En stilla stund

(Luk 12:48)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden så kom en text inför Människosonens återkomst upp för mig. Det står i Luk 12:48 att: ”Var och en som har fått mycket, av honom skall det krävas mycket.” Men innan jag går vidare på trons väg med utgångspunkt från den bibeltexten, så vill jag be om Guds Andes vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig med en bön om hjälp och vägledning i Ditt ord. Jag ber Dig om det mått av insikt och förstånd som jag behöver för att rätt kunna förmed-la det budskap som Du vill ha framfört. Amen.”

I Lukas 12 talar Jesus om att vara beredd på Hans andra tillkommelse, det vill säga Människosonens återkomst. ”Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när Han kommer” säger Han (Luk 12:37) ”ty i en stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen” (Luk 12:40).

Petrus frågar då Jesus om den liknelsen gäller dem som lärjungar eller om den gäller alla… Jesus svarar med en motfråga och säger: ”Vem är den pålitlige och förståndi-ge förvaltare som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras kost i rätt tid? Det är den tjänaren som hans Herre finner göra så, när Han kommer. Salig är den tjänaren” (Luk 12:41-43).

MUSIK

Svaret på Petrus fråga är alltså att Jesus talar om de tjänare som gör sin Herres vilja, oavsett om de är i lärjungakretsen eller inte. ”Salig är den tjänaren” sa Jesus.

Om jag förstår det här bibelsammanhanget rätt så gäller Jesu ord alla som vet sin himmelske Faders vilja och också utför den oavsett om de har fått ett särskilt upp-drag eller inte. Den allmänna ’uppgiften’ för alla troende är att ta sin del av ansvaret och föra ut den kunskap om tron på Jesus som man har, t ex genom den erfarenhet man själv har fått. Salig och fylld av himmelsk glädje är den tjänaren. Jesu undervis-ning om ’saligprisningarna’ i Matt 5:3-10 handlar om vår mänskliga svaghet och hur den blir styrkt i Gud. Vi som är fattiga i anden; vi som sörjer och vi som hungrar efter rättfärdighet ska vara saliga, glada och jubla - för Gud är vår hjälp och vår räddning.

Guds vilja är ju att alla människor ska bli frälsta, och därför har vi allesammans också ett ansvar för att vår medmänniska på det ena eller andra sättet får del av det glada budskapet om frälsning och räddning.

Jag tror att textorden: ”Var och en som har fått mycket, av honom skall det krävas mycket” betyder att den som fått mycket kunskap om och insikt i Guds rikes hemlig-heter i Jesus Kristus, också är skyldig att förmedla mycket av det han fått veta.

Att vi till stor del misslyckas med det, både nu och då, är nog uppenbart för de flesta, men vår himmelske Herre visar också Sina tjänare mycket större nåd än vad en jordisk Herre gör. Därför behöver vi inte misströsta, varken du eller jag.

MUSIK

ESS- B 166 / Sid 2(3)

Det är ju så att ju hjälplösare ett barn är, desto större omsorg visar föräldrarna det. Jag tar själv till mig det där i högsta grad, och förtröstar på att Gud tar hand om Sina barn på ett sätt som jordiska föräldrar aldrig når upp till.

Det är inte så att mina jordiska föräldrar försummat mig och mina syskon på något sätt som jag upplever felaktigt, utan det jag talar om är de brister och tillkortakom-manden som jag upplever i mitt eget liv alltefter som dagarna kommer och går…

Om inte Gud med Sin Ande, i allmakt, kraft och nåd vakade ständigt över mig så skulle jag gå under. Jag vet inte hur du har det, men kanske gäller detsamma för dig. Det enda vi kan göra är att tacka Gud varje stund för att Hans nåd gäller fortfarande. Utan den hade det varit ute med oss.

I den bibelbok som heter ’Klagovisorna’ och som man tror är skriven av profeten Jeremia, står det i det 3:e kapitlet och den 22-24:e versen: ”Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med Hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är Din trofasthet. Herren är min del, det säger mig min själ, därför står mitt hopp till Honom.”

Att Gud är god det är det enda jag är absolut säker på. Allt annat är ovisst.

I vår tid, så full av ondska, krig, våld och elände, är det nästan omöjligt ens för tanken att omfatta någon som bara är god, full av kärlek och sanning.

MUSIK

När Jesus samtalar med den rike ynglingen i Matt 19:17 säger Han: ”En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden” (SFB). Samma bibelvers ur ’Handbok för Livet-Den Levande Bibeln’ lyder så här: ” Det finns bara en som är verkligt god, och det är Gud. Och evigt liv kan du bara få om du håller Guds bud” (HfL).

