En stilla stund

1 Kor 6:17

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Från Paulus 1:a brev till för-samlingen i Korint, kapitel 6 och vers 17 har bibeltexten kommit upp som är bak-grund för den här stunden. Sammanhanget handlar om kroppen som ett tempel för den Helige Ande men innan jag går vidare ska jag be om Guds hjälp och vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en bön om hjälp och vägledning, så att det budskap som du vill ha framfört också blir förmedlat av mig på ett sådant sätt att Din Ande kan leda ordet in i någon lyssnares hjärta som är öppet för dig. Amen.”

”Den som är förenad med Herren är en ande med honom./…/Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp” står det (1 Kor 6:17, 19-20 – SFB).

Den troendes kropp tillhör alltså Gud eftersom Kristus har köpt oss fria från synden, (Apg 20:28), och kroppen ska därför brukas till Guds ära. För den som är gift tillhör kroppen också maken eftersom Gud har inrättat äktenskapet så att man och hustru är ett (1 Mos 2:24).

En människa består ju av ande, själ och kropp (1 Tess 5:23). Man kan förklara sam- banden så att anden bor i själen och själen bor i kroppen.

Om vi ger oss åt Gud genom att vår ande genom tron förenas med Jesu Ande, så är vi förenade med honom till en andlig enhet, och Han är då herre på vårt hjärtas tron.

MUSIK

Paulus skriver till de kallade och heliga i Rom:

”Ty liksom vi i EN kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, så är vi, som är många (alltså i den all-kristna församlingen) EN kropp i Kristus, men var för sig är vi varandras lemmar. Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått” (Rom 12:4-6; Ef 5:30 – SFB).

”Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör EN kropp, så är det också med Kristus. I EN Ande har vi alla blivit döpta för att tillhöra EN kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss. Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många” (1 Kor 12:12-14 – SFB).

Tänk att du och jag får vara ETT i Jesus Kristus. Det kan man inte fatta med sitt förstånd, men när Paulus förklarar den andliga enhetens hemlighet, det vill säga ’att vi allesamman blivit döpta i en och samme Ande’ är det lite lättare att förstå enheten som begrepp. För Gud är hans församling alltid ETT i den Helige Ande som vi alla döptes i - som en gåva från Gud - när vi tog emot Jesus genom tron i vårt eget hjärta. Den Helige Ande är en försäkran om det eviga livet, en ’underpant’ på vårt arv, som Gud har lovat den som tar emot Sonen, Jesus Kristus.

MUSIK

Jag skulle, med Guds hjälp, vilja utveckla det här med det eviga livet lite grann.

Själv förstår jag bara att Gud har berett någonting absolut underbart för den som håller fast i sin tro på Jesus och inte vacklar när – ”den eld som ni MÅSTE gå igenom till er prövning” sätter in (1 Petr 4:12; Upp 3:10 – SFB).

Men Paulus skriver: ”bli starka i Herren och i hans väldiga kraft/…/så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt” (Ef 6:10, 13 - SFB).

”Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud. Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. Men vi har inte fått världens ande utan den Ande som är från Gud för att vi skall veta vad vi har fått av Gud” (1 Kor 2:9-12 - SFB).

Och det vi har fått av Gud är löftet om ett evigt liv. I sin översteprästerliga förbön säger Jesus: ”Fader, stunden har kommit. Förhärliga din Son, för att Sonen må för-härliga dig. Du har gett honom makt över alla människor, för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus” (Joh 17:1-3 – SFB).

Vilka är det då som Gud har gett Jesus – och som ska få evigt liv? Jo, det är de som har tagit emot Jesus och är kända av honom genom att de tror på Honom och har honom som Herre på sitt eget hjärtas tron, där Han ensam har kontrollen. Gäller det här bibelsammanhanget om evigt liv för dig och mig? Ja, det gör det om du uppriktigt kan säga ”Jesus är Herre!” Frälsningsvisshet får du då av den Helige Ande i hjärtat.

