4 december 2019

Lyssna på andakten

Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

Loading the player...

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. En kristen grundton är det alltid som präglar den här stunden, och jag hoppas att vi ska få lugn och ro tillsammans. Jag tänkte tala om den börda som Gud kan bära på, t ex för dig och mig, eller för vårt land. För att allt ska bli rätt i Guds ögon, så ska jag börja med att be om Guds Andes vägledning i varje detalj. Jag vill inte att nåt enda ord som jag säger ska bli fel – varken feltänkt av mig, eller feltolkat därför att jag inte är tillräckligt förståndig eller lyhörd för vad Gud vill säga.

”Gode Gud, jag kommer här inför Ditt ansikte. Jag har bara två tomma händer och ingen som helst kunskap om vad Du vill att den här stunden ska handla om. Jag litar och förtröstar på att du låter mig vandra i dina förutberedda gärningar, och att Du undervisar mig om den väg jag ska vandra och de ord som Du vill att jag ska säga, så att Din vilja får ske. AMEN.”

Det är ju för det mesta så att det är du och jag som bär på bördor, och som behöver hjälp att bära dem. Jesus säger därför: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt” (Matt 11:28-30 SFB).

MUSIK

Nu vänder jag alltså på situationen och undrar i mitt innersta över vilken börda som Gud bär på sitt hjärta. Inte för att jag tror att jag på nåt minsta sätt eller vis skulle kunna lyfta av den, eller hjälpa Gud att bära den. Men genom att, med Guds tillåtelse, få känna till vad den består av, och om möjligt också få förstå vilken väg som är möjlig att gå för att hantera den, så kanske det finns något som kan göras.

Själv bär jag en börda av förtvivlan över att en stor del av det svenska folket och många av ledarna inte vill vandra på Guds vägar, utan låter sig styras av helt andra värderingar. Utåt sett verkar det vara åtminstone politiskt korrekt, men inåt är det definitivt inte varken etiskt eller moraliskt rätt - i vart fall inte i Bibelns ljus - ett ljus som tidigare varit vårt lands ledstjärna i över 1000 år.

Jag vet att kung David i en av psalmerna säger: ”Kasta din börda på Herren, han skall uppehålla dig. Aldrig skall han låta den rättfärdige vackla” (Ps 55:23 SFB).

Är det kanske fel att ens ställa frågan om vad som är Guds börda…???

När jag sitter och funderar över det här, så står plötsligt en tanke fram för mig.

Kanske är det inte alls landets synd som är Guds stora börda, utan i stället de kristnas slöhet och bekvämlighet. Av och genom Guds välsignelse har vi kanske fått det så bra, så att vi inte längre har kvar vår första kärleks hängivenhet i hjärtats innersta, varken till Gud eller till våra medmänniskor. Dels de medmänniskor, som är fattiga rent materiellt, och dels de som är andligt fattiga eller utsatta på annat sätt.

Kan det vara så?

MUSIK

Ja, man kan ju börja med att rikta pekfingret och frågan mot sig själv. Det är ju där det måste börja, eller hur? Tåler man inte själv den granskningen, så ska man inte börja med att försöka syna nån annan i sömmarna.

Nu var det inte lika trevligt längre, va? Det börjar bli lite väl närgånget kanske…in på bara skinnet liksom…jo, jo…så kan det kanske vara…

Vad var det Jesus sa? Jo, han sa i sin bergspredikan: ”Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med, skall det mätas upp åt er.

Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga – du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders” (Matt 7:1-5 Bibel 2000).

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den” (Matt 7:12-14 Bibel 2000).

Vad ska du och jag göra då? Ja, vad DU ska göra vet inte jag. Antagligen vet du det bäst själv. Vi kan väl vara överens om att det kanske ska börja med att man ser över sitt eget liv, och försöker se sig själv både utifrån och inifrån – i Bibelns ljus.

MUSIK

Hur är det med den gyllene regeln? Behandlar jag mina medmänniskor som jag själv vill bli behandlad? Är min omsorg om dem som den borde vara? Tänker jag väl om dem och ber för dem inför Gud, som har all makt i sin hand? Eller är jag snabb till att döma…kanske långt innan jag ens känner till vad som ligger bakom det ena eller det andra?

Är jag ett föredöme i kärlek och barmhärtighet – eller vänder mina medvandrare ryggen åt mig, i verkligheten eller i sin tankegång, när mitt namn kommer upp inom dem?

Jag lever ju inte för mig själv bara! Lever jag, så lever jag i Herren… dör jag så dör jag i Herren. Om jag lever eller dör så hör jag Herren till. Så är det, eller borde det vara, för dig och mig - om vi vill vara Jesu lärjungar.

Hur är det med våra relationer i familjen – vi som har familj – hustru och barn? Retar vi barnen? Skriften säger: ”Ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och vägled dem efter Herrens vilja” (Ef 6:4 Bibel 2000).

En annan sak…Hur lever vi män tillsammans med våra hustrur? Vad står det skrivet? Jo det står så här: ”Ni män, låt den kunskap ni har fått, prägla ert samliv med hustrun, hon är ju den svagare. Visa henne aktning, ty också hon skall ju få del av livets gåva. Då skall ingenting stå i vägen för era böner” (1 Pet 3:7 Bibel 2000).