Den som höll Guds bud skulle få det eviga livet. Så var det nämligen sagt av Herren Gud till Israels barn: ” Ni skall hålla fast vid mina stadgar och lagar, ty den människa som följer dem skall leva genom dem. Jag är Herren” (3 Mos 18:5).

Gud hade alltså öppnat en väg till ’frälsning’ och evigt liv för Israels barn – om de höll buden. ”Frälsningen kommer från judarna” - sa Jesus till kvinnan vid Sykarsbrunnen.

Att sedan ingen förmådde hålla Guds stadgar och lagar var ju en annan och bister sanning. ’Lagens förbannelse’ var alltså att den som höll lagen skulle få evigt liv - men att ingen kunde hålla den.

Därför förkunnades -när tiden var inne- ett nytt förbund genom Jesus, Guds Son. En ny väg till det eviga livet, öppnades genom tro på Honom, när Han dog på korset för alla människors synder. Förlåten i templet rämnade i 2 delar, uppifrån och ända ner, och en ny väg in till det allraheligaste -till Gud själv- öppnades för den som tror på Jesus, Guds Son och bekänner Honom som sin personlige Frälsare och Herre.

”I dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och Han är Messias, Herren” förkunnade Guds ängel den natt när Jesus föddes i Betlehem.

När Petrus talar inför Stora rådet säger han: ”Honom korsfäste ni, men Gud har uppväckt Honom från de döda. Jesus är ’stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten.’ Hos ingen annan (än Jesus) finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta” (Apg 4:10-12).

MUSIK

ESS- B 166 / Sid 3(3)

Man kan fråga sig varför det är så svårt att hålla Guds bud. Det kan ju inte vara en omöjlighet. Gud lurar aldrig någon. Jag kan inte tänka mig att Han sa till människorna att göra någonting, som var så svårt att hon inte kunde göra det. Det är inte rimligt, och jag tror inte att Gud begär orimliga saker av sina barn.

Nej, problemet var nog av ett annat slag. Jag tror att det handlar om att antingen lyda Gud eller att gå sina egna gärningars väg. Precis samma sak hände ju i paradiset. Antingen skulle Adam och Eva tro på Gud och lita på Honom, eller gå sin egen väg.

De valde fel och släppte därmed in synden i mänskligheten.

Genom att välja laggärningarnas väg till det eviga livet, skulle det för Israels barn bli en prestation som man förväntade sig belöning för, i stället för att tro, som Abraham, och bli rättfärdig på ”den vägen.” Det var det slaveri under lagen som man lade på sig själv och som många fortfarande är bundna i, genom sin vägran att tro på Jesus, som sin Frälsare och Messias.

Det verkar som om den mänskliga naturen aldrig vill ändra sig - påverkad av synden i henne som hon är - inte från grunden, men genom de första människornas synd mot Gud och den arvssynd som sedan följt henne genom alla generationer. Därför mötte också förkunnelsen om ’rättfärdighet genom tron’ på Jesus, ett sådant massivt mot-stånd från judarna. I ett nu så ryckte man ju undan den egna rättfärdighetsgrunden under henne, och det är klart att den syndiga naturen reagerade mot det med alla till buds stående medel. Förtvivlat slogs synden för sitt existensberättigande ända intill korsdöden för Jesus, Guds Son, som inte försökte ogiltigförklara syndens anspråk på människorna, men som betalade priset med Sitt eget blod, för att lösa dem från det.

MUSIK

Det är omöjligt för en människa, åtminstone för mig, att förstå de strider som ständigt pågår i himlarymderna – mellan djävulens arméer av änglar och demoner, och Guds änglar, furstar, serafer och andra andeväsen av olika slag. Hur många de onda ande-makterna är vet jag inte. Hur stor den himmelska härskaran är vet jag inte heller, men Johannes ser och hör i sin uppenbarelse på ön Patmos, 101 miljoner änglar som sa med hög röst: ” Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen.”

”Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: ”Honom som sitter på tronen, Honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter” (Upp 5:11-13).

Det är Gud, Guds Son Jesus Kristus och den Helige Ande som i den treenige Guden planerat och genomfört detta underbara frälsningsverk, och återlöst människosläktet till Gud som först skapat dem och nu -än en gång- fött dem och deras ande på nytt. Därför finns det heller ingen gräns för tacket, lovet och priset från den oräkneliga skara av människor som det slaktade Lammet vunnit med sitt eget blod. Det finns heller ingen i universum som någonsin kan ifrågasätta den seger som vunnits i total rättfärdighet av Gud, genom Gud och till Gud.

Guds seger över ondskan är total, obestridlig och gällande i evigheternas evigheter.

En större seger över det onda har aldrig vunnits och kommer aldrig att vinnas.

Om du tror på Jesus, SEGRAREN, och bekänner Hans namn, så har du också del i Hans totala seger över det onda och del i det eviga livet. Amen.

MUSIK