En stilla stund

Tvivla inte utan tro! (Joh 20:27 – SFB)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Tomas, en av de tolv lärjungar-na, hade svårt för att tro på att Jesus verkligen var uppstånden. Men Jesus kritiserade honom inte, och sa inte att han var ovärdig att vara en lärjunge. I Tomas hjärta fanns  det nämligen en uppriktig vilja att tro, trots att det för tillfället tydligen blev lite för mycket av det övernaturliga som hände i hans närhet. Men innan jag går vidare ska jag be om Guds hjälp och vägledning så allt blir rätt tänkt och sagt.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med en bön om att kunna förstå ditt ord och dina tankar på rätt sätt. Hjälp mig framför allt att kunna tro på ett enkelt sätt, så att jag i min tur kan förmedla budskapet om förlåtelse för all synd och skuld i namnet Jesus. Hjälp någon lyssnare i dag att genom tron nå fram till dig Gud. Tack för att du är densamme i dag som du alltid har varit och hjälper alla som söker dig av ett uppriktigt hjärta. Amen.”

Den här stunden av eftertanke handlar om kristen tro för vardag och evighet.
Alla duger inför Gud, även om vi känner oss själva ovärdiga och kanske anklagar oss ibland på ett felaktigt sätt. I Guds ögon är inte en enda människa värdig i sig själv. Men det finns ändå hopp eftersom det finns en medlare, mellan oss och Gud. Hans namn är Jesus och genom tron på honom är alla människor värdiga inför Gud.

Inför den här stunden bad jag och slog upp min bibel inför det sammanhang i Matteus evangelium, kapitel 26, där Jesus bland annat förutsäger sitt lidande. Jag läser från vers 30 där det står så här: ”När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget. Då sa Jesus till dem: ‘I denna natt ska ni alla komma på fall för min skull, för det är skrivet: ‘Jag ska slå Herden, och fåren i hjorden ska förskingras’ (Sak 13:7). Men efter min uppståndelse ska jag före er gå till Galiléen” (Matt 26:30-32 – 1917).

MUSIK

Senare, när Jesus hade blivit korsfäst, dött och uppstått igen från de döda, så gick de elva lärjungarna till Galiléen, dit Jesus hade sagt åt dem att gå. Och när de fick se Jesus så tillbad de Honom. Men det fanns några som tvivlade.
Jesus trädde då fram till dem och talade och sa: ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar och döp dem i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens ände” (Matt 28:18-20 – 1917).

Tänk att det står i bibeln att ”det fanns några som tvivlade” trots att de med egna ögon såg att JESUS var uppstånden från de döda. Ändå var de Jesu lärjungar, som hade följt Honom under flera år.
Kanske var den förut tvivlande Tomas med nu. Han som hade sagt: ”Om jag inte ser hålen efter spikarna i Hans händer och sticker mitt finger i hålen efter spikarna och sticker min hand i hans sida, så KAN jag inte tro det” (Joh 20:25).
Den här gången var allt annorlunda. Nu tvivlade han inte längre. Han hade fått se och sticka fingrarna i Jesu händer och sin hand i Jesu uppstungna sida (Joh 20:28).
Men Jesus sa vid det tillfället till Tomas: ”Eftersom du har sett mig, tror du.” Sedan tillade Han: ”Saliga är de som icke ser och dock tror” (Joh 20:29).

MUSIK

Petrus tar upp det här -med den tvivlande lärjungen- i sitt första brev till de kristna i provinsen Asien och säger där: ”Honom (alltså Jesus) älskar ni utan att ha sett Honom; och fastän ni ännu inte ser Honom, tror ni ändå på Honom och fröjdar er över Honom med outsäglig och härlig glädje, då ni nu är på väg att vinna det som är målet för er tro, nämligen era själars frälsning” (1 Pet 1:8-9 – 1917).
Tillhör du dem som tvivlar ibland i ditt hjärta? Tvivlar du kanske både på dig själv, din egen förmåga att tro på Gud och på Guds Son, Jesus Kristus - och allt det som enligt Jesu egna ord ska följa dem som tror. Jesus sa: ”’Dessa tecken ska åtfölja dem som tror: Genom mitt namn ska de driva ut onda andar, de ska tala nya tungomål, ormar ska de ta i händerna, och om de dricker något dödande gift, så ska det alls inte skada dem; på sjuka ska de lägga händerna, och de ska då bli friska.’ Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem (alltså med de lärjungar som var kvar med Honom), blev Han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida. Men de gick ut och predikade överallt. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det” (Mark 16:17-20 – 1917).
Jesus lärde i sin undervisning lärjungarna att vandra i beroende av Gud, och då blir tron motsatsen till fruktan. Tänk till exempel på tillfället när Jairus -föreståndaren för synagogan- bad Jesus att han skulle komma och lägga händerna på hans dotter som var sjuk och låg på sitt yttersta. Det dröjde, och flickan dog, men Jesus som var sysselsatt med att hjälpa andra människor, sa till Jairus: ”Frukta inte, bara tro!” När Jesus sedan kom hem till synagogföreståndarens hus så mötte Han människor som grät och jämrade sig högt eftersom flickan var död. men Jesus sa: ”Varför klagar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover.” Så tar Han flickan i handen och säger till henne; ”Flicka, jag säger dig, stå upp. Och strax stod flickan upp och började gå omkring” (Mark 5:39, 41-42 – 1917).
Jesus är ett föredöme för dig och mig när det gäller att vara beroende av Gud.

