En stilla stund

”Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse” (Matt 25:34).

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Den här stunden handlar om vår kristna tro i en personlig relation med Guds Son, Jesus Kristus. Jag vill berätta för dig om hur Gud lett mina steg, under mitt liv. Men innan jag går vidare och talar om det, så ska jag be Gud om hjälp så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag ber om din hjälp genom den Helige Ande, så att jag kan förstå ditt ord och kan förmedla det budskap som du vill ha framfört till mina lyssnare i dag. Amen.”

Jag är uppvuxen i ett kristet hem, där Gud och Guds Ord alltid sattes i förgrunden, både privat i hemmet och mer ’offentligt’ så att säga, i den kristna verksamhet som min pappa var engagerad i. Mina barndomsintryck är trots det blandade, beroende på att pappa var predikant och förkunnare under vissa tider och dessemellan arbetade han praktiskt med byggnadsarbete som snickare. Under vissa perioder av min uppväxt och tonårstid var mina båda föräldrar missionärer, dvs de var engagerade av en eller flera svenska frikyrkor eller församlingar för att förkunna tron på Jesus Kristus i olika länder utanför Sverige.
Nu kan man kanske förledas att tro, åtminstone om man står utanför den kristna verksamheten, att bara av den anledningen att jag vuxit upp i ett kristet hem, så skulle jag på något sätt också automatiskt vara ’kristen’ dvs med en personlig tro och Guds-relation... men så är det inte. Oavsett bakgrund så kommer vi alla fram till en punkt i livet -förr eller senare- där vi måste fatta ett alldeles eget beslut och ta ställning för eller emot Jesus och det erbjudande om förlåtelse från våra synder som Gud gett oss.

MUSIK

Både du och jag måste alltså fatta ett personligt beslut om vi vill ta emot eller förkasta den Guds gåva som heter förlåtelse för synd i Jesu namn.
För min egen del skedde det ställningstagandet för många år sedan, när jag var med min pappa på en liten ort som heter Gullabo-by. Han var där för att ha en serie guds-tjänster i en församling på platsen. Kanske var jag 9-10 år gammal - jag minns inte så noga.
Jag hade hört att Jesus skulle komma tillbaka en andra gång till vår jord, och då för att hämta dem med sig till himlen, som trodde på honom. En natt låg vaken och frågan som brände inom mig var om jag var redo att möta Jesus, när han kom tillbaka.

Jag minns att jag var orolig i mitt hjärta och började gråta i min ensamhet där jag låg i min säng. Jag smög upp och in till min pappa, mitt i natten. Jag talade om för honom hur det var fatt... och vi bad tillsammans. Jag upplevde hur min oro liksom lyftes bort från mitt inre och en stor frid kom in i stället. Min synd var borta och mitt liv med Herren Jesus hade börjat.

Den där händelsen i min barndom i Gullaboby glömmer jag aldrig. Den markerar liksom startlinjen för mitt liv med Jesus i hjärtat.

MUSIK

Så småningom kom naturligtvis för mig, som för alla andra, tonåren med allt vad det innebar av växtvärk, både fysiskt, själsligt och andligt. Det blev många stapplande steg... det  ska jag villigt erkänna - utan att fördjupa mig i någon eländes-beskrivning.

Det står i en gammal sång att det är mänskligt att falla men gudomligt att resa sig igen... och det vill jag väldigt gärna poängtera för dig som lyssnar, att hur många gånger du än faller, så ge inte upp. Res dig igen och fortsätt... kanske går det stapp-lande, men det går i alla fall framåt.
Vi är allesamman som lera på den Store Allsmäktige krukmakarens (Guds) drejskiva... och går det sönder så kastar Han inte bort oss, utan börjar om igen, för att kärlet ska bli sådant som Han avsett och vill ha det.

Ja, så småningom blir vi ju alla äldre. En del blir klokare och förståndigare med åren och för andra fortsätter det väl lite si och så i livets hårda skola. Men alla är vi ju människor, och alla har vi exakt samma evighetsvärde inför Gud, vår Skapare.
Jesus har dött för oss alla och hans offer gäller lika för kung och för slav. Han älskar oss alla precis lika mycket och har inget som helst anseende till personen. Men Han ställer också samma krav på oss alla, när det gäller att ta en personlig ställning till Hans erbjudande av gåvan om förlåtelse för personlig synd, genom en personlig tro på Jesus Kristus som Herre i vårt liv.

MUSIK

Var och en måste alltså personligen fatta sitt eget beslut om att ta emot eller förkasta Guds gåva. Ingen av oss kan skjuta över det ansvaret på någon annan.

