En stilla stund

Rom 11:22

Välkommen till ”En stilla stund” med Jan Eric Emgård. Inför den här stunden har bibelns ord från Rom 11:22 - som varnar oss hednakristna för högmod, kommit upp för mig. Det är allvarliga ord, men innan jag går vidare i det sammanhanget vill jag be om Guds vägledning och hjälp så att allt blir rätt tänkt och framfört av mig.

”Gode Gud! Jag kommer inför ditt ansikte med två tomma händer och en bön om att du ska ta en total kontroll över mitt tankeliv och mina ord, genom den Helige Ande, så att ditt budskap blir rätt förmedlat och någon lyssnare finner dig. Amen.”

Aposteln Paulus brev till de kristna i Rom och det 11:e kapitlets vers 16-24 innehåller varningar till de s.k. ’hednakristna’ att inte vara högmodiga för att de genom tron på Jesus blivit frälsta och inympade i det äkta olivträd - som Paulus jämför Israel med.

”Om roten är helig” skriver han ”är grenarna heliga. Men om nu några av grenarna har brutits bort och du, som är ett vilt olivträd, har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets feta rot, då skall du inte förhäva dig över grenarna. Men om du förhäver dig skall du veta att det INTE är du som bär roten utan roten som bär dig” (Rom 11:16-18 SFB).

MUSIK

Varför lyfter Paulus fram det här sammanhanget med att vi hednakristna inte ska tro att det är vi som bär roten Israel – utan tvärtom?

Jag är inte säker på det, men tydligen frågade man sig om Gud hade förskjutit sitt folk och i stället gett hedningarna deras plats i frälsningshistorien. Men det var ju en missbedömning av gigantiska mått, eftersom det var Gud som gav Israel en ’likgiltighetens ande’ med ögon som inte ser och öron som inte hör. (Rom 11:8).

Profeten Jesaja skriver följande: ”Herren har utgjutit över er en ande med djup sömn och tillslutit era ögon. Han har höljt mörker över profeterna och över siarna, era ledare. All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad bok” /…/ ”Herren har sagt: ’Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig är fruktan för mig bara ett inlärt människobud” (Jes 29:10-13 SFB). Gud förhärdar den som vill förhärda sig själv. Paulus skriver i sitt 2:a brev till församlingen i Tessalonika om Antikrist - laglöshetens människa: ”Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam. Han som nu håller tillbaka (alltså den Helige Ande) måste endast först röjas ur vägen. /…/ Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanning-en och älskade den, så att de kunde bli frälsta. DÄRFÖR sänder Gud en villfarelse över dem så att de ”ännu en gång” på grund av sin ’formella tillbedjan’ tror på lögnen och blir dömda... Det här ändens tid, men är också en varning till oss - som i dag bär det kristna namnet. (2 Tess 2:7-11; Jes 29:14 -- SFB).

MUSIK

Herren Gud förebrår Israel -sitt folk- för deras mekaniska och formella tillbedjan när han säger att ”de låter sitt hjärta vara långt ifrån mig” och deras fruktan bara är inlär-da människobud.

På grund av Israels självförvållade blindhet så ska Gud ytterligare slå dem med blindhet. De trodde att de handlade vist och förståndigt när de sökte sig fram till en rättfärdighet som var baserad på laggärningar genom Mose lag. Men deras förstånd var förmörkat.

Ända sedan judarna korsfäste Jesus, deras Messias, har de irrat i mörker, men den kvarleva som känner igen och erkänner sin rätte Messias och vänder om till Israels Helige, kommer att räddas.

Gud är ju absolut suverän i sin rätt att döma både judar och greker – dvs oss alla. Vi har själva ingen som helst talan, utan Gud kan med fullt stöd av sin suveräna ställ-ning över allt skapat, döma levande och döda. Ändå har han överlåtit all dom på sonen, står det (Joh 5:22), och om jag förstår det rätt så kommer Jesus, vår Frälsare -Människosonen- att sitta på domarsätet - han som är full av nåd och sanning.

Men ingen negativ dom kommer att avkunnas över den som är i Kristus Jesus, efter-som alla deras synder är förlåtna och borta ur böckerna. (Rom 8:1).

Allt som är fördolt ska då uppenbaras, när det himmelska arkivets böcker om varenda människa öppnas. Alla kommer visserligen att dömas, var och en efter sina gärningar - från skapelsens början till dess slut. Allt och alla ska granskas om de under sitt liv gjort ont eller gott - men en negativ dom får bara den som inte är skriven i Livets Bok.

MUSIK

”Var alltså inte högmodig” skriver Paulus ”utan lev i fruktan. Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. Se här Guds godhet och stränghet: Hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen” (Rom 11:20-22).

Det var alltså för sin otros skull som judarna blev borthuggna från det äkta olivträdet.

