En stilla stund

(Heb 6:18)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. När jag bad om vägledning inför den här stunden så kom texten om Guds löften upp. Löftena (i Hebr 6) gäller Abraham – och den välsignelse som skulle följa honom för att han lyssnade till Guds röst. Hans efterkommande skulle bli som sanden på havets strand omöjliga att räkna. Men innan jag går vidare vill jag be om Guds Andes vägledning och hjälp.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med två tomma händer, men med ett hjärta som längtar efter Din vägledning och hjälp. Ta en total kontroll över mig, Herre, genom Din Ande, så att Ditt budskap blir rätt förmedlat. Amen.”

Gud lovade Abraham och sa: ”I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst” (1 Mos 22:17-18). Den här välsignelsen handlar ju bland annat om Jesus, som en gång -många generationer senare- skulle bli den i vilken alla folk skulle bli välsignade. Guds löfte blev alltså förverkligat i Jesus.

Abraham levde i tro och fick löftet stadfäst genom en tydlig ed av Gud för att han inte skulle tvivla. Eftersom löftet gällde ALLA Abrahams efterkommande, så gäller det också för den kristna församlingen -det sanna Israel- och Abrahams sanna ätt.

MUSIK

Guds löften gäller alla som tror på Honom och den som Han har sänt, Jesus Kristus. Gud är absolut och evigt oföränderlig i Sin nådiga och goda vilja.

Det pågår ju en strid mellan människorna och Gud på grund av vår synd. Och Guds fasta löfte är den enda möjligheten att få ett slut på den striden. Genom att Gud ytterligare bestyrkte sitt löfte med en ed (1 Mos 22:16-18), så gjorde Han det för att de troende skulle tillförsäkras en trygghet mot ALLT som kunde störa friden med Gud. Hans ed kom alltså in mellan Honom och oss, som en tilläggsgaranti till det fak-tum att Hans löften gäller oss alla för att inte någon enda ska plågas av tvivel.

När du flyr dina egna tvivel och din egen svaghet, så finns det en säker tillflyktsort i Guds löften.

Paulus skriver i sitt brev till romarna: ”Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven.

En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud” (Rom 2:28-29).

Guds löfte står därför fast, om en fullkomlig frälsning, befrielse ur dödens våld och räddning från alla gudsfientliga makter genom tron. Och vårt hopp är garanterat, genom att det genom tron på Jesus är förankrat med sitt fäste innanför förlåten i den himmelska helgedomen. Gud har sagt det i Sitt ord och genom Sin ed har Han bestyrkt det. Lita på det, min vän, vad som än händer.

MUSIK

Hebréerbrevets författare skriver i det 9:e kapitlet, verserna 23-24:

”Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen (i tabernaklet) renas med dessa medel (alltså med förbundets blod 2 Mos 24:8), men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen. Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen (i Guds himmel) för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull.”

I vers 26 och till kapitlets slut fortsätter förklaringen så här, av att Jesu offer gäller för evigt: ”Men nu har Han (alltså Jesus) trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom Sitt offer utplåna synden. Och liksom det är bestämt om människan att hon EN gång skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad EN gång för att bära mångas synder, och Han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på Honom” (Heb 9:26-28 SFB).

I sitt brev till de troende i Kolosse skriver Paulus: ”Han (Gud) har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i Sin älskade Sons rike. I Honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Han (Jesus) är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i Honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom Honom och till Honom. Han är till före allting, och allt består genom Honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att Han i allt skulle vara den främste.

Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i Honom och genom Honom försona ALLT med Sig, sedan Han hade skapat frid i kraft av blodet på Hans kors – frid genom Honom både på jorden och i himlen.

Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar Hans fiender, OCKSÅ ER har Han nu försonat med Sig, när Han i Sin jordiska kropp led döden” (Kol 1:13-22 SFB).

MUSIK

Hur många himlar det finns, vet jag inte säkert. Jag tror att det är tre. Lufthimlen, stjärnhimlen och paradishimlen. När Lucifer blev utkastad från ’Guds himmel’ för att högmod funnits hos honom, blev han troligen förvisad till den 2:a himlen – eftersom han är en ande och inte en fysisk varelse.

