En stilla stund

Fil 3:8

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Den här andakten utgår från Paulus brev till Filipperna, kapitel 3 och vers 8 där texten handlar om rättfärdigheten genom tron och att allt -för aposteln- räknas som förlust i jämförelse med det som är långt mer värt, nämligen kunskapen om Jesus. Men innan jag mot den här bakgrun-den går vidare på trons väg, ska jag be Gud om hjälp och vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med en önskan från mitt hjärtas djup. Jag ber att du genom den Helige Ande ger mig den hjälp och vägledning i ordet som du vet att jag behöver. Herre, låt någon lyssnare som har sitt hjärta öppet mot dig få lyssna in din röst till välsignelse och frälsning genom den kraft som evangeliet bär i sig. Amen.”

Trots att det inte är kunskapen om Jesus -utan bekännelsen av honom som Herre- som frälser en människa (Rom 10:9-10 – SFB) så börjar ju vägen till frälsning och det eviga livet, med att man får kunskap om möjligheten till förlåtelse för de synder man begått. Antingen man får den kunskapen själv genom att läsa sin bibel eller att någon talar om att det finns en väg till Gud och att den vägen går genom Jesus Kristus, Guds Son (Joh 14:6 – SFB). Utan den kunskapen och ett lyhört sinne, så blir budska-pet inte mottaget i ett hjärta med en sådan ’god jord’ att det kan slå rot där och bära frukt både för lyssnaren själv och för hans eller hennes medmänniskor.

MUSIK

Kunskapen om Jesus, som är en trosfråga och inte något informationsproblem, är mer värd än allt annat, enligt Paulus brev till filipperna. Vidare säger han: ”Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron” (Fil 3:7-9). Utan kärlek i förbindelse med den kunskap om Jesus och tron på Honom -som leder till rättfärdighet från Gud- ” så vore jag ingenting” skriver han till korintierna. ”Om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna. Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting” (1 Kor 13:3-7 SFB). Utan kärlek till medmänniskorna så är du och jag ingenting, även om vi har den kunskap som leder till tro på Jesus och rättfärdigheten från Gud. Om jag förstår det rätt, så är kärleken så förbunden med kunskapen om Jesus och den tro som leder till Guds rättfärdighet, att de inte kan skiljas från varan-dra. En tro på Jesus, utan gärningar gjorda i kärlek, finns alltså inte.

MUSIK

Jakob skriver i sitt brevs 2:a kapitel: ”Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem:

’Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta’, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar. Nu säger kanske någon: ’Du har tro.’ – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår fader Abraham er-känd som rättfärdig genom sina gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?

Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärning-arna som tron blev fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: ’Abraham trodde Gud, och det räknade honom till rättfärdighet’ (1 Mos 15:6), och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro./…/ Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död”

(Jak 2:14-24, 26 – SFB).

Man måste i det här sammanhanget observera att det INTE är genom gärningarna som man blir rättfärdig inför Gud. Nej, tron på Jesus är det första, och viktigaste. SEDAN samverkar tron med gärningar gjorda i kärlek mot medmänniskorna. Det var här judarna tog miste genom den gärningslära som de enligt Mose lag trodde skulle leda till rättfärdighet. Eftersom många förkastade tron på Jesus så fanns det inget annat alternativ för dem.

MUSIK

Paulus och Barnabas predikade frimodigt om Guds nåd och sa:

”Därför ska ni veta, mina bröder, att det är genom honom (Jesus) som syndernas förlåtelse predikas för er, och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag./…/ Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna. Ty så har Herren befallt oss: ’Jag har satt dig till ett ljus för hedningarna, för att du skall bli till frälsning intill jordens yttersta gräns’” (Jes 49:6 – SFB).

Jesus är alltså det ljus som Gud har ställt fram för oss, vi som är ’hedningar’ i judar-nas ögon. ”Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig” säger Gud genom profeten Jesaja (Jes 65:1 – SFB).

