En stilla stund

Apg 11:1

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Dagens bibeltext, som är hämtad från Apg 11, handlar om hur Guds evangelium blev känt i hednavärlden. Petrus berättade för bröderna i Jerusalem, att hedningarna i Cesarea tog emot Guds ord och den Helige Ande när han förkunnade evangeliet för dem. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds hjälp så allt blir rätt förstått och förmedlat av mig.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en bön om vägledning i ditt ord, så att det budskap som du vill ha framfört också blir förmedlat på rätt sätt. Jag ber att Din Helige Ande tar en total kontroll över mina tankar, ord och handlingar så att evange-liet med Andens kraft når fram till den som lyssnar med ett öppet hjärta. Amen.”

När Petrus talade i Kornelius hus och förkunnade att var och en som tror på Jesus får syndernas förlåtelse genom hans namn så tog de som lyssnade emot ordet i tro och fick då också den Helige Ande som gåva står det. (Apg10:43). När bröderna i Jerusalem fick höra om det som hade hänt, blev Petrus först angripen för att han hade besökt hedningar som inte var omskurna, och till och med ätit med dem, men när det gick upp för dem att Gud hade gett hedningarna samma gåva som de själva fått när de kom till tro, prisade de Gud och sa: ”Så har Gud skänkt också åt hedning-arna den omvändelse som ger liv” (Apg 11:18 – SFB).

MUSIK

För judarna var det här med hedningarnas omvändelse något som var fullständigt omvälvande för deras trosliv, eftersom de trodde att de ensamma hade rätt till fräls-ningen genom Guds ord i lagen och hos profeterna som var givna åt dem. Jesus sa ju själv en gång, till kvinnan vid Sykars brunn, att ”frälsningen kommer från judarna” (Joh 4:22).

Men Guds tankar var -som vanligt- mycket högre och mycket mer omfattande än våra människotankar. Redan omkring 700 år innan Jesus föddes profeterade Jesaja om Messias, Herrens tjänare, och sa:

”Det är för lite för dig, då du är min tjänare, att endast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel. Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bli till frälsning intill jordens yttersta gräns” (Jes 49:6 – SFB).

Alltså ingick det från början i Guds eviga plan att låta frälsningen -genom Jesus- bli en arvedel för alla människor på jorden som vill ta emot honom genom tron i sina hjärtan. Att judarna förkastade budskapet betyder ju inte att det sattes ur spel. Paulus skriver i sitt brev till romarna: ”Vilket företräde har då judarna, eller vilken nytta har de av omskärelsen? Ett stort företräde på allt sätt. Först och främst att Guds ord har anförtrotts åt dem. Vad betyder det, om somliga inte trodde? Inte kan väl deras otro göra Guds trofasthet om intet? Nej, aldrig! Låt det stå fast att Gud är sann och varje människa en lögnare” (Rom 3:1-4 – SFB).

MUSIK

Om inte Gud själv hållit i historien och styrt den, så hade det sanna evangeliet aldrig blivit förkunnat för oss hedningar. Aposteln Petrus, som blev Guds redskap att föra ut evangeliet till oss, motsatte sig nämligen bestämt att ha någonting att göra med det som var oheligt eller orent – och judarna ansåg ju att hedningarna var orena. Hade inte Gud i himlen låtit Petrus se en syn med alla slags djur och fåglar och uppmanat honom att slakta och äta, och trots Petrus protester låtit honom veta att: ”Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent” så hade han aldrig följt med de män som Kornelius hade skickat för att hämta honom när Anden sa till honom:

”Se, tre män söker dig. Gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har sänt dem” (Apg 10:20 – SFB). Allt var alltså förberett in i minsta detalj, så som Gud alltid gör när det gäller att Hans vilja ska ske och Hans eviga plan ska fullbordas. Exakt likadant var det med hela frälsningsverket, från den första sekunden till den sista - på Golgata kors. Översteprästernas avundsjuka mot Jesus, som var totalt oskyldig, och sveket från folkets äldste i Stora rådet, jämnade vägen för folkets upp-hetsade rop på korsfästelse. Pontius Pilatus dömde och utlämnade alltså Jesus, eftersom han ville göra folket till viljes, trots att han visste att hans dom var ett uppen-bart justitiemord. Men Jesus hade accepterat Faderns vilja ”ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas…” (Jes 53:7 – SFB).

