En stilla stund

(Apg 16:9)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Utgångspunkten för den här stunden har jag hämtat från Apg 16:9 som handlar om ’Andens ledning’ för Paulus och Timoteus. För att Guds Ande ska kunna låta bibelordet åtföljas av en sådan kraft som behövs för att det ska nå fram till ett människohjärta, så vill jag börja med att be.

”Gode Gud. Jag kommer inför Dig för att i Jesu namn utbe mig den Helige Andes kraft över bibelordet som ska framföras så att det får den verkan som Du vill. Amen.”

Paulus och Timoteus hade försökt att komma till Asien vid 2 tidigare tillfällen, för att predika ordet där, men hade då hindrats av den Helige Ande. Den här 3:e gången blev deras resa sanktionerad med andlig kraft, sedan Paulus i en syn sett en man från Makedonien som stod där och bad honom och sa: ”Kom över till Makedonien och hjälp oss!”

Evangelisten Lukas som anslutit sig till Paulus, skriver i Apg 16: ”När han hade sett denna syn, försökte vi genast ta oss till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud hade kallat oss att predika evangeliet för dem.” (Apg 16:10 SFB).

MUSIK

Varför Paulus och hans följeslagare hade blivit hindrade vid sina tidigare försök att ta sig över till Asien det vet jag inte, men vilken anledningen än var, så hade Gud nu, genom flera andeuppenbarelser, fått sina tjänare till Europa och Filippi, som var en romersk koloni, för att predika evangeliet om Jesus Kristus. Kanske fanns det för få judar i Filippi för att man skulle få uppföra en synagoga. Det fanns också bestämmel-ser om att främmande religioner inte fick utövas inne i staden. Därför låg bönestället utanför stadsporten, och Lydia blev alltså den första där, som blev kristen.

” Herren öppnade hennes hjärta, så att hon tog till sig det som Paulus predikade” står det (Apg 16:14 SFB). I och för sig tror jag att en människa själv under påverkan av den Helige Ande öppnar sitt hjärta, genom att lyssna till Ordet, ta del av det och med sin fria vilja acceptera det. Man måste alltså ’vilja tro’ - då öppnas hjärtat inifrån. Först när det är öppet så kan det också ta emot evangeliet och fästa sin tro vid det. När Lukas skriver ”Herren öppnade hennes hjärta” så är det givetvis helt rätt, eftersom inget människohjärta kan tro utan att vara påverkat av Herren, genom den Helige Andes kraft.

När hjärtats innersta skrymslen blir upplysta av den Helige Andes ljus, blir man med-veten om synden i sitt liv och ser tydligt - kanske för första gången - allt det onda och felaktiga som man har gjort. Förlåtelse och rening blir då det enda viktiga.

I ånger och ibland djup förtvivlan, över den egna nattsvarta situationen, riktar man en uppriktig bön om förlåtelse till Jesus Kristus, den ende som kan förlåta synder här på jorden. Och Jesus förlåter alltid den uppriktige och ångerfulle syndaren. En frid och glädje som inte går att beskriva med ord, strömmar då in och fyller hela ens varelse.

MUSIK

Om du undrar över det här med ’Andens ledning’ som Paulus och Timoteus fick uppleva, så kan det ju gå till på många olika sätt – Gud ensam vet vilka alternativ som står till buds i Andens värld. I det här fallet som Lukas skriver om i Apg 16:9 fick de vägledning genom den syn som Paulus berättade om.

Om ditt hjärta är öppet och tillgängligt för Guds Ande, precis som den gång du tog emot frälsningen genom att tro på Jesus, så är det precis lika enkelt att vandra vidare på trons väg, under den Helige Andes ledning.

Andlig vägledning är ingenting som du får uppleva för att du är mer ’andlig’ eller ’from’ än någon annan, och det är absolut inte någon sorts belöning under din vand-ring med Gud. Om man ska koppla samman det med ’något eget’ så är det väl när det egna behovet av vägledning är som störst, och den egna förmågan som minst.

Personligen tror jag inte att du behöver ha några särskilda ’egenskaper’ förutom en uppriktig vilja att verkligen bli vägledd av Gud, och sedan ditt eget beslut att lyda.

Men det är klart, att om man ska kunna lyssna till Guds röst, så måste man ju vara lyhörd och medveten om den där svaga rösten i hjärtats innersta. Man kan behöva ’träna upp’ sin lyhördhet, precis som den unge Samuel fick göra (1 Sam 3). Ett öppet hjärta och tillgänglighet för Guds Ande, i lydnad för Hans bedömning och kontroll, är kanske det jag tänker mest på i det här sammanhanget. Men du får själv söka dig fram i bön. Det är Gud som väljer - kanske ett sätt som just för dig är det riktiga.