”Hedningarna, som inte strävade efter rättfärdighet, vann rättfärdigheten, den rättfär-dighet som kommer av tro. Israel däremot, som strävade efter att uppfylla den lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen. Varför? Därför att de inte sökte rättfärdigheten av tro, utan tänkte sig kunna vinna rättfärdigheten genom laggärning-ar. De har snubblat på stötestenen, så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam” (Jes 28:16 – SFB). Alltså, finns det för oss alla, oavsett om vi är judar eller hedningar, samma möjlighet att nå fram till den tro på Jesus, som för till rättfärdighet.

MUSIK

Ingen av oss kan tillgodoräkna oss någon rättfärdighet alls, om den inte -av nåd- blir oss given av Gud genom tron på Hans Son, Jesus Kristus. Inför himlens port är det alltså inte frågan om vad vi har presterat eller inte presterat, även om vi skulle ha lagt ner hela vårt liv och med all kärlek hjälpt våra medmänniskor fram till frälsning. Nej, inför pärleporten finns det ingenting annat som ’duger’ än Guds Nåd i tron på Jesus.

Det finns ingenting viktigare än att vi sagt JA och tagit emot den försoningens gåva som Gud erbjudit oss genom tron på Sin Son - Försonaren själv - Jesus Kristus.

Har vi gjort det så är vi som Guds barn välkomna att ta i besittning det rike som stått färdigt för oss sedan skapelsens morgon. Har vi INTE tagit emot den försoning som vi erbjudits i namnet Jesus, återstår inget annat än en definitiv skilsmässa från Gud och därmed ett evigt straff tillsammans med djävulen och hans änglar i ett helvete där elden aldrig ska slockna. En del människor tycker att det verkar underligt att bli förvisad till den eviga pinan – ’bara’ för att man inte accepterat Jesus som sin Herre under jordelivet. Ja, det kan man ju tycka, men nu är det så att den här frågan är inte föremål för diskussion eller tyckande av dig och mig, utan det är Guds beslut, enligt bibeln, Guds Sannings Ord, som är den kristna trons urkund. Vad du och jag råkar tycka eller ha funderingar om saknar fullständigt all betydelse i det här fallet.

Sanningen är, enligt kristen tro, att för att frälsa det fallna människosläktet har Gud skapat en väg till försoning med sig själv och människans räddning från den eviga döden till evigt liv.

Den vägen är EN och går genom Jesus Kristus, Guds Son (Joh 14:6 - SFB). Alla människor får välja själva, och säger man NEJ i sitt hjärta, så tar man avstånd från Guds gåva, och bestämmer då också själv -på samma gång- sin egen eviga vistelse.

MUSIK

Den som aldrig fått veta någonting om Jesus som Guds hopp till frälsning och evigt liv, kommer givetvis inte heller att dömas på samma sätt som de som medvetet tagit avstånd från Guds erbjudande eller vägrat att ens en gång befatta sig med frågan. De kommer att dömas efter det som är fördolt i människan, nämligen sitt eget samve-tes röst som kommer att uppdagas för att ingen ska dömas på felaktiga grunder eller orättvist på något sätt. Alla människor kommer en gång att -inför Guds tron- dömas på ett så rättfärdigt sätt att ingen jordisk domstol någonsin dömt så rättvist, nämligen med iakttagande av ALLA omständigheter som t.ex. av barmhärtighet kan vara för-mildrande (Jak 2:13 – SFB). Men något medlidande kommer inte att visas mot den som fått möjlighet att säga JA men avvisat Jesus, Guds Son.

Slå upp din bibel och jämför vad Jesus säger (Matt 22:11-13) om den bröllopsgäst som inte accepterade de kläder som kungen erbjöd, utan tyckte att hans egna dög lika bra. Kungen sa till tjänarna: ”Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall man gråta och skära tänder.”

I den österländska kultur som rådde där den här händelsen inträffade, var det vanligt att härskaren sände en klädnad tillsammans med inbjudan till bröllopet. Att inte ta på sig den var detsamma som att man visade ringaktning mot den som inbjudit. Därför blev följden också att man blev utkastad ur bröllopssalen. Det här är en liknelse som Jesus lyfter fram och jämför med vad som kommer att hända den som inte vill ta på sig frälsningens kläder av nåd. Säg inte nej, min vän! Jesus är din vän och har dött för dig. Amen.

MUSIK