Den 3:e himlen där jag tror att paradiset är, som Jesus talar om i Luk 23:43 skulle alltså vara den förgård eller det mellanstadium som alla människor kommer till efter den fysiska döden, i väntan på uppståndelsen och den slutliga domen.

Vilken himmel som författaren till Hebréerbrevet talar om, där de himmelska tingen själva behöver renas (enligt Hebr 9:23) vet jag inte, men hela Guds skapelseverk -både himmel och jord- är tydligen berört eller besmittat av syndafallet. (Gud har ju skapat alltsammans - Apg 14:15).

När det står att himmel och jord ska förgås så förstår jag det så att det är universum, som avses och inte Guds tronhimmel - som jag förutsätter är skild från allt övrigt. Om mitt mänskliga och begränsade förstånd kan ta till sig en full insikt om de här andliga sammanhangen är jag mycket tveksam till. Gud har kanske valt att skilja de olika himlarna från varandra på något annat sätt. Kanske genom att förlägga dem i olika ’upplevelsedimensioner’ – något som just nu ter sig obegripligt för oss.

MUSIK

”Nya himlar och en ny jord” ett nytt skapelseverk av Gud ”förbidar vi efter Hans löfte” står det i Skriften (2 Pet 3:12-13 -- 1917).

Se, Jag gör allting nytt säger Gud, vår skapare (Upp 21:5).

Jag tror inte alls att Gud ’misslyckades’ med Sin första skapelse – ”se, allt var mycket gott” står det (1 Mos 1:31), men vi människor misslyckades när vi ville gå våra egna vägar i stället för att lyda Guds befallningar. Så har det alltid varit. Gud visste givetvis om allt det där i förväg. Det var ju därför Han varnade Adam och Eva. Men de ville inte lyssna och lyda.

Deras och våra felaktiga val visar sig ju alldeles tydligt, nu i vår tid, när vi är på väg att genom girighet och rovdrift fördärva både himmel och jord så till den grad att det snart inte går att leva här längre, varken för människor eller djur.

Är vi inte fjärran från Guds paradis? Jovisst, är vi det, och så länge synden får råda så kommer människornas girighet och kärlekslöshet bara att öka, mer och mer.

Synden -människans otro mot Gud- som är grundorsaken till alltsammans, måste bort. Det är därför Gud, vår Skapare, hela tiden är i färd med att steg för steg fullfölja Sin plan att för evigt utrota det onda och till slut skapa en ny himmel och en ny jord – där rättfärdighet bor.

MUSIK

Gud vet att allt Han gör är det rätta, det vill säga att av alla tänkbara alternativ är Hans val och beslut -i alla sammanhang- det bästa som går att åstadkomma.

Men vi människor vet inte det – eller VILL INTE VETA DET.

Vi tror alltid att vi vet bäst. Ödmjukhet är ju som bekant inte det mest framträdande draget hos oss människor.

Men den dag vi ödmjukar oss inför vår Herre och Skapare, då finns de nya förutsätt-ningar som behövs för ett nytt rike -ett Gudsrike inom oss- fritt från allt ont, all sorg och död. Den dagen när du och jag vaknar upp i Guds nya skapelse, den nya jorden och den nya himlen, då har vårt hopp infriats om ett evigt liv i frid, ljus och Guds gemenskap.

Hur ser det hoppet ut då? Jo, aposteln Petrus skriver så här om det levande hoppet: ”Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I Sin stora barmhärtighet har Han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden” (1 Pet 1:3-5 SFB).

Vår tro och förtröstan måste fästas vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, om vi ska nå fram till målet för vår tro – våra själars frälsning. Vi, som är fysiska jordevarelser av kött och blod, passar inte in i den värld dit vi är på väg, men vi kommer genom Guds makt att få nya kroppar som är av ett annat slag än vi nu har.

Paulus skriver i sitt brev till de troende i Filippi: ”Vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp Han har i Sin härlighet. Ty Han har makt att underlägga Sig allt” (Fil 3:20-21). Den som tror går en underbar framtid till mötes. Det gäller för dig också min vän som lyssnar nu. Fäst din tro på Jesus! Amen.

MUSIK