En stilla stund

Jag är den förste och jag är den siste,
förutom mig finns ingen Gud (Jes 44:6)

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. När jag bläddrade i en sång-bok fick jag upp en sång som heter ”Vill du möta mig därovan?” (Om du har en sångbok som heter ”Segertoner” så är det nummer 404 i den). Texten handlar alltså om Guds himmel och frågan är om vi ska mötas där. Men innan jag går vidare ska jag be en bön om Guds hjälp och vägledning.

”Gode Gud! Jag kommer inför dig med två tomma händer men med en fullständig övertygelse om att du kan ge mig den hjälp och vägledning som jag behöver för att på ett rätt sätt kunna förmedla det budskap som du vill ha framfört i dag. Amen.”

Vår kristna tro handlar ju inte ‘bara’ om var du och jag ska tillbringa vår evighet, när vår stund här på jorden är slut. Innan dess så består jordelivet -för de flesta av oss åtminstone- av ett antal levnadsår. Många år för en del och inte så många för andra. Vad som avgör den frågan känner jag inte till – erfarenheten visar att det bara är så. Men oavsett hur många år det handlar om, så är tiden här på jorden ändå ett försvin-nande kort ögonblick, jämfört med den gränslösa tidrymd som vi kallar evighet och som sången jag började med att tala om, också handlar om.
På svenska finns det såvitt jag vet inget annat ord som uttrycker en oändlig tid än evighet. I ett synonymordslexikon kan jag läsa ordet ‘tidlöshet’ som ett liknande begrepp. Den betydelsen har jag aldrig funderat över, men kanske är det rätt. Om ‘evighet’ betyder en gränslös tid... så kanske man lika gärna kan tala om ‘tidlös’ eftersom själva begreppet tid då saknar mening. När man tänker på bibelns sätt att beskriva hur all tid -för Gud- är ett ständigt pågående NU, så är det inte lätt att förstå det - eller hur? Men om man tänker sig att Gud som står bakom allt, betraktar sitt skapade universum utifrån så att säga, så blir det kanske lite lättare för oss enkla människor att fatta. Jag återkommer till det här med hur ett ständigt NU går ihop med att vi tycker att tiden bara rinner iväg...

MUSIK

Vi vet ju att det tar en viss tid för ljuset att röra sig. Vi talar om ’ljushastigheten’ och menar då som ett exempel att det tar cirka 8 minuter för ljuset från solen att nå oss på jorden. Om vi ser längre ut i rymden, så talar vi om ‘ljus-år’ alltså det avstånd som ljuset tillryggalägger under ett år osv. Tänk dig nu att det händer någonting på en planet som ligger på 25 ljusårs avstånd från jorden. När ljuset alltså når dina ögon, så har det varit på väg i 25 år. Det betyder ju att ‘bilden’ (om vi föreställer oss att du på något sätt kan se det som hände) är 25 år gammal när du uppfattar den. Men för Gud är det NU hela tiden. Han såg vad som hände när ljuset började sändas ut och Han fortsätter att se det som ett ständigt NU, så länge det varar... alltså långt in i framtiden. Vad är framtiden? Ja, det beror ju på varifrån du tittar, eller hur? Vi tänker oss att du har en kamrat som vi kan kalla för Alf på den där planeten där ljuset utgick ifrån så är förstås ‘framtiden’ för Alf  den punkt i tiden när du råkar få syn på ljuset av det som hände för 25 år sedan. Men för dig är det ju NU och ingenting annat.

MUSIK

Om man tänker så som jag sa innan, att Gud kan se alltsammans på en och samma gång, så är det lite lättare att förstå att något kan vara både bakåt i tiden, nu, och ligga i framtiden på samtidigt.
Bibeln och profeten Mika säger så här: ”...du Bet-Lehem Efrata, som är så ringa för att vara bland Juda släkter, av dig skall åt mig utgå en som ska bli en furste i Israel, en vilkens härkomst tillhör förgångna åldrar, forntidens dagar” (Mika 5:2 – 1917). Paulus skriver på ett liknande sätt i sitt brev till Kolosserna: ”I Honom har vi förloss-ningen, förlåtelsen för våra synder, i Honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat” (Kol 1:14-15 – 1917).

Vad har nu tiden med förlåtelsen för våra synder att göra? Jo, det betyder ju att efter-som all tid är ett ständigt NU för Gud, så är förlåtelse för alla synder också möjlig nu i Jesu namn helt bortsett från när det skedde. Om du begick en synd som ligger långt tillbaka i tiden, om den pågår precis nu, eller om den kommer att begås någon gång i framtiden. Alla synder har alltså samma förutsättningar att bli förlåtna, oavsett vilken tid de hänför sig till. Den försoning för våra synder, som Jesus alltså utverkade på sitt kors när han dog för oss, är evig, har evighetsvärde och är alltså giltig i all evighet.
Förlåtelsen för dina synder, har därför ingenting med tiden att göra, utan har bara med ditt hjärtas vilja att bli förlåten i Jesu namn att göra. Det handlar alltså om din vilja att tro på det som Jesus redan har gjort för dig och är inte på något sätt beroen-de på vad du själv kan prestera av godhet eller rättfärdighet. Gud har ‘arrangerat’ det så, just av den anledningen att ingen människa ska kunna berömma sig själv. ALLT beror ’bara’ på det Jesus redan har gjort!