Och det var INTE för att vi hedningar på något sätt var bättre än de, som vi blev in-ympade. Nej, judarna blev bortbrutna på grund av sin otro och vi blev inympade på grund av vår tro.

Det beröm som vi ska akta oss för, och som Paulus varnar för, är den egenrättfär-dighet och tillit till vår egen godhet, som vi kanske tror ger oss någon sorts privile-gierad ställning i Guds rike.

Vi får akta oss väldigt noga så att inte något förakt för judarna och Israel får grepp om oss – eftersom det är Gud som ligger bakom alltsammans – och han vill väcka deras avundsjuka mot oss, för att sedan vara barmhärtig mot oss alla. ”Ty Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla” (Rom 11:32).

Gud tvingar inte sin frälsning på någon – varken jude eller grek. Om Israels folk ”inte håller fast vid sin otro” så blir det frälst. Om de står emot Gud i otro så går de förlora-de, precis som vi, men om de vänder om och på nytt blir inympade, så får de evigt liv.

”Återlösaren skall komma till Sion och till dem i Jakob som vänder om från sin över-trädelse, säger Herren” (Jes 59:20 SFB).

MUSIK

Att Gud har kunnat förbarma sig över alla, betyder ju tyvärr INTE att alla blir frälsta. Det betyder bara att evangeliets underbara frälsningsbudskap ÄR TILL FÖR ALLA

-inte för att Gud tycker mer eller mindre om dem- utan för att de allesammans har syndat och saknar härligheten från Gud.

Den som bekänner sin synd i tro på Jesus, Guds Son, får förlåtelse och ett evigt liv i Guds gemenskap. Den som inte vill tro på Jesus går evigt förlorad. Helvetet är en plats som aldrig varit avsedd för någon enda människa, utan för djävulen och hans änglar. Den platsen kan du undvika genom ditt beslut här i tiden, under ditt jordeliv.

När du kommit dit -till helvetet- finns det ingen återvändo därifrån, står det i Skriften. Himlen är ett hem för trötta jordevandrare i Jesu sällskap…men helvetet är inget hem -det är en plats- där evig ångest och förtvivlan råder.

Den enda makt som kan frigöra från synden är Guds Ande, men de enda människor som Guds Ande frigör från synden är de som fått sina synder förlåtna. Bara den som är frikänd från syndens skuld, kan bli frigjord från syndens makt.

Livets Andes Lag frigör från syndens och dödens lag – men bara i Jesus Kristus.

Hos en del hednakristna fanns det nog -både på apostlarnas tid och kanske än i dag- en tendens att ringakta judarna för deras otro och motstånd mot evangeliet. Men det ska vi -som jag sagt tidigare- akta oss noga för. Å den andra sidan fanns det och finns det kanske än, en risk för att de judekristna i sin tro ändå ’glider över’ åt andra hållet. Alltså att låta lojaliteten och kärleken till sitt eget folk överskugga härligheten av att tillhöra Guds NYA förbundsfolk – det andliga Israel. Stor försiktighet och vak-samhet är allas vår skyldighet när vi behandlar inställningen till Guds eviga evan-gelium, oavsett om det sker från den ena eller den andra utgångspunkten.

MUSIK

Guds kärlek är evigt densamma för alla människor, helt bortsett från ras, religion, hudfärg, förmögenhet, social ställning eller annat som skiljer oss åt – mänskligt sett. Jag har heller aldrig funnit något skriftställe som gör någon skillnad på människor. Visst har judarna företräden av olika slag i Guds frälsningsplan, men vi står ändå allesammans under Guds dom efter samma grunder och på samma villkor, alltså var och en efter sina gärningar.

Judarnas företräden är:

1) Barnaskapet (omskärelsen) (2 Mos 4:22; 19:5; Rom 3:1-2;) som är judarnas

förbundstecken på att de är Guds egendom framför andra folk på jorden; 2) Härlig-heten (2 Mos 24:16-17) dvs. Guds härlighet genom hans personliga närvaro hos folket; 3) Förbunden (1 Mos 15) med Abraham, lagförbundet på Sinai berg (2 Mos 19:5 ff) och kungaförbundet med David (2 Sam 7; 1 Krön 17); 4) Utgivandet av lagen; 5) Gudstjänsten: heliga handlingar, heliga platser, heliga personer, heliga tider;

6) Löftena. Guds löften var det grundläggande i Israels gudsförhållande, INTE MOSE LAG. Det var genom att tro på Guds löften som de fromma israeliterna i Gamla för-bundets tid blev frälsta (Jfr Hebr 11); 7) Fäderna: Israels stamfäder, Abraham, Isak och Jakob m.fl. gudsmän som var förbundets bärare -och som höjdpunkten av allt- från Israel har Kristus kommit - efter köttet. Men Han är Guds Son och själv Gud från evighet (Rom 9:5). >>>Om du som lyssnar tror på Honom har du evigt liv. Amen.<<<

MUSIK