En stilla stund

Apg 5:20

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Bakgrunden är att de båda apostlarna Petrus och Johannes hade hamnat i fängelse för att de hade förkunnat det sanna livets ord om Jesus. I dag ska vi -mot den bakgrunden- ta ytterligare ett steg på trons väg. Men för att allt ska bli rätt tänkt och förmedlat vill jag börja med att be om Den Helige Andes direkta vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför Dig och ber om Din direkta vägledning och styrning av mina tankar, ord och handlingar - genom Din Helige Ande - när det gäller att vandra vidare på Dina vägar och förmedla livets ord till en döende värld. Amen.”

De båda apostlarna Petrus och Johannes hade alltså, i templet i Jerusalem, förkun-nat sanningen om Jesu uppståndelse från de döda, och i Jesu namn botat sjuka och gjort många under och tecken i Hans namn. Det där gjorde översteprästen och hans anhängare avundsjuka och därför hade man låtit fängsla apostlarna. Men fängelser är inget hinder för vår Gud. Han lät därför sin ängel öppna fängelsets portar på natten, och förde ut apostlarna i frihet, med uppmaning till dem att fortsätta förkunna ’det sanna livets ord’ och ’låta folket höra allt om detta nya liv’ (Apg 5:20) – det frälsande evangeliet.

Ängeln gav dem inte någon befallning att fly eller gömma sig, därför att de tidigare hade blivit kastade i fängelse, utan de skulle fortsätta i templet att rakt på sak förkun-na och uppenbara budskapet om Jesus, Guds Son.

MUSIK

Eftersom Petrus och Johannes fortsatte att förkunna livets ord om Jesus, trots att de hade blivit tillsagda att sluta upp med det, så förde tempelvakten bort dem och ställde dem inför Stora rådet. Översteprästerna förhörde dem och sade: ”Förbjöd vi er inte strängt att undervisa i det namnet? Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära och vill att den mannens blod skall komma över oss” (Apg 5:28).

De var alltså mycket medvetna om att de tidigare -inför Pilatus- hade övertalat folket att begära att få Jesus korsfäst, och hört folket skrika ”Hans blod må komma över oss och över våra barn” (Matt 27:23,25). Inför översteprästernas hot svarade Petrus nu:

”Man måste lyda Gud mer än människor. Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud med Sin högra hand upphöjt som Hövding och Frälsare, för att ge omvändelse och syndernas förlåtelse åt Israel. Vi är vittnen till detta, vi och den Helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder Honom. När rådsmedlemmarna hörde detta, blev de ursinniga och ville döda dem” står det (Apg 5:29-33 SFB).

Kanske gick det nu upp för dem att de hade sin del i skulden till allt som hade hänt,

och eftersom det var för sent att rätta till saken, så tänkte de kanske att det var bäst att döda vittnena också - de som hade varit med och sett hur det gick till…

MUSIK

”Låt folket höra allt om detta nya liv” sa ängeln. Guds frälsande evangelium har också sedan dess förts ut över världen till olika folk och folkslag och på många olika sätt. Genom personliga vittnesbörd, genom det tryckta ordet i Bibeln och annan kristen litteratur, tidningar, tidskrifter, radio, TV, film, Internet osv.

Vilket eller vilka sätt som är mest effektiva tvistas det ibland om. Frågan blir ju då vad man menar med ’mest effektiv.’ Handlar det om maximal spridning av budskapet till lägsta möjliga kostnad, eller handlar det om maximalt antal människor som kommer till tro på Jesus, men hänsyn till den personliga eller ekonomiska insats som gjorts?

Något entydigt svar på den frågan får vi nog aldrig – och behöver kanske inte heller.

Det viktigaste är att var och en arbetar på det sätt och med de möjligheter som man har fått i sin hand, antingen det gäller personliga vittnesbörd i tal eller sång, eller på annat sätt. Frågan som en gång ska ställas till oss var och en blir nog inte vad som var mest effektivt, utan hur vi personligen -under vår livstid- förvaltat det ’pund’ vi fått.

Det är nog bara Gud i himlen som rättvist kan bedöma de insatser som gjorts.