MUSIK

Jesus hade ett mål när det gällde lärjungarna, och det var att de skulle komma till full tro på Honom personligen som Guds Son och som den Messias profeterna hade utlovat.
Allt som Jesus sa och gjorde hade också som mål att människor genom tron skulle föras till frälsning och evigt liv. Att tro på Jesus var detsamma som att tro på Gud. I Johannes 12 säger Jesus nämligen: ”Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på Honom som har sänt mig. Och den som ser mig, han ser Honom som har sänt mig. Som ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tror på mig ska förbli i mörkret” (Joh 12:44-46 – 1917).
Att tro, eller komma till tro, betyder för aposteln Paulus detsamma som att vara eller bli en kristen. (Gal 13:11; 1 Kor 3:5; 15:2). Bibeln betonar överallt trons betydelse för frälsningen och den sanningen understryker Paulus, både i sitt brev till romarna och till galaterna, som motsats till försöket att nå fram till en rättfärdiggörelse genom gärningar. (Rom 3:28; Gal 2:16). Kristendomen är inte en samling goda råd och levnadsregler; inte ett system av bud och förbud; frälsningen är inte grundad på människans prestationer, utan på Guds frälsningsingripande i Jesus Kristus. Därför förkunnar han också att ”evangelium är en GUDS KRAFT till frälsning för var och en som tror” (Rom 1:16). Här sammanställs alltså tron med Guds kraft - i motsats till gärningar gjorda i egen kraft, på samma sätt som NÅD utesluter FÖRTJÄNST (Rom 4:4 ff). Frälsningen sker bara genom tro.

MUSIK

Tron kommer av Guds ords predikan (Rom 10:14, 17) och tron är övertygelsen om evangeliets sanning och hjärtats accepterande av den sanningen (Rom 10:9). Tron är inte någonting som människan kan komma fram till genom sitt eget förnuft, utan tron vilar i Guds Andes vittnesbörd om att evangeliet är Guds eget Ord (1 Kor 2:4-13). Tron kan därför kallas GUDS GÅVA (Ef 2:8) därför att Guds Ande vid evangeliets förkunnel-se skapar trons övertygelse. Trons gåva blir då Guds Nåds verk i hjärtat och hos den som tar emot gåvan leder det till trosavgörelsens överlåtelse åt Jesus Kristus (Rom 10:10; Hebr 10:39; Apg 19:9 – 1917).
Nu har jag talat mycket om tron som utesluter förtjänst, och som därför är en Guds gåva genom att evangeliet som predikas är en Guds Kraft till frälsning för den som vill ta emot gåvan i tro. Jag tänkte i det här sammanhanget också på vad som hände i Jerusalem på den första pingstdagen, som bibeln talar om, när Guds Ande uppfyllde alla som var församlade och de började tala andra tungomål, så att alla kunde på sitt eget modersmål få höra talas om ‘Guds väldiga gärningar’. Då blev de häpna och visste inte vad de skulle tänka, står det, och de sa till varandra: ”Vad ska detta betyda?”
”Då trädde aposteln Petrus fram”, står det i Skriften, och bad alla Jerusalems invånare som hade samlats, att lyssna till hans ord. Så gick han igenom vad profeten Joel hade förutsagt om att Guds Ande skulle utgjutas över alla människor i de yttersta dagarna. ”Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namn, han ska bli frälst” (Joel 2:28 ff). Detta var alltså vad som hände nu, förklarade Petrus. Han gick sedan kortfattat igenom Guds rådslut om Jesu liv och att de hade låtit korsfästa Honom, men att Gud hade låtit Honom uppstå igen från de döda. Sedan fortsatte Petrus att tala om konung David, judarnas stamfader, och vad han profetiskt hade förutsett och sagt om Jesus, som Gud gjort både till Herre och Messias.
När de församlade hörde detta, kände de ett styng i hjärtat och sa: ”Bröder, vad ska vi göra?” Petrus svarade: ”Gör bättring och låt alla döpa er i Jesu Kristi namn till era synders förlåtelse; då ska ni som gåva undfå den Helige Ande” (Apg 2:14-38 – 1917).

MUSIK

Vad var det alltså som fick människorna på Jesu tid att känna sig träffade i hjärtat, på ett sådant sätt att den kristna församlingen på den dagen ökades med omkring 3000 personer? Jo, det var när Petrus predikade och talade till dem om vad profeterna många, många år tidigare hade sagt. När han förmanade dem och förklarade vad som hade hänt och att de allesamman var lika delaktiga i det som Skrifterna talade om.
Varför talar jag om det här nu? Har vi som lever idag, någon del i det som hände för omkring 2000 år sedan? Ja, det har vi.
Petrus säger: ”Ty er gäller löftet och era barn, tillsammans med alla dem som är i fjärran, så många som Herren, vår Gud kallar” (Apg 2:39 – 1917).
Levande Bibeln uttrycker det så här: ”Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?” Petrus svarade: ”Var och en av er måste vända om från synden, komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn, till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få ta emot en gåva -den Helige Ande. Kristus har nämligen lovat att den Helige Ande ska komma till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja, till och med till dem som bor i avlägsna länder!” (Apg 2:37-39 – LB). Gäller det dig? Javisst, gör det det! Alltså finns det fortfarande hopp om du vill öppna ditt hjärta i tro på Jesus Kristus.

Dagens minnesord: ”Saliga är de som tror, fastän de inte ser” (Joh 20:29 – SFB)

MUSIK