som kristen kan man vara lojal och arbeta för båda. En tredje mening är att det är den kristnes uppgift att medverka till samhällets förbättring, t ex genom politiskt arbete och som kristen för-troendeperson. Den kristne kan utöva en moralisk påverkan genom positivt inflytan-de på samhället i stort. Staten och församlingen kan då samarbeta för allas bästa.

MUSIK

Det är anmärkningsvärt hur snabbt uppfattningar svänger, från kristendomsfientlighet till ett omhuldande av präster, kyrkor, kuratorer och psykologer, så fort statens och samhällets krisenheter inte längre förmår klara av situationen. När det inte handlar bara om att tillfredsställa fysiska behov av olika slag - utan djupt andliga och själsliga sår - då duger helt plötsligt det kristna kärleksbudskapet, i omtanke och omvårdnad. Att ta hand om sin ’nästa’ upphöjs då till något självklart, och alla förväntas sköta om varandra, trots att man tidigare inte lagt två strån i kors till exempel för att ’urfamiljen’ -samhällets grundelement- ska kunna bildas och stödjas så bra som möjligt.

Kanske är det ett naturligt mänskligt sätt att bete sig, när nöden kommer tätt inpå, och livet krisar till sig, men visst är det smått fantastiskt att notera hur viktiga kyrkorna helt plötsligt blir att fly till – tända ljus i och samtala med någon som man har för-troende för. Om det bara inte vore så att så fort svårigheterna är över så går man som en skock får tillbaka till det vanliga trampet och vill inte längre veta av Guds vägledning och hjälp i vardagens mångahanda.

Att underordna sig ’överheten’ låter sig ju säga, men när erfarenheten gång på gång visar att överheten inte sköter om sina undersåtar och värnar deras intressen på det sätt man skulle förvänta sig, är det väl inte underligt om samma överhet får finna sig i att bli betraktad med en mycket stor -och sund- skepsis i olika sammanhang. Det gäller såväl skattemyndigheternas beteende som ett icke-fungerande polisväsende, en nermonterad försvarsmakt, en urartad skola och en vård och omsorg som inte är värd namnet.

MUSIK

Frågan är hur länge en samhällsordning ska kunna bestå i harmoni, när inte Guds vägledande principer om ärlighet, hederlighet, rätt, rättfärdighet och respekt för liv och egendom tillåts genomsyra och styra både överhet och gemene man. Så länge underordnandet sker bara för att undgå straff är det dåligt med utrymme för samvetet och ett givande samarbete till allas gemensamma bästa.

Eftersom Gud vet hur hans människoskapelser är konstruerade, så vet han naturligt-vis också hur de regler han sätter upp för hennes liv ska vara utformade. Men med människans fria vilja som ständigt ställer sig på tvären och sätter sig upp mot Guds vägledning och hjälp, så krossas Guds initiativ och kultur efter kultur går mot sin undergång. Det är vad historien lär oss om vi vill lära oss någonting om den. Men den bistra sanningen är ju att det enda vi lär oss av historien är att vi INTE lär oss någonting alls av historien.

Kära vänner! Låt oss ta till oss bibelns ord till korintierna, från 2 Kor 4:16-18.

Så här står det i 1917 års bibelöversättning: ”Därför fäller vi inte modet; om ock vår utvärtes människa förgås, så förnyas likväl vår invärtes människa dag efter dag. Ty vår bedrövelse, som varar ett ögonblick och väger föga, bereder åt oss i översvinn-ligen rikt mått en härlighet, som väger översvinnligen tungt och varar i evighet – åt oss som inte har till ögonmärke de ting som syns, utan dem som inte syns; ty de ting som syns, de varar bara en tid, men de som inte syns, de varar i evighet.” Amen.

MUSIK

Veckans andakter, v 48

  • måndag 25 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. För det här tillfället har jag manats i mitt hjärta att lyfta fram en text från Uppenbarelsebokens 3:e kapitel. Men innan vi går in i det sammanhanget så vill jag be om Guds Andes direkta ledning så att allt blir rätt tänkt och sagt.... Läs mer

  • tisdag 26 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Innehållet i det här programmet utgår från en bibelvers i Uppenbarelsebokens 13:e kapitel. Vad som mer är att säga och förklara om den texten ligger utanför min egen begreppsvärld och därför ska jag börja med att be om Guds Andes ledning så... Läs mer

  • onsdag 27 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden har jag blivit påmind om en bibeltext från Matteus evangelium, som handlar om när Jesus botade två män som var besatta av onda andar. Men för att allt skall bli rätt tänkt och sagt av mig i det här sammanhanget, så... Läs mer

  • torsdag 28 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. När jag tänkte på det här programmet så kom bibeltexten från 1 Kor 9:24 upp för mig där det står: ”I ett tävlingslopp springer alla, men bara en vinner. Löp därför ditt lopp med sikte på att vinna” (ur Handbok för Livet – NT). För att... Läs mer

  • fredag 29 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Hur det ska bli i ändens tid, när Guds nådatid går mot sitt slut, det vet jag inte, och har ingen uppenbarelse om. Men det har på något sätt blivit allvarligare för mig nu än förr, att vi alla måste vara vaksamma och redo för uppbrott. Men för... Läs mer

  • lördag 30 november

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför det här programmet har mina tankar riktats mot några välkända rader från profeten Jesaja. Men för att allt ska bli rätt tänkt och framfört, så att Guds ord får framgång, så vill jag börja med att be om den Helige Andes ledning och... Läs mer

  • söndag 1 december

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård, ett sammanhang med kristen grundton för dig som söker och längtar efter ett hopp, en framtid och en tro. Idag ska jag koncentrera mig på att tala om Guds frälsning. Det finns ett Gudomligt frälsningsrådslut, som vi enligt Skriften ska kunna... Läs mer