En stilla stund

”Jag vill lära överträdarna dina vägar, så att syndare omvänder sig till dig” (Ps 51:15 – SFB).

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden kom jag att tänka på vad Jesus sa om att det är det som går ut från munnen som orenar människan. Så här står det:
”Jesus kallade folket till sig och sa till dem: Hör och förstå! Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar männi-skan.” /…/ ”Inser ni inte, att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång? Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta, som orenar människan. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse. Det är detta som orenar människan...” (Matt 15:10-11; 17-20 – 1917). Men innan jag går vidare ska jag be om Guds vägledning i bibelordet och hjälp med att förmedla budskapet rätt.

”Gode Gud! Tack för att jag får komma inför Dig, Du som har kraft och råd till Ditt för-fogande. Hjälp mig, Herre, att rätt förstå bibelordet så att jag kan ta det till mig, och sedan i min tur, kan förmedla Ditt budskap vidare – till frälsning och räddning för någon lyssnare som nu i sitt hjärta vänder sig till Dig med bön om hjälp. Amen.”

Av hela mitt hjärta vill jag stämma in i en psalm som David, Israels kung, skrev. Och över den psalm jag tänker på står det: ”Den botfärdiges bön.” Den lyder så här:
”Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig inte från Ditt ansikte och tag inte Din Helige Ande ifrån mig. Låt mig åter få fröjdas över Din frälsning och uppehåll mig med villighetens ande” (Ps 51:12-14 – 1917).

MUSIK

Både filosoferna Freud och Marx menade att religionen hade förlagt det onda till människans ”hjärta”, men kom själva med motsatsen till det synsättet och hävdade att det onda låg ”utanför” människan själv. Av det resonemanget följer ju, att det inte är människan som behöver förändras, utan något annat som ligger utanför henne själv - till exempel kulturen eller moralen. Bägge de namnkunniga filosoferna ansåg därför att uppgiften var att förstå sig på människan - som vill så väl  och gör så illa.
Stalins Sovjet är ett exempel på hur man ville forma den nya människan genom att ändra på samhället, i stället för att försöka ändra på människan och hennes inre - som Jesus talar om. Kanske är det dags för oss att ansluta oss till vår Skapares mening om det hela. Han som vet vad han har skapat, borde han inte också få lägga fast sina grundförutsättningar för hur människan och hennes handlande ska kunna förändras - om hon nu vill bli förändrad? Ibland talar man om ‘sekularisering’ som om det vore någonting i samhället som man drabbas av, utan att själv delta i det. Men så är det ju naturligtvis inte. De flesta mentalt sunda och friska människor vill ha ordning och reda i livet. Att sedan olika kulturell bakgrund och liknande kan innebära att det som är ‘ordning’ för vissa människor, tvärtom betraktas som ‘oordning’ av andra, må ju vara. Men sekularisering innebär inte oordning i allmänhet, utan är mer av människans försök att få till stånd en ordning och harmoni i tillvaron - utan Gud.

MUSIK

När vi envisas med att vilja ha tillgång till kärlek, tro och hopp, godhet, sanning och rättvisa - men inte vill ha någon Gud som lägger sig i och ska styra eller kontrollera oss, då blir ju ’resultatet’ därefter.
Styrningen och kontrollen vill vi ju sköta själva! Ack ja!
Hur det ska gå till i praktiken när vi INTE KAN förändra något annat än det yttre - medan de verkliga problemen sitter i människans inre - det har ingen klurat ut än, och kommer aldrig att lyckas med heller. Den enkla anledningen är nämligen att det är Guds område!
Allt det där som vi så gärna vill ha, men inte kan få, eftersom vi inte kan kontrollera mer än det yttre, ger en tomhet – och ett glapp inom oss. Eftersom ingen tycker om glapp eller tomhet, så försöker vi fylla ut det tomrummet med något som ger oss en inre tillfredsställelse ändå - åtminstone för stunden - även om det inte håller i det långa loppet.
Vi söker kanske någonting annat som ersätter det vi saknar. Vi konsumerar kanske... äter, dricker, skaffar nya kläder eller en ny bil. Kanske ändrar vi livsstil med en ny fru eller man, ett annat boende och arbete i en annan stad... kanske i ett annat land... vad som helst som fyller tomrummet… åtminstone med lite av nyhetens behag... till dess att vardagslunken efter ett tag, tar över igen och vår rastlöshet och jakt efter något nytt och spännande börjar om igen…

Ibland kallar vi det karriär... ibland att satsa på sig själv... till sist blir det kanske i stället sköt dig själv och strunta i andra...
Var blev det då av alla de vackra orden och löftena om trohet i nöd och lust?
Och den gyllene regeln om att alltid göra mot andra som man vill att andra ska göra mot en själv (Luk 6:31 – 1917) – hur slutade det?