DET HÄR ÄR MYCKET ALLVARLIGT OCH DET VIKTIGASTE BESLUT SOM DU PERSONLIGEN MÅSTE FATTA I DITT EGET LIV.
GENOM DITT BESLUT, SOM DU FATTAR HELT PÅ EGEN HAND, TAR DU ALLTSÅ STÄLLNING  TILL JESUS HÄR I TIDEN OCH TILL DIN EVIGA TILLVARO.
DETTA ÄR MYCKET KLART OCH TYDLIGT BIBELNS OCH EVANGELIETS RAKA BUDSKAP TILL HELA MÄNSKLIGHETEN - OCH TILL DIG - EFTERSOM DU OCKSÅ ÄR EN MÄNNISKA.

Långt upp i vuxen ålder har jag många frågor om den kristna tron, kanske precis som du har, och jag har stapplat på vägen många gånger. Men att veckla ut alla misstag jag gjort i mitt liv, är inget positivt, så därför avstår jag från det.
Det enda jag med absolut 100%-ig övertygelse och erfarenhet kan säga om Gud, är att för mig och min familj, har Han visat en mycket större kärlek och omsorg än vad jag tidigare någonsin kunde ana eller tro var möjligt.
Därför är jag idag övertygad om att Gud verkligen finns. Men inte bara det... den Gud jag lärt mig känna, har dessutom en mycket stor kärlek till oss människor och en oerhört stor omsorg om oss som enskilda. Han bryr sig mycket mer om dig än vad du kan ana eller föreställa dig.

GUD ÄR EN GOD GUD!

Ingen av oss -varken Du eller jag- kan någonsin förstå djupet av Guds godhet!

MUSIK

Jag skulle önska för min egen del, att få en ännu större insikt i det här underbara med Guds kärlek till oss människor. Och det har ingenting med mänskligt förstånd, vishet eller förmåga att göra. En sådan ’insikt’ om det Gudomliga ligger på ett helt annat plan
- ett andligt plan.
Det står i min bibel att Gud är Ande och vill man nå fram till Honom måste man tillbedja i Ande och Sanning. Och vägen till Fadern går genom Hans Son, Jesus Kristus.
Det finns alltså ett andligt område av kunskap och en ’andlig vetskap’... som handlar om ”vad intet öga har sett och intet öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älskar honom” (1 Kor 2:9).

Därför står det också att ”vi har inte fått världens ande, utan den Ande, som är av Gud, för att vi ska veta, vad som har blivit oss skänkt av Gud” (1 Kor 2:12). Det är intressant, att Gud har ordnat det så att vi människor ska veta - inte tro, utan veta - vad Gud har skänkt oss och bevisat för oss. Något av det är kärlek, vishet och frihet.

Jag har talat mycket nu om Guds kärlek... men den kärleken kan inte beskrivas med mänskliga ord. Ord täcker helt enkelt inte omfattningen och djupet av Guds kärlek... den självutgivande kärleken som älskar utan att kräva någonting i gengäld. Som genom Jesus Kristus betalade det högsta pris som universum kunde omfatta... för att utplåna människornas synder!

Guds natur är att älska där inget älskvärt finns, eftersom Guds natur är kärlek!

MUSIK

Guds kärlek går inte att förklara med övertalande eller övertygande visdomsord för en människa. Det behövs som skriften säger ”en bevisning i ande och kraft!” (1 Kor 2:4). När en människa öppnar sig för Gud och låter Guds Ande -i hennes hjärta- bevisa försoningens kraft i Jesu namn, då först får hon den andliga upplevelse som innebär att hon blir uppfylld av Guds härlighet och frid i sitt inre. Det ger henne ’andlig vetskap’ om vad Guds kärlek är - åtminstone till en del.

Men det är inte slutstationen - det är bara början! Upplevelsen av frälsning är bara startpunkten och det absolut nödvändiga ’avstampet’ in i Guds rike och punkten på vår livsväg där vi vänder om.
Men det återstår mycket mer som Guds Ande vill undervisa oss om, ge oss insikt i och hjälpa oss att successivt få grepp om. Inte därför att vi ska bli några andliga fantomer, utan därför att vi i en ändå större ödmjukhet än tidigare, ska kunna hjälpa våra med-människor på vägen och vara deras vägvisare och tjänare på trons väg.

Det glada budskapet om att det i namnet JESUS finns förlåtelse för all synd, har vi -var och en- uppdraget att föra ut till alla folk.

När det är gjort så är den här tidsåldern slut!

Dagens minnesvers: ”Vad intet öga har sett och intet öra hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älskar Honom” (1 Kor 2:9).

MUSIK