MUSIK

Eftersom vår Gud är allsmäktig så kan Han handla på vilket sätt som helst som behagar Honom. Och Hans vishet och kunskap är så stor, så Han behöver ALDRIG upprepa Sig.

Andlig vägledning kan ske i naturen, t ex genom stjärnan som vägledde de 3 vise männen från österns länder, ända till Betlehem. Det kan också ske genom en hemlig-hetsfull text, som när kung Belsassar fick se den på väggen i sitt palats och ingen annan än Daniel kunde uttyda den (Dan 5:25-26). Ett tredje alternativ är en syn, som den Paulus såg om mannen från Makedonien jag nämnde om tidigare (Apg 16:9).

Drömmar är ett annat sätt för Anden att vägleda oss människor. Jag tänker t ex på när Josef och Maria flydde till Egypten undan Herodes (Matt 2:13). Det kan vara ett profetiskt tilltal, som den gången profeten Jona fick Herrens kallelse att gå till Nineve, Assyriens huvudstad, och förkunna Herrens Ord för den ogudaktiga staden.

Jona sa: ”Om 40 dagar skall Nineve bli ödelagt.” (Jona 3:4). Resultatet av Jonas domsförkunnelse blev, att folket med kungen i spetsen, vände om från sin ondska. ”När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade Han det onda som Han hade hotat att göra mot dem, och Han gjorde det inte” (Jona 3:10).

Det enda jag för övrigt säkert vet är, att utan bön sker det ingenting i Andens rike. En annan viktig sak som man ska vara mycket uppmärksam på, när det gäller andlig vägledning, är att man måste skilja noga på VAD som ska ske eller göras och NÄR det ska ske. När det gäller Nineve, så ödelades den stora staden faktiskt, ett antal år efter Jonas domsförkunnelse – nu med hela det assyriska riket år 612 f.Kr.

MUSIK

Eftersom vi människor saknar Guds perspektiv på tiden, är det lätt att rusa iväg före Herren. Kanske är meningen med den vägledning man fått, att någonting kommer att ske i framtiden och inte alls med så kort varsel som man kan frestas att tro. Därför måste man mycket noggrant -inför Herren- pröva allt tilltal, antingen det skett genom en profetia eller på annat sätt. Annars kan man råka illa ut och orsaka en massa problem, både för sig själv, sina närmaste och kanske till och med för andra.

Tro mig! Jag har varit med om det. Hur gör man då när man prövar sin sak?

- Börja med att pröva det mot bibelns sanningar. Är det förenligt med Gudsordet eller inte? Är det tveksamt, så AVSTÅ!

(Guds Ande leder dig ALDRIG in i någonting som är orätt eller inte håller att prövas uppriktigt mot bibelns sanningar.)

- Ärar du Gud med det som du tänker göra? Räkna annars inte med Guds

välsignelse.

- Gagnar det som du tänker göra Guds rike? Tvekar du så AVSTÅ!

- Kommer din församling att stå bakom dig i förbön? Tvekar du så AVSTÅ!

- Fråga dig själv om det du tänker göra kan drabba någon medmänniska ofördelaktigt på något sätt. Är du tveksam – AVSTÅ!

MUSIK

När du kan svara JA på alla de prov som jag räknat upp för dig. Fråga Herren en gång till. Blir svaret JA - gå sedan i den kraft och vidare vägledning som Gud ger dig.

Det finns ingen större och mer glädjefull uppgift än att få gå Guds ärenden. Har Han sagt GÅ, så betyder det GÅ. Det vill säga grönt ljus till dess att Guds säger STOPP!

Det kan ju hända att det finns hinder på din livs-väg som först måste röjas bort, innan Guds tid för ’fritt fram’ är inne.

Jag tänker t ex på Israels barn som fick vara slavar hos Farao i Egypten i 430 år innan det var dags, att enligt Guds tidtabell, dra ut därifrån.

Varför tog det så lång tid? Jag tror att den tiden var exakt vad som behövdes för att Gud -på ett rättfärdigt sätt- efter hand skulle kunna fördriva alla folken för Israels barn, när de hade fyllt sina synders mått.

Kom ihåg vad jag sa förut. Gud som håller alla trådar i sin hand, känner till alla samband, på alla områden, som måste vara uppfyllda enligt Guds rättfärdighetsmått innan tiden är inne.

När Jesus skulle födas av Maria, så står det i Skriften att: ” Det hände sig vid den tiden, att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen…” ’Det hände sig vid den tiden’ skriver Lukas (2:1). Vilken tid? Jo, när tiden var inne för att Guds frälsningsplan skulle sättas i verket. Den plan som jag tror att Han hade burit inom sig sedan skapelsens morgon. Exakt i den stund som var bestämd, kanske många tusen år tidigare - föddes Jesus. Lita på Gud. Han gör ALLTID det som är rätt – och i rätt ögonblick.

MUSIK