MUSIK

Om frälsningsvissheten är en sanning inom dig, genom att dina synder har blivit för-låtna och du bekänner Jesus som Herre i ditt liv, då är allt klart. Glöm bara inte att vi som tror på Jesus ändå tyvärr inte är några helgon eller fromma och andliga över-människor. Jag säger det här därför att man lätt blir bedrövad i sitt innersta när man själv märker att man inte når upp till det där idealet av godhet och fromhet som man kanske försöker nå. Nej, vi behöver hjälp och vägledning varenda sekund – det är åtminstone min erfarenhet. Men så länge vi håller oss på det blodbestänkta området nära Jesus och hans eviga försoning, då är vi utom räckhåll för djävulens alla listiga angrepp, ”och Jesu, hans Sons blod renaR oss från all synd” står det (1 Joh 1:7 – SFB). Det är alltså en pågående reningsprocess som jag personligen inte tror är slut förrän vi drar vår sista suck på den här jorden och tar steget över gränsen till den värld som väntar den Jesus-troende på andra sidan.

Vad är det då som väntar på andra sidan om dödens gränslinje?

Ja, när jag försöker räta ut frågetecknet omkring den tanken så påminns jag om den rike mannen och Lasarus i Abrahams sköte (Luk 16:19-31 – SFB).

Av den texten drar jag slutsatsen att det finns ’två avdelningar’ i den eviga dödens väntrum - alltså mellantillståndet intill uppståndelsen. En ’avdelning’ är det paradis som Jesus lovade den ene rövaren på korset att få komma till (Luk 23:43), antagligen detsamma som ’Abrahams sköte’ - och den andra ’avdelningen’ är ett pinorum med en plågande eld – helvetet (Luk 16:23-24 – SFB).

MUSIK

Hur ska du och jag hantera det här livet på jorden för att nå fram till det eviga livet?

Hos Matteus evangelium kan vi läsa precis vad Jesus svarade en man som frågade honom exakt samma sak. Detta skedde alltså under gamla förbundets tid, innan Jesus hade offrat sitt liv på korset och berett en ny väg -av nåd- till Gud.

”En man kom framtill Jesus och frågade: ’Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?’ Jesus sade till honom: ’Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden’ (Jfr 3 Mos 18:5)” och Jesus förklarade vilka bud han menade (2 Mos 20:12 ff och 3 Mos 19:18). ”Då sade den unge mannen till Jesus: ’Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas? Jesus svarade: ’Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig. När den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket” (Matt 19:16-22). Ja, så är det. Den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud (på goda gärningar) kallar Gud för ”dåre” (Luk 12:20-21 – SFB).

Måtte du och jag verkligen se till och rannsaka oss själva, så att vi inte sitter så fast i våra jordiska tillhörigheter eller annat -av vilket slag det vara må- så att deras drag-ningskraft i våra hjärtan är direkt motsatt och håller oss kvar mot jorden när Jesus kommer tillbaka på himlens skyar för att dra oss till sig - hem till Guds himmel.

Jag tror att det kan finnas sådana risker för oss lite till mans. Jag menar att vi kan sitta fast i olika saker och ting, som givetvis varierar från den ena personen till den andra. Det behöver inte bara vara pengar eller andra materiella tillgångar. Det kan till exempel vara vänskapsband, sociala maktpositioner i samhället, inflytandeposter, stolthet över sin egen förmåga, högmod över detta livets goda, egenrättfärdighet och felfrihet osv. som inom oss, i hjärtegrunden, är viktigare för oss än relationen till vår Herre – Jesus Kristus.

MUSIK

Om du och jag vill vara förenade med Jesus, så måste vi ju hålla oss nära honom – eller hur? Och hur gör vi det? Jo, det gör vi genom dagligt umgänge i bön och genom att dela hans tankar i bibelordet och meditera över det. När vi gör det så har vi en andlig gemenskap med honom som är vår herre, eftersom hans Ande bor i oss och vi är ETT med honom. Vi får också ha gemenskap med våra troende medvandrare och hjälpa varandra på vägen, genom att uppmuntra, förmana, trösta och be för varandra så att vi inte ger upp under prövningar som möter oss. Genom den Helige Andes led-ning, under bön, åkallan och lovprisning kan vi då växa till i tro, andlig kraft och styrka till vår inre människa och ”i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till hon-om som är huvudet, nämligen Kristus. Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del. (Ef 3:16-17; 4:15-16 – SFB). Paulus fortsätter att förmana med orden: ”I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är så okunniga och i sina hjärtan hårda som sten./…/Ni däremot har verkligen lärt känna Kristus sådan han är. Ni har fått höra honom förkunnas och blivit undervisade i honom enligt den sanning som finns hos Jesus” (Ef 4:17-18, 20-21 – SFB). Detta är det nya livet i Kristus.

Min käre vän. Se noga till hur du lever och ge inte djävulen något tillfälle. Amen.

MUSIK