En stilla stund

Ty den kamp vi har att utkämpa är en kamp icke mot
kött och blod… (Ef 6:12 – 1917)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att du vill vara med och uppleva en himmelsk grundton från evighetens värld. Tycker du att det låter anspråksfullt, så är det inte jag som har några anspråk, utan Gud som står  bakom evangeliet om frälsning och räddning för alla. En räddning som han, redan i samband med skapelsen, insåg behovet av för alla människor. Men innan jag går vidare ska jag be om hjälp och vägledning så att allt blir rätt.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med en bön, dels om vägledning i ditt ord och dels om hjälp att förmedla det budskap som du vill ha framfört på rätt sätt. Ge mig, Herre, det mått av förstånd som du vet att jag behöver. Jag ber också om din Andes ljus över skriften så att jag kan ta till mig innehållet på rätt sätt och så att det blir välsignat med kraft för den lyssnare som är med nu. Amen.”

Under den här stunden tänkte jag tala om att prisa Gud, ge Gud äran och upphöja Hans namn.
Varför det? Jo, därför att bön och lovprisning är det sätt som vi små människor kan närma oss Gud på. Han är visserligen inte långt borta från någon enda av oss, men vi behöver låta vårt innersta uttrycka vår tro till Gud inför andra makter som vill bryta sönder vår tros-grund i Jesus Kristus. Men när vår Gud prisas och Hans namn upphöjs så får Han den rätta platsen i våra liv.

MUSIK

Tänk att när Gud får första platsen i ditt och mitt liv, då kan det ske stora saker.
Kampen som vi har att utkämpa måste föras med andliga vapen eftersom det är en andlig strid. Det betyder i sin tur att oavsett hur svaga och bräckliga vi är rent fysiskt, så är vi lika starka ändå andligt sett. Vi kan alltså vara hur sjuka och svaga som helst till vår fysik, men till vår ande kan vi vara fullt friska och stridsdugliga.
Så, du som tycker att du är förhindrad och åsidosatt genom någonting som hindrar din närvaro i gudstjänster och andra samlingar i Guds hus, eftersom din fysiska kraft är beskuren, du kan vara med ändå med oförändrad andlig kraft i bönens värld. Gud räknar med dig i sin andliga armé - min käre vän! Ge inte upp! Gud har inte alls gett upp, och Han kommer inte att göra det heller. Han kommer att segra till slut, ÄRA VARE HANS UNDERBARA NAMN.

Hur kampen förs kan du läsa om i Andra Korintierbrevets 10:e kapitel och i Efesierbrevets 6:e kapitel. Under ständig åkallan och bön ska vi föra kampen vidare för Guds rike. Låt oss gå framåt under uthållig bön. Och glöm inte lovsången! Det står
om Israels barn att ’när de begynte med lovsången’ stred Herren för dem och de segrade över sina fiender.
Jag tror att det är likadant i dag som då. Herren Gud tronar fortfarande på Israels barns lovsånger. När vi prisar Gud blir det segerton bland Guds folk och välsignelse över land och folk blir ett faktum.

MUSIK

Jag vet inte hur du har det, men själv känner jag att jag borde lära mig mer om lovprisning med Gud i centrum. Och verkligen göra det… och inte bara tala om det.
Kanske låter det lite underligt i dina öron, men jag växte upp under en tid när man blev matad med uppfattningen att den ene är lika god som den andre… jämlikhet…
lika värde osv. Det här har ibland skapat låsningar i mitt inre. Låsningar som hindrat mig att med ett öppet hjärta och sinne verkligen tillbe Gud med uppsträckta händer.
Men jag är glad för att det står i bibeln att vi ska tillbe i ande och sanning. Det säger Mig att jag inte behöver koppla in mina känslor eller värderingar när jag prisar Gud.
Jag bara öppnar mig och låter min ande prisa Honom, för allt vad Han GJORT för mig och allt Han ÄR för mig. För att Han vill vara min vän, ledare och Hjälpare i allt.
Om man vill läsa vad Jesus själv sade om förutsättningarna för salighet och lycka, så kan man slå upp det avsnitt i Matteus evangelium som heter ’Bergspredikan’ och läsa där om Jesu undervisning. ”Saliga är de som är fattiga i anden, ty de hör himmelriket till” (Matt 5:3 osv). Det här säger mig att det är människans innersta behov och uppriktiga längtan som tillfredsställs av Gud. Ju tommare du är och ju mer du längtar efter Gud, desto större möjlighet finns det för Gud att fylla dina behov.
Det står på ett ställe i min bibel att ”Gud ger inte anden efter mått” (Joh 3:34). Det är alltså inte så att du får si eller så mycket av Guds Ande och får nöja dig med det. Nej, jag tror inte att det går till så. I stället upplever jag det så att när ditt och mitt behov av Guds Ande är mer eller mindre ’bottenlöst’ då fyller Gud på. Och Han fyller på så mycket det finns plats till i hjärtat. Och Guds resurser är oändliga.
Till det kommer, att ju mer du ger ut till andra människor, ju mer ser Gud till att fylla på så att det flödar över… Alltså är det så att där behovet är störst där är tillflödet också störst.