Upplever du att det finns nånting som hindrar dina böner, men du vet inte vad det är?

Börja då för dig själv med att - i bibelns ljus - undersöka hur du behandlar din hustru. Där finns kanske svaret.

MUSIK

Det budskap som Jesus framför, gör inga snirklar för att ”passa in” i samhällets krav på politisk korrekthet eller liknande. Nej, det är rakt och kompromisslöst: ”Följ mig!” eller ”Den som inte är för mig, är emot mig!” Det fanns nästan alltid människor runt omkring Jesus, som ville det ena eller det andra. En del ville bli friska och andra ville nåt annat. Jesus frågade dem: Vad vill du att jag ska göra för dig? Han ville att de själva skulle tala om, om de ville bli friska eller vad det var de ville. Man kan ju undra ibland, varför Jesus så ofta frågade vad de ville. Den som är sjuk vill väl bli frisk, tycker man, eller hur? Nej, det är faktiskt inte alltid så, även om man kunde tro det. Det finns sjuka människor som har vant sig så vid att få uppleva sina medmänniskors välvilja, medömkan och hjälp av olika slag, så de vill gärna fortsätta med det.

Men Jesus ville veta. Dels för att det sagda, det uttalade ordet, är DIN tanke uppenbarad, också för andra än dig själv. Men Jesus förstod ju människornas tankar, utan att de behövde säga nånting. Varför var det då så viktigt? Ja, jag vet egentligen inte riktigt varför det är så viktigt att tala ut – men det är det!

Jag måste få berätta en erfarenhet från mitt eget liv, som styrker det jag säger, om vikten av att tala ut.

Så här var det. Jag skulle till kyrkans förmiddagsgudstjänst och höll därför på i badrummet med att försöka hyfsa till mitt yttre lite grann. Jag var helt ensam. Plötsligt får jag höra någon som säger så här: ”Idag ska du träffa en person som ber dig om nånting, och du ska svara ja.” Tänk vad man kan inbilla sig mycket tänkte jag… och fortsatte med rakningen. Men rösten kom tillbaka, 2 gånger till. Den andra gången slog jag bort alltsammans, precis som den första gången. Men efter den 3:e gången, då rösten la till att ”den första personen som du träffar på idag i kyrkan ska du svara ja till.” Då förstod jag äntligen att jag borde ta saken på allvar, så jag sa högt ”Ja, jag ska svara ja!” Då slutade den manande rösten att tala. Då hade min tanke kommit upp i mitt medvetande, så att jag talade ut och svarade JA. Det var alltså avgörande!

MUSIK

Jag sa ingenting om vad jag varit med om till någon annan, utan tänkte för mig själv, att det får väl visa sig vad det handlar om, om det nu är riktigt, och inte bara nån egen konstig idé. Ungefär 1 timma senare var jag framme vid kyrkan, öppnade kyrkporten och gick in. Jag hann knappt in förrän en person kom fram och bad att få anteckna mig som ”reserv” på en lista över medhjälpare som man behövde. Jag talade inte om vad jag tidigare på morgonen varit med om, men svarade Ja! Vid ett senare tillfälle berättade jag det för den här personen.

Efter den upplevelsen brukar jag ibland berätta hur Gud kallar in ”reserverna” och jag har tänkt på den där upplevelsen många gånger. Att Gud lägger ner en sån möda på att få med en liten människa som jag på sin ”reservlista” det har förvånat mig mycket. Men jag börjar nu också förstå lite bättre hur otroligt noga Gud är med allting - in i den allra minsta detalj. Han vill alltså veta ordentligt att du och jag är med på det som Han kallar oss till. ”Din tro har hjälpt dig” sa Jesus många gånger, till den som sökte Honom, ville ha hans hjälp och talade ut - alltså med sin mun bekräftade - vad han eller hon ville. Men Jesus frågade aldrig: Vill du bli fri från din synd? Däremot sa han: Gå, och synda inte mer! ”Kom, låt oss gå tillrätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, så kan de bli snövita, och om de är röda som scharlakan, så kan de bli som vit ull” Jes 1:18 1917).

MUSIK

Veckans andakter, v 23

  • måndag 1 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    Gud är ljus - inget mörker finns i honom (1 Joh 1:5 - Bibel 2000) Välkommen till "En stilla stund" med Jan Eric Emgård. Jag har fått till mig en bibelvers som utgångspunkt för den har stunden och det är psalm 119 och vers 105. Där står det: "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig."... Läs mer

  • tisdag 2 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...

    När han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen. (Joh 16:13) Välkommen till "En stilla stund" med Jan Eric Emgård. Jag hoppas att vi ska få ha en stund tillsammans i lugn och ro, du och jag. Den kristna tron berör ju vårt vardagsliv, men också vår evighet... alltså det liv... Läs mer

  • onsdag 3 juni

    Lyssna på andakten

    Om du vill kan du lyssna på denna andakt, klicka på play i spelaren nedan för att starta ljudet.

    Loading the player...