Någon har fått vara ett Guds redskap till att nå miljoner människor, medan en annan kanske inte kunnat nå fram med budskapet till mer än en enda medmänniska. Om ’denna enda’ sedan i sin tur kunnat nå många andra, kommer kanske att vara en för-borgad hemlighet till den dag det blir uppenbart inför Guds tron. I sammanhanget

berättas det om en missionär som blev utsänd till Korea av ett missionssällskap för att förkunna evangeliet. Men han blev hemkallad efter en tid, eftersom man bedömde att ’resultatet’ var alltför dåligt. Det var bara en ung man som kommit till tro på Jesus under missionärens arbete. Den unge mannen hette Yonggi Cho.

MUSIK

Det står skrivet i den äldre bibelöversättningen: ”Sälla är då ni som får så vid alla vatten”… och i den nya står det: ”Lyckliga ni som kan så vid alla vatten” (Jes 32:20 – 1917 resp Bibel 2000) - alltså på alla sätt och i alla sammanhang.

Bibelns ord från Första Korintierbrevets 15:e kapitel ger en underbar inblick i hur vi i all vår svaghet ändå får räkna med resultat. Inte pga vår egen förmåga, utan pga Guds skapande kraft. Så här står det: ”Vad du sår har inte den gestalt som skall bli till, utan är ett naket korn, kanske av vete eller av något annat slag. Men Gud ger det en sådan gestalt som Han har velat, och åt varje frö dess egen gestalt” --- ”Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft.

Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. OM det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp.” Så står det skrivet: ’Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande.’

Men det andliga är inte det första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga.

Den första människan (Adam) var av jord, jordisk. Den andra människan (Jesus) kom från himlen. Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild” (1 Kor 15:37-38, 42-49 SFB).

MUSIK

Allt det som jag nu har försökt förmedla, visar att det ALDRIG är fåfängt att så ut det goda Gudsordet, därför att Gud själv vakar över att det verkar på rätt sätt.

Genom profeten Jesaja säger Herren: ”Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta, SÅ skall det vara med ordet som går ut ur Min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka till Mig utan att ha verkat vad Jag vill, och utfört det vartill Jag har sänt ut det” (Jes 55:10-11 SFB).

Vi människor har nog alltid våra egna tvivel och tveksamheter, både på vår egen styrka och förmåga, och på vårt sätt att arbeta… för att inte tala om hur vi ibland funderar över hur andra arbetar… men Gud ser i det fördolda och bedömer inte på samma sätt som vi gör, tack och lov! Han ser till de för människor dolda, men rena och ärliga, motiven i hjärtats djup. Och det är efter hjärtats uppsåt och tankar vi ska stå till svars.

Hebréerbrevets författare skriver: ”Guds Ord är levande och verksamt. Det är skar-pare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för Honom, utan allt ligger naket och uppenbart för Hans ögon. Och inför Honom måste vi stå till svars” (Hebr 4:12-13 SFB).

MUSIK

Hur ska vi då föra fram budskapet? Jakob skriver i det 2:a kapitlets 12:e vers: ”Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen” (Jak 2:12-13 SFB).

Du och jag ska alltså visa samma barmhärtighet mot våra medmänniskor som Gud visat oss enligt frihetens lag. Vad betyder det? Jo, det betyder att Gud har förlåtit oss all vår synd och har kastat den bakom sin rygg. Den är därmed för evigt borta, som ett moln upplöses i solens värme och glans.

”Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag” skriver Paulus i sitt brev till romarna, och det 8:e kapitlets 2:a vers.

I bibelordet från 2 Kor 5 skriver Paulus: ”Ty Gud var i Kristus och försonade världen med Sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och Han har anförtrott åt oss försoningens ord. ---

Den som inte visste av synd, Honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i Honom skulle står rättfärdiga inför Gud” (2 Kor 5:19, 21 SFB).

DÄR har vi den fullkomliga barmhärtigheten mot oss människor, mot dig och mig.

I vårt ställe gjordes Jesus till synd och gav sitt liv för att du och jag skulle kunna stå fram rättfärdiga inför Gud.

Om vi tar emot den gåvan från Gud genom tron på Jesus Kristus i våra hjärtan, så har vi tagit steget in i Guds barmhärtighet.

MUSIK