En stilla stund

Upp 3:14

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Aposteln Johannes får i sin uppenbarelse på ön Patmos uppdraget att skriva ett brev som börjar så här: ”Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse.” Texten är från Upp 3:14 och Svenska Folkbibelns översättning. Och det är just orden ”upphovet till Guds skapelse” som jag stannat inför. Men innan jag går vidare vill jag börja med att be om Guds hjälp så att allt blir rätt förmedlat av mig.

”Gode Gud! Du som känner mina tankar och ord innan de ens är formade, du vet också vad som har kommit upp för mig i ditt ord. Eftersom jag själv saknar insikt om den här texten, ber jag dig att ta en total kontroll över mig, så att det som du vill ha framfört också blir förmedlat på rätt sätt. Herre, jag ber att du låter ditt ord bli sank-tionerat av den Helige Ande och ledsagat med en sådan kraft att det når fram till och in i den lyssnares hjärta som vill öppna sig för dig och ditt ord. Amen.”

Med stöd av Johannes uttalande när han i Upp. 2 och vers 13 försöker beskriva vem det är som talar till honom, och säger ”en som liknade Människosonen” så förutsätter jag att den som talar här i kapitel 3, vers 14 också är Människosonen, Jesus Kristus.

Ordalydelsen ” upphovet till Guds skapelse” är i den äldre översättningen (1917) åter-given med orden ” begynnelsen till Guds skapelse” vilket – åtminstone för mig har en annan betydelse. Hedegård använder i sin översättning orden ” ursprunget till Guds skapelse” vilket ju är en tredje textvariant. En fjärde hämtar jag från The Holy Bible (New International Version) där det står: ”These are the words of the Amen, the faithful and true witness, the ruler of God’s creation” – som lägger ytterligare en aspekt till texten – nämligen ”the ruler” som ju betyder ” härskaren över Guds skapelse.” Slutligen kan man notera hur psalmisten -Kung David- uttrycker sig i den 8:e psalmen där han skriver: ”Du satte honom till Herre över dina händers verk, allt har du lagt under hans fötter…” (Ps 8:6 – SFB). Alltså 5 olika tolkningar!

MUSIK

Att både Fadern, Sonen och Anden var närvarande vid skapelsen, kan man nog utgå ifrån, särskilt med tanke på texten både i 1 Mos 1:2 där ”Guds Ande svävade över vattnet” och i 1 Mos 1:26, där Guds sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss…”

Jag tror att vi är överens om att Människosonen både var och är, Upphov, Herre och Härskare över Guds skapelse. Han är den som står bakom allt och bär allt med sin makt. Om hans kraft skulle upphöra -bara för ett ögonblick- så skulle hela kosmos rasa samman. Gravitationen som håller planeterna på sin plats skulle upphöra och allt annat skapat skulle smälta samman eftersom atomerna med sina kärnor skulle sprängas när de inte längre hölls på sin plats i sin inre harmoni och balans.

Forskarna säger att den minsta ändring av de olika krafternas balans sinsemellan, på ett ögonblick skulle ändra hela skapelsestrukturen. Så exakt är allt skapat av Gud.

MUSIK

Ibland när jag talar om Gud och hans rättfärdighet, hans skapelse, kärlek och kraft, så får jag en känsla av att jag försöker försvara Gud på ett sätt som är helt onödigt.

Aposteln Paulus skriver i sitt 1:a kapitel till romarna om ’Guds dom över hedningarna’ och i vers 20 står det: ” Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har ska-pat. Därför är de utan ursäkt” (Rom 1:20 – SFB). Det betyder att ingen som har sett Guds skaparverk kan ursäkta sig och säga att han inte visste att det fanns en Gud.

Den allmänna uppenbarelsen -om sig själv- som Gud låter oss få del av, kan du och jag ta till oss först och främst på 2 sätt: Dels genom den yttre uppenbarelsen i natu-ren och dels genom den inre uppenbarelsen i samvetet.

Här i Rom 1:20 talar Paulus om den ’yttre uppenbarelsen.’ Om den inre uppenba-relsen kan vi läsa i Rom 2:14 där en bibeltolkare skriver:

”Det finns en lag förutom den skrivna lagen, nämligen lagen i människans inre. Även om hedningarna inte känner den skrivna lagen, har de ingen möjlighet att gömma sig bakom okunnighet. Det är ingen ursäkt, eftersom man genom sina egna gärningar förklarar, om man känner till en rättfärdig princip. De som inte har erkänt den sanne Guden, måste erkänna att de drivits av vissa lagar i sitt inre. De har haft en norm som de inte klarat av att efterleva. De är sin egen lag, de vakar över sina egna gär-ningar och skiljer själva mellan gott och ont.

