En stilla stund

Luk 24:32

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden och vår vidare vandring på den kristna trons väg, har Emmaus-vandrarnas ord kommit upp för mig. Men innan jag går vidare vill jag be om Guds Andes direkta vägledning och styrning av mina tankar, ord och handlingar, så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med ett villigt hjärta och sinne, men utan ett uns av egen förmåga att förmedla Ditt Ord så att det når fram till mina lyssnares innersta. Därför ber jag att Du låter Din Helige Ande ta hand om allt så att Ditt Ord får fram-gång och blir förmedlat på rätt sätt. Amen.”

Bakgrunden till det man tänker på när det gäller de s.k. ’Emmaus-vandrarna’ och deras samtal, enligt Lukas-evangeliets 24:e kapitel, är att Jesus hade blivit korsfäst på Långfredagen och på tredje dagen, alltså på Påskdagen så uppstod Han igen från de döda genom Guds kraft. Det här var naturligtvis svårt att fatta, även för Jesu egna lärjungar. När två av dem är på vandring från Jerusalem till Emmaus, så handlar deras samtal förstås därför om detta till synes ’omöjliga’ - som hade hänt.

MUSIK

Så hände det sig, när de båda vandrarna gick där och samtalade med varandra, att Jesus själv närmade sig och slog följe med dem. Men de kände inte igen Honom, för deras ögon var ’slutna’ står det. Han frågade dem vad de pratade om, och de sa, med bedrövad uppsyn: ”Är Du den ende främling i Jerusalem som inte vet vad som hänt de här dagarna?” (Luk 24:18 SFB).

Han frågade dem: ”Vad då?”

Sedan berättade de för Honom om ”det som hänt Jesus från Nasaret, en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och allt folket. Honom har våra överstepräster och rådsmedlemmar utlämnat till att dömas till döden och låtit korsfästa. Men vi hade hoppats att Han var den som skulle frälsa Israel. Till allt detta kommer att Han redan har låtit den tredje dagen gå, sedan detta skedde. Och vidare har några kvinnor bland de våra, gjort oss uppskakade. De gick tidigt på morgonen till graven men fann inte Hans kropp. Och de kom och berättade att de hade sett en änglasyn och att änglarna hade sagt att Han levde. Då gick några av oss till graven, och fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men Honom själv såg de inte."

Han sade till dem: ’Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. Måste inte Messias lida detta för att gå in i Sin härlighet?’ Och Han började

Med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om Honom i alla Skrifterna. När Han (senare) låg till bords med dem, tog Han brödet, tackade Gud, bröt det och räckte åt dem. DÅ öppnades deras ögon, och de kände igen Honom, men Han försvann ur deras åsyn” (Luk 24:18-31 SFB).

Jesus hade alltså uppstått igen från de döda på 3:e dagen som Han hade förutsagt.

MUSIK

”Brann inte våra hjärtan när Han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?” sa de båda Emmaus-vandrarna till varandra. (Luk 24:32 SFB).

Hur är det med oss - dig och mig?

Brinner våra hjärtan när den Helige Ande öppnar Ordet för oss och Sanningen går upp i våra hjärtan? Eller fortsätter vi som tidigare, med ’slutna ögon’ som inte känner igen Honom, Jesus, som Skrifterna handlar om?

Det är en fråga som du och jag måste besvara sanningsenligt.

Om vi ska kunna växa till i tron, och arbeta på vår frälsning och helgelse, steg för steg, så måste vi vara helt öppna i våra hjärtan och tillgängliga för den Helige Ande och Hans verk i oss. Om vi inte vill ställa oss till Hans förfogande till 100% och släppa all egen kontroll, så får Han inte det utrymme och den frihet som Han behöver för att det ska kunna bli ett bestående resultat inom oss. Vi måste - varje dag - rensa bort all stolthet, allt högmod och all egen-rättfärdighet som kan finnas i oss. Vi måste också ta på oss den vapenrustning som Gud erbjuder oss - varenda dag - annars klarar vi oss inte i den andliga striden - en strid och kamp som är så illfundigt planerad mot oss, så det kan vi aldrig ens tänka ut.

Ondskans andemakter är så sataniskt listiga så vi kan aldrig i egen kraft stå emot, eller klara oss undan deras angrepp på vår ande, själ och kropp. Om vi inte har Guds blods beskydd varje sekund, så är vi förlorade. Det värsta vi kan göra är att tro att vi INTE ÄR utsatta eller angripna… eller tro att vi kan klara oss själva, utan den Helige Andes hjälp, för då brister vår vaksamhet och vår beredskap.