MUSIK

Den där inre oron, tröttheten och ångesten... hur blir man av med den? Gymnastik, lek och idrott - kan det vara något kanske? Golf, tennis, fiske, paddla kanot, segla jorden runt... flyga ballong, hoppa fallskärm... forsränning... bergsbestigning... nya vyer... fler nya äventyr?
Ja, det är säkert roligt och bra för den som är intresserad, men när du avverkat allt det där... när adrenalinkicken inte vill infinna sig längre, vad du än tar till, vad återstår då? Då sitter du där igen och undrar vad meningen är med livet och inser till sist det tragiska i att man aldrig kan fly ifrån sig själv! Vad är då det verkliga livet?

Om du vill lyssna så säger den gamla bibelboken att:
”Verkligheten själv finnes hos Kristus.” (Kol 2:17 – 1917).

Livets mening är att vara till hjälp för andra människor - särskilt de svaga och de fattiga. Inte så att de goda gärningarna ger dig någon sorts bonusbiljett för inträde i Guds rike men Jesus sa: ”Det är saligare att giva än att taga” (Apg 20:35 – 1917).
Jag tror att det hänger samman med att du kan skaffa dig skatter i himmelen, som inte förstörs. Skatter av goda gärningar som kommer att vara en god grundval för framtiden - den kommande tidsåldern. (1 Tim 6:19 – SFB).

MUSIK

I sitt första brev till Timoteus skriver aposteln Paulus: ”Säg till dem som är rika att inte vara högfärdiga och att inte lita på pengar som plötsligt kan mista sitt värde. De ska i stället lita på den levande Guden, som alltid ger oss rikligt av allt vi behöver.
Säg åt dem att använda sina pengar till att göra gott. De bör vara rika i goda gärning-ar och med glädje ge åt dem som behöver. De skall alltid vara beredda att dela med sig till andra av vad Gud har gett dem.
På det sättet kommer de att samla rika skatter åt sig i himlen. Det är den enda trygga investeringen för evigheten!” (1 Tim 6:17-19 – LB). Det är inte ofta som jag talar om investeringar i det här programmet. Åtminstone inte sådana investeringar som man avser i ekonomiska sammanhang. Men här får du alltså ett andligt präglat investe-ringsråd - gratis och direkt från bibelbokens blad. VARSÅGOD! Jag hoppas att du lade märke till att jag sade att goda gärningar INTE ger dig någon inträdesbiljett till Guds himmel. DET ENDA GUD ACCEPTERAR ÄR DIN TRO OCH BEKÄNNELSE AV HANS SONS NAMN – JESUS KRISTUS. Det är den enda kvalificeringsgrund som duger när du står framför pärleporten och klappar på.

Det är inte jag som försöker tala om för dig hur det kommer att bli en gång om du gör si eller så, eller tror på det ena eller det andra. Du behöver inte alls låta dig styras av vad jag säger, men LÄS SJÄLV innantill i bibeln om sammanhanget!
Så här står det:
”Den som tror på Sonen (Jesus Kristus) har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom” (Joh 3:36 – SFB).

MUSIK

Evangelisten Johannes ord att ”Guds vrede blir kvar över honom” betyder att synden är kvar i den som INTE TROR. Aposteln Paulus förklarar i romarbrevets 5:e kapitel hur det hänger ihop. Han skriver så här: ”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. När vi (som tror) nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade” (Rom 5:9-10 – SFB).

Vad är vredesdomen? Jo, det är en nödtid som blir större och mer allvarlig än någon-sin tidigare i jordens historia. Så här sa Jesus till sina lärjungar: ”Detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma. /…/ Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekom-mit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma. Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas./…/ Jag har nu sagt er detta i förväg./…/ Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara” (Matt 24:14, 21-22, 25, 27 – SFB).

Dagens minnesord: ”Om den dagen eller stunden vet ingen något, inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern”  (Matt 24:36 – SFB).

MUSIK