Människans moraliska natur visar sig alltså i detta att en regel för gott och ont är skriven i hjärtat. Den visar sig också (?) i samvetets funktion, och genom detta att människan i sina tankar faktiskt sitter till doms över sig själv och antingen försvarar eller anklagar sitt eget handlingssätt. Alla hemliga tankar, alla ord och gärningar skapar tillsammans en moralisk karaktär. Man kan dölja ondska i sitt inre, men Kristi dag uppenbarar allt (Rom 2:16). Evangeliet förkunnas alltså inte bara till frälsning, utan proklamerar också de principer efter vilka Gud skall döma (Apg 17:31; 1 Kor 4:5 och 2 Kor 5:10 – SFB). Jesus är domare.” (Slut citat).

MUSIK

Jag är inte så säker på att ”en regel för gott och ont är skriven i hjärtat” som kommen-taren uttryckte det, som jag citerade. Såvitt jag vet står det ingenstans att det skulle förhålla sig så. Det som däremot är helt klart är att de första människorna TOG SIG den rätten som Gud förbjudit dem att ta, dvs frukten på kunskapens träd, som skulle ge dem förstånd att bedöma vad som var gott eller ont. Min bibeltolkning säger mig därför, att orsaken till att alla människor, alltsedan syndafallets dagar, varit okunniga och förvirrade i frågan om vad som är gott eller ont -var och en i sin egen uppfattning- är just den att det INTE var Guds mening att de skulle kunna det. Men för att inte hamna i ett fullständigt laglöst tillstånd, har Gud skapat oss människor med ett inre organ -samvetet- som ’hjälper oss’ att bedöma vad som är gott eller ont, även om samvetet inte är ofelbart när det anklagar eller försvarar oss. Men Gud är större än vårt samvete och det är han som är Högsta Domstolen för oss alla.

Jag sa innan att ”alla hemliga tankar, alla ord och gärningar skapar tillsammans en moralisk karaktär.” Om man prövar sin egen plats vid en sådan bedömning kan man, efter en ärlig och uppriktig invärtes rannsakan, konstatera att det nog inte är helt fel, även om inte alla dåliga och felaktiga tankar ryms i karaktären – som väl är.

MUSIK

Om man ska våga sig på att beskriva Guds karaktär i stället för sin egen, så tycker åtminstone jag att det verkar mycket enklare. Jag har ingen annan grund för min bedömning än min egen personliga erfarenhet när jag ser tillbaka i livets backspegel, men den säger mig entydigt att Han är kärlek, godhet och rättvisa i sin absolut högsta potens.

För den som inte vill tro på Gud, och då också på hans gudomliga existens och hand-lande, uppfattas han kanske som sträng och orättvis.

Ett uppslagsverk förklarar betydelsen av ordet ’karaktär’ så här:

”I psykologisk mening kan bestående kombinationer av drag i vilje- och känslolivet tillsammans bilda olika karaktärer eller karaktärstyper.”

Ordet ’karaktär’ betonar alltså viljans inriktning och styrka och har därför fått en moralisk betydelse. (”Därför använder man i modern psykologi hellre uttrycket personlighet” – Slut citat).

Guds drag är verkligen bestående -eftersom Han är absolut oföränderlig- (Ps 102:28; Jes 41:4; Hes 18:25 – SFB).

Och jag instämmer fullt ut med Davids bedömning när Gud skulle straffa honom för hans synd, att ha låtit räkna folket i Israel. David fick då välja mellan 3 olika straff och sa: ”Jag är i stor vånda. Men låt oss falla i Herrens hand, för hans barmhärtighet är stor. I människors hand vill jag inte falla” (2 Sam 24:14 – SFB).

MUSIK

”Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse” står det i Upp 3:14 – det är alltså Människosonen, Jesus Kristus, som Johannes skriver om. Hebréerbrevets författare skriver: ” Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet” (Hebr 13:8 – SFB). Mer oföränderlig än så kan man inte bli – såvitt jag förstår.

Med en sådan oföränderlig vän och Herre i sitt liv, som sitter på Gud Faderns högra sida och manar gott för oss som är hans barn, så vet jag ingen eller ingenting som på något sätt skulle uppväga eller kunna ersätta Honom. Jag vet inte hur du har det som lyssnar nu men ett vet jag och det är att jag behöver Honom som ’manar gott’ för mig. Jag behöver Honom kontinuerligt under alla dygnets 24 timmar. Det är därför som jag så djupt uppskattar orden i Johannes första brev, kapitel 1 och vers 7, där det står så här: ” Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renaR oss från all synd” (1 Joh 1:7 – SFB).

Vi ber: Herre, hjälp oss alla att tro på Dig, vad som än händer. Hjälp oss också Herre, att lita uteslutande på Din trofasthet och göra det som är rätt i Dina ögon. Låt Ditt ansikte vara vänt mot oss och släpp oss inte för ett ögonblick ur sikte. Låt Din välsig-nelse, barmhärtighet och nåd omge oss på alla sidor. Herre, jag ber för varenda en av mina lyssnare som nu öppnar sitt hjärtas dörr för Dig och bjuder in Dig. Tack för att Du som är Herre över allt, förlåter alla synder och helar alla brister. Amen.

MUSIK