MUSIK

Jag kom att tänka på ett bibelställe där det står: ”När hör man er nu prisa er saliga?” (Gal 4:15). Det måste väl föra med sig att ju mer jag prisar och lovar Gud, ju saligare blir jag själv. Så länge jag är tyst, tillknäppt och otacksam, så länge är det också mer eller mindre ’stopp i kanalen’ som man säger ibland. Men när tacksamheten börjar flöda från läppar som prisar Hans namn och upphöjer Honom som skapat himmel och jord, DÅ börjar det ske ’saker’. Helt plötsligt öppnas himmelens fönster och Gud får tillfälle till att fylla på i en tom, och kanske torr, människas ande.
Så sätt igång bara och tacka Jesus för allt Han är och för allt Han har gjort för dig. Då ska du få se hur glädjen kommer tillbaka i ditt liv och du får se allting i ett annat ljus.
Jag sa tidigare att bön och lovprisning är det sätt som vi kan närma oss Gud på. Kanske kan man säga att bön är en begäran om någonting för ens egen eller för någon annans räkning – men lovprisning är någonting annat. Den innehåller ingen-ting av begäran utan bara ÄRA. Lovprisningen söker inte sitt eget jag på något sätt, utan bara Guds, Den Allsmäktiges, ära och upphöjelse.
Kanske kan man säga att människans egen ande - i lovprisningen - på något sätt smälter ner inför Guds helighet och kärlek, i en oändlig tillgivenhet och tacksamhet.
Det är ingen underkastelse eller någon sorts krälande i stoftet inför Gud. Nej, det är människans ande som frigjord svingar sig upp till högre rymder… tillbaka till sitt ursprung… i Guds närhet. Och där får anden prisa Gud i frihet, tillbedjan och ljus, oavsett hur de yttre omständigheterna ser ut.

MUSIK

Jag erinrar mig just nu det välkända bibelstället där det står att: ”Det är saligare att giva än att taga” (Apg 20:35). Det är en Guds lag som gäller i bönens värld också.
Jag minns ett tillfälle när jag fick uppleva sanningen i de där bibelorden. Det var i en gudstjänst som jag kände ett trängande behov av att be för en viss person i min närhet. Jag bad tyst för mig själv, men min bön blev allt intensivare om att Gud bara skulle vräka sin nåd över vederbörande. Och utan att jag själv hade den minsta tanke på det, så började jag bli så glad i mitt innersta. Jag märkte att ju mer jag bad för den här personen, att Gud skulle låta sin nåd flöda över honom, ju mer lät Gud sin nåd strömma tillbaka över mig själv och mitt eget hjärtas inre.

Det måste ligga en hemlighet i det där. Och det är mot bakgrund av den underbara erfarenheten som jag menar att Gud har berett den universella lagen om sådd och skörd, också för det som ’sås ut’ på det sättet, genom förbön, i bönens värld.
Det som du sår får du ju också skörda. Och det står också att den som sår rikligt får skörda rikligt. (2 Kor 9:6). Om du sår ut riklig välsignelse genom ditt liv och ditt sätt att vara gentemot dina medmänniskor, så kan du vara absolut övertygad om att Gud observerar det hela och håller noga reda på det. Innan du själv vet ordet av så flödar Guds välsignelse över ditt eget liv, för Gud står fast vid lagen om sådd och skörd.
Hans Son är full av NÅD och SANNING. (Joh 1:14)

MUSIK

Det vi kallar för ’halvsanningar’ är ett av djävulens fulaste sätt att lura oss människor, eftersom de är så snubblande lika verkliga sanningar. Ett exempel på det hörde jag en dag när någon sa: ’Det finns ingen synd, för Gud fördömer ingen’. Det värsta med det uttalandet är att det är en sådan halvsanning, vilket betyder att hälften är lögn och hälften är sanning. Lögnen i uttalandet är att det visst FINNS synd. Jesus lyfter själv fram syndbegreppet i sitt avskedstal till sina lärjungar, och förklarar för dem att SYND ÄR OTRO (Joh 16:9).
Det står också: ”Ty så älskade Gud världen, att Han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på Honom skall inte förgås, utan ha evigt liv. /…/ Den som tror på Honom (Jesus), han blir inte dömd, men den som inte tror, han är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn” (Joh 3: 16, 18).

Den del i uttalandet som däremot är sanning är att Gud fördömer ingen. Det står skrivet: ”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus” (Rom 8:1). Gud älskar alltså SYNDAREN men hatar SYNDEN - vilket är absolut avgörande.
Det står också att ’Gud vill att alla människor skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen’ (1 Tim 2:3-5), och Jesus sa: ”Jag är vägen och sanningen och livet” (Joh 14:6).

Det finns alltså ingen som helst tvekan om att SYND är det som skiljer människan från Gud, även om alla onda makter har ett enda mål och det är att lura oss att tro motsatsen, för att kunna befolka helvetet med så många människor som möjligt.

Dagens minnesord: ”Den kamp vi har att utkämpa…/är/ mot ondskans andemakter i himlarymderna” (Ef 6:12 – 1917).

MUSIK