MUSIK

Gud tvingade INTE på något sätt sin Son att ta våra synder på sig, även om det var just därför han kommit hit till vår värld. Dels så gör inte Gud på det sättet och dels så hade döden ingen rättighet att ta Jesu liv. Guds lag är att syndens lön är döden. Men Jesus bar INTE på någon synd. Han hade ingen del i arvssynden efter Adam och Eva, eftersom han inte avlats och fötts genom någon människa, utan genom den Helige Ande. Han hade inte heller under sitt jordelivs dagar syndat på någon enda punkt. Om han hade gjort det så hade döden inte varit tvungen att släppa honom. Men nu kom hela dödsriket i konvulsioner, eftersom döden hade begått ett kardinalfel - MOT Guds lag. Jesus segrade över döden och uppväcktes av Gud på tredje dagen.

Jesus GAV alltså sitt liv av fri vilja. Han kunde ha avstått, men i Getsemane fattade han, under ängslan och ångest, sitt beslut, när han bad och sa: ” Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill” och ytterligare en gång bad han: ” Min Fader, om denna kalk inte kan tas ifrån mig, utan jag måste dricka den, så ske din vilja” (Matt 26:39, 42 – SFB).

På korset bad Jesus och sa: ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör” (Luk 23:34)

- och sedan sa han ”Det är fullbordat” - gav upp andan och dog (Joh 19:30 - SFB).

Vad som hände under de tre dygn som Jesus var död står det inte mycket om i vår bibel, men aposteln Petrus skriver i sitt första brev: ”Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud. Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden. I Anden gick han bort och utropa-de ett budskap för andarna i fängelset, för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes” (1 Petr 3:18-20 – SFB).

Jesus gick i sin Ande -i sin gudomliga natur- till dödsriket för att proklamera sin seger

över döden för dem som på Noas tid vägrade tro på hans förkunnelse och omvända sig. Deras kroppar fanns inte längre till, men deras andar var i fängsligt förvar.

MUSIK

Profeten Jesaja skriver: ”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom” (Jes 53:4-6 - SFB).

När man, så här i efterhand, ser vilket otroligt elände som syndafallet förde med sig för hela mänskligheten, så börjar man kanske i någon mån förstå att Gud verkligen hatar synden – även om han älskar syndaren och bara vill att han och hon ska bli räddade från den eviga fördömelsen.

Kampen mellan det onda och det goda i universum -mellan Satan och Gud- tar slut när Guds tid är inne. När dödens makt nu är bruten av Jesus, över dem som tror och förtröstar på honom, så återstår det dels för oss att invänta Jesu återkomst när han ska hämta hem de sina till sig på himlens skyar, och dels ett 1000-årsrike av frid på jorden då martyrerna uppstår, lever och ska regera med Kristus i tusen år. Det är den första uppståndelsen. Satan är alltså bunden då och kan inte bedra folken på jorden, förrän de tusen åren är slut. Sedan skall han släppas lös för en kort tid står det. ” Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt” (Upp 20:2-3, 6 – SFB).

Den slutliga domen med den andra döden kommer sedan. ”Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna” (Upp 20:12 – SFB).

”Var och en dömdes efter sina gärningar” står det ”efter vad som stod skrivet i böckerna /…/ och ”Om någon INTE fanns skriven i Livets Bok kastades han i eldsjön” (Upp 20:13, 15 – SFB). Sedan är Guds tid inne för en ny himmel och en ny jord.

”Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit och havet fanns inte mer” (Upp 21:1 – SFB).

MUSIK

Om martyrerna skriver Johannes: ”Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och INTE hade tillbett vild-djuret och dess bild och INTE tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i 1000 år.

Det här med ”märket” på pannan eller handen, har man ju under tidernas gång fun-derat mycket på. Om jag förstår det rätt så är det ett litet s.k. ’datachip’ som nu ut-vecklats så att det lätt kan sprutas in under huden. Det kan innehålla alla data om en persons liv och leverne och kommer -när det införs- säkert INTE att verka fientligt på något sätt, utan kanske lanseras som en säkerhet mot rån, stölder o likn. Men det kommer senare att missbrukas av den då regerande härskaren på jorden -antikrist- så att den som INTE tagit emot märket hindras både från att köpa och sälja. Man kommer alltså att bli hindrad till exempel från att köpa mat och dryck eller sälja saker som man kan undvara för att i stället köpa det mest livsnödvändiga. Märket på handen eller på pannan kommer i tidens slutfas att användas som ett bevis på att man tillhör ANTIKRIST och tillber honom som sin herre, och har man en gång frivilligt tagit det på sig är det sedan försent att ändra på det hur mycket man än ångrar sig. Glöm inte det jag har sagt nu. Om du värdesätter en evig gemenskap med Gud, ska du INTE på några villkor acceptera något märke oavsett vad någon lovar dig. Amen.

MUSIK