MUSIK

Vårt liv, med alla våra hemliga tankar, är utsatta för en ständig påverkan som vi inte kan se med våra fysiska ögon eller kan ta på med våra händer.

Det är andliga attacker av en art, som vi inte har någon egen förmåga att klara av. Bara Gud har en total kontroll och ser alla sådana samband och strider i andevärl-den, som vi berörs av och är utsatta för. Genom den Helige Ande och bara genom Honom och Hans hjälp, kan vi övervinna det onda och en dag stå som slutsegrare.

Själv förstår jag varken allt eller hälften av den här andliga striden som förs både i himlarymderna och här på jorden, men ett vet jag och det är att Guds Ande gör allt för att varna oss för de här farorna. Men för att vi ska kunna ta till oss varningarna, så måste vi ha ett öra som är känsligt och lyhört för Andens röst, och en andlig klarsyn så att vi kan se och förstå det som händer, och rätt kan tolka sammanhangen så att vi inte blir överlistade. Jesus sa: ”Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken” (Matt 16:3-4 SFB).

Vad var då Jonas tecken? Jag vet inte, men jag tror att Han var ett varningstecken för alla Nineves invånare och för sin tid. Jonas egen erfarenhet av att ha varit 3 dygn i den stora fiskens buk, men ändå till slut bli räddad genom Guds ingripande, när den stora fisken kastade upp Jona på stranden - var åtminstone nog för Jona själv.

MUSIK

Vad är det då med Gudsordet som gör att det är så viktigt att lyssna till det och följa det när det kallar oss och verkar i oss om vi öppnar oss för det?

Jo, Skriften säger att:

”Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.

Inget skapat är dolt för Honom, utan allt ligger naket och uppenbart för Hans ögon. Och inför Honom måste vi stå till svars” (Hebr 4:12-13 SFB).

På den yttersta dagen när allt vad vi sagt och gjort ska bedömas, då kommer allt att ligga öppet för granskning inför Hans - Jesu - ögon.

”Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv” står det, ”så ger Sonen liv åt vilka Han vill. Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har Han överlämnat åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt Honom” (Joh 5:21-23 SFB).

I vers 27 står det: ” Han (Gud) har gett Honom (Jesus) makt att hålla dom, eftersom Han är Människoson.”

Han som föraktades och förnedrades ända till korsdöden kommer att upphöjas till den högsta myndigheten (Fil 2:7-11).

Det ligger en gränslös tröst i de här bibelorden. Han (Jesus) som har levt under våra jordiska villkor, och som älskat oss så högt att Han gav sitt liv för oss, HAN är vår domare. Och Hans största lust är att frälsa och rädda oss.

MUSIK

Hur är det då? Om vi med knapp nöd klarar oss igenom den här världen med ett anklagande samvete (åtminstone om jag får tala för mig själv) hur kommer det då att gå inför Guds tron - när all synd och alla våra felsteg ska avslöjas?

Skriften säger ju att: ”De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom...” (Joh 5:29 SFB).

Jo, det finns ett svar på det också.

Lyssna vad Jesus säger i Johannes evangelium, kapitel 5 och vers 24. Så här står det: ” Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på Honom som har sänt Mig, han har evigt liv och KOMMER INTE UNDER DOMEN utan har övergått från döden till livet.”

Har du hört vad Jesus säger? Den som hör Hans ord och tror på Gud HAR EVIGT LIV och kommer inte under domen.

Eftersom Jesus är Människoson, så känner Han till alla våra livsvillkor och dömer oss inte OM vi tror på Honom och på den som har sänt Honom – nämligen Gud-Fadern.

I Sin översteprästerliga förbön för sina lärjungar och för oss, säger Jesus: ” Detta är evigt liv att de känner Dig, Den Ende Sanne Guden, och den som Du har sänt, JESUS KRISTUS” (Joh 17:3 SFB).

Finns det då någon anledning för dig och mig att vara oroliga? Vi som av hela vårt hjärta tror att Gud har uppväckt Jesus från de döda och bekänner Honom som Herre i våra liv? Svaret är NEJ! Låt Gudsordet verka i ditt hjärta också. Det är din räddning!

MUSIK