MUSIK

Eftersom Jesus redan -på sitt kors- gjorde allt som behövde göras och vann en full-ständig seger över det onda, så kan varken du eller jag lägga någonting till eller dra någonting ifrån Guds kärlek i Jesus Kristus. Kärleken är din, evig och oföränderlig. Ta till dig den underbara gåvan som Gud vill ge dig. Den väntar på dig! Den har väntat på dig ända sedan dina ögon såg dagens ljus... och långt, långt dessförinnan, eftersom Guds kärlek är evig!
Och att Guds kärlek är evig är exakt vad bibeln proklamerar. Men det betyder inte att ditt liv kan levas ‘i sus och dus’ och att ‘slutresultatet’ blir detsamma oavsett hur du lever. Nej, det kommer en dag när alla våra handlingar ska granskas och bedömas. Till och med våra ord och våra innersta motiv kommer att ses i Guds ljus, som genomtränger all falskhet. Den dagen ska vi allesammans, både du och jag, få svara för allt -både ont och gott- som vi gjort under vår livstid på jorden. Allt som inte är förlåtet i Jesu namn, kommer då att skärskådas in i minsta detalj och alla kommer vi att få våra gärningars lön. Men den dagen kan du se fram emot med fullständig frihet från oro, om du har lagt ditt liv i Jesu hand genom att tro på Honom.
För den som är i Jesus Kristus genom tron på Hans namn, finns det ingen negativ dom – eller fördömelse står det i min bibel, klart och tydligt (Rom 8:1- SFB).
Du behöver alltså inte känna någon tvekan eller rädsla för vad som ska hända på den dagen. Det har Gud sett till. När du har satt din tro och förtröstan till Jesus Kristus, så täcker den tron all synd.

MUSIK

Oavsett hur stor eller allvarlig synden i ditt liv har varit så täcks den med råge av GUDS NÅD genom Jesus Kristus. Det är din garanti den dagen när ditt jordeliv är slut och du ska passera gränsen till evighetens värld. För dig okänd - men inte för Gud, som har planerat allt in i minsta detalj, precis som allting annat. Han har redan varit där, för länge sedan, så Han känner till allt som kommer att möta dig. Och inte bara det, utan Han kommer att hålla dig i handen när du passerar gränslandet. När du tror på Jesus så är du Hans egendom förstår du, och han kommer att vaka över dig och inte släppa dig ur sikte ens för ett ögonblick. Om du någon gång känner dig orolig över vad som ska hända, så låt dina tankar vila i vad Jesus gjorde på korset för dig och ingenting annat. Du kan också ta fram din bibel och läsa den 23:e psalmen, ‘Herdepsalmen’ som man också kallar den för, eftersom den börjar med texten ”Herren är min herde...” Jag ska läsa hela den 23:e psalmen för dig...  Varsågod! Koppla av, lyssna och ta till dig de underbara bibelorden från Psalm 23:

”Herren är min herde, mig skall intet fattas, Han låter mig vila på gröna ängar; Han för mig till vatten där jag finner ro, Han vederkvicker min själ; Han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty Du är med mig; Din käpp och stav de tröstar mig. Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.
Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag ska åter få bo i Herrens hus, evinnerligen” (Ps 23:1-6 – 1917). Samma text i den Levande Bibeln uttrycks så här: ”Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig att leva efter sin vilja.”

MUSIK

När jag ibland ser på mig själv och mina stapplande steg så blir jag besviken. Jag försöker nog att hålla mig ‘mitt på vägen’ tycker jag. Men jag har efterhand lärt mig en sak – kanske något att tänka på. Min bild av den rätta vägen kantas alltid av 2 diken. Det ena diket heter ”självgodhet” och det andra heter ”självförakt”. Lyckas jag med min egen prestation så hamnar jag ofelbart i självgodhetens dike. Misslyckas jag, så hamnar jag i det andra diket - självföraktets dike. Alltså hur det än går så nog hamnar jag i något av dikena. Det gör mig så ledsen. Och allt beror på min bedömning av mig själv – alltså efter mina egna prestationer och ansträngningar, och då går det alltid illa. Hur ska man undvika det då?
För mig finns det bara ett enda sätt -som jag känner till- att hålla mig mitt på vägen och det är att aldrig förlita mig på mig själv eller på mina egna ansträngningar, utan bara på GUDS NÅD – och se på Jesus! I mitt sinne finns det därför alltid en bild av trons väg med de båda dikena på ömse sidor och i fonden - alltså långt därframme där vägen nästan tar slut - ser jag de båda orden i jätteskrift. GUDS NÅD står det, som en fyrbåk i mörka natten... och då vet jag att så länge jag ser den bilden och texten i mitt innersta så är jag på RÄTT VÄG - på Guds väg. På den väg som psalm-isten talade om i den 23:e psalmen där jag läste: ”Han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull...” - efter sin vilja. Och den viljan är att skänka dig och mig all den nåd som behövs för att synden i våra liv aldrig ska få något övertag. Tillåt dig själv att alltid ha GUDS NÅD för dina ögon. Natt och dag tills din stund på jorden är slut.

Dagens minnesord: ”Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten” (Upp 21:6 – SFB).
MUSIK