En stilla stund

”På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig…” (Job 1:8)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att du vill vara med mig när jag försöker gå lite djupare i bibelordet på den kristna trons väg. ”Dock, jag vet att min Förlossare lever…” sa Job när han satt på en askhög och skrapade sin kropp med en lerskärva. Trots allt lidande och alla motgångar höll han alltså fast vid sin tro på den ende Sanne Guden. Men för att allt ska bli rätt börjar jag med att be Gud om vägledning och hjälp.

”Gode Gud! Jag ber att du -genom den Helige Ande- ska öppna mina ögon för ditt Ord och för det som du vill ha sagt till både mig och till mina lyssnare i dag. Amen!”

Jag läser Psalm 27 från bibelns blad: ”Herren är mitt ljus och min frälsning, för vem skulle jag frukta? Herren är mitt försvar, för vem skulle jag vara rädd? När de onda kommer emot mig och vill uppsluka mig, mina motståndare och fiender, då skall de själva stappla och falla. Om en här belägrar mig fruktar ej mitt hjärta. Om krig bryter ut mot mig är jag ändå trygg” (Ps 27:1-3 – SFB). Kung David som skrev den här psalmen talar om Gud som sitt livs värn, skydd och trygghet. Jag vet inte om du känner samma behov av trygghet som jag gör, men det är faktiskt en grundsten i min tro i djupet av mitt hjärta, detta med tryggheten i Gud och min förtröstan på Honom. Men det är ju ingen konst att tala om tryggheten i Gud och en absolut förtröstan på Honom när inte förvissningen i hjärtats innersta sätts på några svårare prov. Många människor som jag läser om i olika sammanhang har satts på sådana prov så jag undrar ibland om jag verkligen själv skulle ha kunnat hålla ut i tron om jag hade fått utstå samma saker.

MUSIK

Själva ur-exemplet på det här med lidande av alla slag, från bibelns blad, är väl den man om vilken Gud själv sa: ”...på jorden finns icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda” (Job 1:8 – 1917). Gud själv, universums Herre, lyfte här fram den rättsinnige Job som ett strålande exempel. Han blev verkligen ett exempel för all framtid på hur en människa kan sättas på prov utan att fördenskull lämna sin tro på Gud, oavsett vilka omständigheter och lidanden han utsattes för. Jag har läst en del på sistone om Job. Man kan se alltsammans som hände från minst 2 sidor. Job kunde inte det, men vi som lever nu och kan läsa innantill hur allt hängde samman, kan ju nu -efteråt- göra det. Händelserna som Job fick gå igenom kan naturligtvis ses ur hans eget perspektiv. Men de kan också ses från Guds synpunkt, vilket är någonting helt annorlunda. I kort sammanfattning kan man säga att för Job var det som hände bara en lång rad av fruktansvärda tragedier och lidanden, som dessutom var helt obegripliga för Job själv. Men från Guds syn-punkt var det inte -i första hand- frågan om vikten av Jobs fysiska lidande, även om Gud verkligen inte var oberörd av det som hände heller. Nej, för Gud var det en helt annan sak som stod på spel. Inför alla ondskans makter ville Gud nämligen bevisa att Job verkligen var en alldeles fri människa, att välja vem han ville tro på och sätta sin tillit till, alldeles oavsett om han själv fick några fördelar av sin tro eller inte.

MUSIK

Gud ville, om jag förstår det rätt, bevisa att Jobs tro inte stod i någon sorts förmånligt förhållande till om det fysiskt eller materiellt lönade sig eller inte för Job att tro. Det var ju nämligen det som ifrågasattes av Åklagaren inför Guds tron.
Nu ska vi betänka att allt det här hände långt, långt innan Jesus kom till jorden och blev den Försonare och Förlossare för var och en, som vi nu känner till. Jag vet inte om det är rätt, men det slog mig att det enda som höll Job uppe i hans innersta, trots allt som hände, det var hans absolut bergfasta övertygelse, att den Gud han trodde på verkligen levde och kände till alltsammans.
Så här säger nämligen Job, när han har förlorat allt av jordiskt värde: ”Dock, jag vet, att min Förlossare lever och att Han till slut ska stå fram över stoftet. Och sedan denna min sargade hud är borta, ska jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud. Ja, Honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se Honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta” (Job 19:25-27 – 1917).
Jag tror inte att det någonsin blev klart för Job under hans jordeliv, varför allt lidandet drabbade honom. Det talade inte Gud om för honom. I vart fall står det ingenting att läsa om det i bibeln.

Den oerhört stora kärlek, som Gud genom generationerna har visat oss människor, visade sig verkligen ha den djupaste motsvarighet i Jobs liv - om än bristfällig och ifrågasättande. Det var vad Gud ville bevisa för alla ondskans andemakter som ifrågasatte om Jobs tro bara var grundad på och en följd av Guds omsorg om Jobs välfärd, eller om den hade en djupare förankring.

MUSIK

Man tycker kanske att Gud -när Han så småningom återupprättar Job- skulle ha kunnat visa lite medkänsla med Jobs situation... eller åtminstone gett honom en kort förklaring till vad som hade skett i den andliga världen... kanske något i stil med att: ”Du har fått utstå många orättvisa prövningar för min skull, och jag är stolt över dig. Du anar inte vad det här betyder för mig och för hela universum” (Citat hämtat från boken ”Mörkerseende - när du är besviken på Gud” av Philip Yancey - sid 199).
MEN ICKE. I stället börjar Gud att beskriva bland annat en del av de djur som Han skapat ... som strutsar, bergsgetter och örnar. Men ingen förklaring av anledningen till varför Job fick gå igenom sina olika lidanden. Man kanske kan säga som Frederich Buechner i sin bok ‘ABC för sökare’: ”Gud förklarar inte. Han exploderar. Han frågar Job vem han tror att han är. Han säger att om man skulle försöka förklara det som Job vill ha förklaring på, vore det som att försöka förklara Einstein för en mussla.” Budskapet bakom alltsammans kan man kanske sammanfatta med orden: ”Job, innan du vet lite mer om hur det fysiska universum ska skötas, så behöver du inte tala om för mig hur den moraliska delen av universum ska skötas. (Jag fortsätter att citera boken ”Mörkerseende...”): ”Gud, varför är du så orättvis mot mig?” har Job klagat genom hela boken. ”Försök att sätta dig in i hur jag har det.” ”NEJ!” dundrar Gud till svar. ”Det är Du som ska sätta dig in i hur JAG har det! Innan du kan ge lektioner i hur man får solen att gå upp varje dag, eller blixtarna att löpa över himlen, eller hur man formar en flodhäst, så ska du inte uttala dig om hur JAG sköter den här världen. Tig nu och hör på!” Den effekt som Guds anförande får på Job är nästan lika fantastisk som anförandet i sig självt och besvikelsen på Gud är som bortblåst.

MUSIK

Trots att Gud inte ger något svar på den viktigaste frågan om Jobs situation, så blir Job förkrossad av stormvindens utbrott och ångrar sig i stoft och aska.
Jag tror inte alls att Gud var ’ovillig’ att förklara saker och ting för Job. Men jag tror inte att det skulle ha lönat sig för Gud att försöka förklara det hela, för varken Job eller någon annan människa skulle ändå ha kunnat förstå. Vi människor måste finna oss i att vårt förstånd är oerhört begränsat. Gud har heller aldrig begärt att vi ska förstå. Han begär bara att vi ska tro på Honom och på att det han har sagt är sant - vilket är någonting helt annat - men fullt tillräckligt. Jag tror att det Gud vill uppenbara för oss, det har Han redan i stora drag uppenbarat i sitt eget ord. Men även om du och jag kan läsa innantill så betyder det ju sannerligen inte alls att vi ’förstår’ allting - eller hur? Ja, jag talar naturligtvis bara för mig själv... men det kan ju hända att det möjligen gäller en och annan människa till... Jag tror bara att Gud begär av oss att vi ska använda det förstånd och det mått av förnuft som vi har blivit tilldelade, så gott som vi förmår, och sedan låta Gud själv sköta resten. Vi ska förvalta vårt ’pund’ under de dagar vi har här på jorden. Hur vi lyckats med det kommer sedan att uppenbaras ’på den dagen’ när allt vi gjort eller underlåtit att göra, ska granskas. Bibeln talar om att ’elden ska pröva vårt livsverk’. Brinner det upp som hö, halm och strå så uteblir vår lön... även om vi själva blir räddade som genom eld. Blir det någonting kvar efter Guds eldprov, så kommer du att få lön för din ’förvaltning’. Det man söker hos en förvaltare är i första hand ’trohet’ står det, och inte resultat.

MUSIK

Utgår du och jag från de levnadsregler som Gud har gett oss i sitt ord, och handlar efter vårt förstånd och vår förmåga, så räcker det fullt ut inför Guds prövning av vårt livsverk. Vi människor ser på resultaten av våra ansträngningar och prestationer, men Gud ser till hjärtats motiv och vår förmåga att med de förutsättningar som gäller verkligen handla på rätt sätt.
O, att du och jag brydde oss mer om att stå fasta i det uppdrag som Gud gett oss, än att se på vilka resultat vi har lyckats eller misslyckats med att nå upp till.

Det finns en gammal sång  med ett allvarligt budskap som belyser det här så bra.
Sången heter ”En fattig trubadur” och några rader är så här: ”Du kan ingenting ta med dig dit du går... nej du kan ingenting ta med dig dit du går. Du behöver inga penningar när du vid porten står, du kan ingenting ta med dig dit du går.”

När vår stund på jorden är slut får vi nog full insikt i sanningen av bibelns ord från evangelisten Matteus där det står så här: ”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara” (Matt 6:19-21 – SFB). Men att göra gott, att vara rik på goda gärningar, att vara generös och dela med sig är -om jag förstår det rätt-att samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern… skriver aposteln Paulus i sitt brev till sin andlige son Timoteus (1 Tim 6:18 – SFB).

Dagens minnesord: ”Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet” (Jak 5:11 – SFB).

MUSIK